90 minuters frustration
Säsongens fjortonde kryss är ett faktum.
Har man följt Livorno denna säsong, vet man att laget underpresterar kraftigt varje gång man spelar ett derby. Det spelar ingen roll om man är laget som för spelet, eller laget som har flest chanser. Livorno är rent ut sagt dåliga i sista tredjedelen av banan. Derbyt mot Empoli var inget undantag; trots ett massivt bollövertag, kom man aldrig till de riktigt farliga lägena, där det skall vara mål. I enlighet med logikens alla lagar kan inte en sådan match sluta annat än 0-0.
Livorno led i början av matchen av ett fysiskt spelande Empoli som satsade på kontringar; detta ställde tidvis till med problem för våra progressiva krigare som hade svårt att etablera ett normalt passningsspel på Empolis halva, då precis varenda yta och intention till passning skars av. Framåt hände inte särskilt mycket för motståndarna. De blåsvarta kom till Armando Picchi för att spela oavgjort, vilket märktes tydligt då elva man befann sig bakom egen planhalva så fort Livorno gick till anfall. Den första halvleken karaktäriserades rent generellt av ett dåligt och statiskt spel från båda lagen, med en hög felpassningsprocent. Det mest intressanta var två frisparkar i slutet av halvleken för Livorno, som gick utanför mål. Detta säger fömodligen en del om matchens karaktär.
I den andra halvleken intensifierades Livornos dominans, men någon tydlig förändring i anfallsväg var inte särskilt märkbar. Empoli gör ett fullgott jobb med att förstöra matchen och domaren blåser av för minsta förseelse, vilket knappast hjälper Livorno som vill få igång ett bra tempo i matchen. Det grundläggande problemet ligger dock hos Livorno, då just svårigheter att prestera i derbyn verkar vara ett stort problem denna säsong. Även tyngd där framme (hur många gånger har inte det sagts?) är en tydlig anledning till att Livorno inte kan spräcka nollan. Rossini fungerar tidvis riktigt bra, men de flesta ställer nog frågan vad som har hänt med Cellerino som inte ens finns med på bänken. En och annan konspirationsteori dyker upp om att Livorno egentligen inte äger Cellerino, vilket förhindrar argentinaren från spel. Sant eller falsk; det lär visa sig.
Livorno borde ha tagit tre poäng idag, allt annat måste ses som ett misslyckande av våra krigare. Rent generellt kan man konstatera att Livorno för närvarande befinner sig i en formsvacka, kanske inte rent poängmässigt, men spelmässigt åtminstone. Detta är naturligt och något som varje lag går igenom; förhoppningsvis blir den inte långvarig. I nästa omgång väntar Frosinone, vilka fick se sig totalt överkörda i förra omgången genom Fausto Rossini. Utmärkta chanser att studsa tillbaka med andra ord.
Framåt!
Betyg Livorno:
*** Pulzetti
** Rosi
* Perticone