St Louis - Detroit1 - 2
Cagliari - Livorno 3-0
Livorno föll tungt tungt i svåra bortmatchen mot Cagliari. Larrivey ordnade 1-0 redan i inledningen och Livorno hade inte fantasin eller kraften att ta sig tillbaka in i matchen.
Att bortamatchen mot Cagliari skulle bli en svår affär kom knappast som en överraskning. Cosmi hade innan matchen sagt att hans skadedrabbade lag skulle vara nöjda med ett oavgjort resultat. Förlusten kom alltså inte som någon större chock, sättet som laget förlorade på lämnade dock mycket i övrigt att önska och visade med all tänkbar tydlighet upp de brister som fortfarande inte tycks vara i närheten av att få en lösning.
Cagliari förstörde Livornos matchplan efter bara någon minut. Livorno inledde slarvigt och just Vitale gav bort en frispark och Diniz var för svag i markeringen av Larrivey, som kunde nicka in 1-0, nästan igenom De Lucia. Efter det låg pressen att skapa något på Livorno. Det tog dock 20-25 minuter innan laget verkade a jobbat sig in i matchen och ett par halvchanser skapades via fasta sistuationer.
I paus bytte Cosmi ut en ganska osynlig Tavano mot Candreva. Cosmi ville uppenbarligen få in lite mer kreativitet, men var för rädd att förlora balansen på mitten för att plocka av en mittfältare. Nästan omedelbart därefter kontrade Cagliari, och Larrivey kunde lobba in sitt andra mål. Cosmi slängde därefter in Danilevicius för Vitale och i samband med att Cagliari backade hem fick Livorno mer av bollen och spelet, men var oförmögna att bryta igenom Cagliaris försvar. Slutresultatet fastställdes när inhopparen Jeda med sin första touch nickade in 3-0, efter slappt försvarsarbete av framförallt Raimondi.
En förlust mot Cagliari känns som sagt inte som en katastrof, men att vi nu släppt in åtta mål på januaris tre matcher är lite oroande. Försvaret som tidigare, trots många skador, alltid varit stabilt sviktar. Rivas, som skall vara ledaren svarar för lite för ojämnt spel. Diniz är tekniskt duktig, men jobbar inte alltid ihop med de andra. Egentligen är det bara Perticone som håller koncentrationen på topp en hel match. I andra änden av planen fortsätter samma problem som gällt hela säsongen. Även när vi har mycket boll saknas förmågan att ta sig igenom ett samlat försvar. Alldeles för få spelare tar djupledslöpningar, Bergvold och Filippini försöker, men varken Mozart eller Candreva är sådana spelare. När Tavano togs ut blev Lucarelli också väldigt ensam i straffområdet och togs enkelt om hand av Cagliariförsvaret.
Livornos trupp är väldigt tunn, både på kvalitet och kvantitet. Inför matchen hade Cosmi endast tre friska a-lagsbackar att tillgå och på skadelistan fanns lagets två bästa mittfältare, Moro och Pulzetti. Skadan på triste, men stabile vänsterspringaren Pieri gjorde också att säkerhetsrisken Vitale fick starta. Dessa faktum kanske kan vara förmildrande omständigheter, men ursäktar inte den modlöshet som tycktes drabba laget och det många gånger alltför statiska spelet.
