Topp fem säsongen 08/09
Livornoredaktionen sammanfattar lagets insatser under säsongen 08/09.
1. Francesco Tavano & Alessandro Diamanti
När Livorno tog steget upp i Serie A 03/04 hette hjältarna Lucarelli och Protti. Säsongen 08/09 hette de Diamanti och Tavano. Att tankarna dras åt de tidigare är ingen tillfällighet. Samspelet på plan mellan de båda har oftast inte varit något annat än förträffligt, vilket också understryks av antalet mål de har gjort tillsammans; 43. Det kanske mest imponerande med Diamanti och Tavano är deras förmåga att göra varandra bra. När någon av dem saknas har det märkts direkt, då anfallen ofta blivit statiska och förutsägbara. En stor eloge skall tilldelas Leonardo Acori som placerade de båda som yttrar i ett tremannaanfall – där har de gjort mest nytta och är kanske den största anledningen till att Tavano har återfått tron på sig själv. Livornos grundpelare och största anledning till uppflyttningen.
2. Fausto Rossinis mål mot Frosinone
Har Fausto Rossini någonsin gjort ett mål som detta? Har Rossini hemliga superkvaliteter? Svaret på dessa frågor är sannolikt nej. Den tolfte oktober var ändå datumet då den 30-årige Rossini blev legendarisk på Armando Picchi. Vad Rossini tänkte på när han klackade in en till synes misslyckad hörna, felvänd, är lika svårförklarligt som imponerande. ”Årets mål i Serie B” titulerades Rossinis tillfälliga infall av genialitet. Genast drogs paralleller till Zlatans klackmål mot Bologna – men det här var något annat. Tur, en övertro på sig själv och ren inspiration var ledorden bakom Rossinis mål. Rossinis mål mot Frosinone kan du se HÄR.
3. C1ao Pisa!
Pisa får ursäkta, men nedflyttningen till Serie C1 får nog ses som det största som har hänt i Livorno tillsammans med uppflyttningen denna säsong. Incidenten firades i flera dagar och lagets fans fick en ny kelgris i form av Brescias Zambrella som avgjorde mötet mellan de båda.
”E la vita, la vita, e la vita è bella, quando segna Zambrella con un colpo di testa, e comincia la festa” ekade längs Livornos gator som allusion på den nämndes nickmål mot rivalen.
Hatet lever och är större än någonsin mellan de båda trätostäderna. Av rent personliga skäl hoppas jag ändå att Pisa får spela i Serie C1; Livorno behöver dessutom sina rivaler.
4. Romano Perticone
En av säsongen absolut roligaste överraskningar för Livorno. En inverterad mittback som från början var tänkt som reserv till förmån för mer rutinerade herrar i Livornos backlinje. Perticone tog dock chansen då den dök upp och släppte den sedan aldrig. Smidig, god teknik och en stabilitet utöver det vanliga kom att bli Perticones kännetecken. Lånet blev så småningom till en permanent övergång.
5. President Spinelli
Att Spinelli hamnar på en ”Topp fem-lista” kommer förmodligen aldrig hända igen. Spinelli har egentligen skött återtåget till Serie A med bravur. Då noterar vi inte enbart den nye sportchefen som legat bakom flera av årets succévärvningar, utan också det märkliga lugn Aldo hållit utåt då spelet inte har stämt.
”Jag är imponerad av Spinelli”, berättar Fabio Galante i en intervju. ”Ofta har jag sett honom frustrerad denna säsong, men ändå har han hållit huvudet kallt”.
Imponerande. När så någonting behövdes göras åt Livornos form gick Spinelli in vid precis rätt tillfälle och placerade laget i Ruotolos händer.
Inte ens nära: Tomas Danilevicius
Om det fanns ett typexempel på hur man missar mål, trots att man nästintill befinner sig ensam med målvakten hälften av gångerna, skulle Danilevicius få personifiera det. Att inte göra mål på alla de lägen Tomas har haft under denna säsong är nästintill skrämmande. Att Tomas bättrade på sin facit under de sista två månaderna är visserligen trevligt, men inte ens tillräckligt för att få säsongen att framstå som en lätt besvikelse.
Årets hatobjekt: Il pisano Taddei
Brescias Taddei utvecklades till någon form av hatobjekt under finalserien mot Livorno. Inte bara för att han är född i Pisa. Taddei lyckades också med konststycket att göra två mål i den första finalmatchen mot Livorno. Detta var tillräckligt för att Taddei skulle buas ut under finalmatchen mot Brescia.