Syrianska FC - Trelleborg0 - 2
Atalanta - Livorno 3-0
Livorno åkte på en ordentlig omgång av tidigare nästjumbon Atalanta. 3-0 blev slutresultat och la salvezza framstår som en allt orimligare förhoppning för Labronici.
Det finns inte mycket att säga. Atalanta, som innan matchen var enda laget med sämre form, spel och resultatmässigt, körde över Livorno och man gjorde det utan sina två mest tongivande offensiva krafter. Livorno har ingenting som ett serie a-lag bör ha och det blev pinsamt tydligt i eftermiddag. Det finns noll spelidé, noll kreativitet, noll självförtroende. Några spelare spelare (de vanliga: Filippini och Lucarelli, kanske Moro) ska ha cred för att de fortsatte kämpa, men de tycktes alla ha glömt att inte ens det hjälper om man inte gör det tillsammans. Jag vill inte heller påstå att det här är Cosmis fel, flera av spelarna han har att tillgå håller helt enkelt inte på den här nivån, och huruvida Mozart & Co gjort mer skada än nytta på bänken kan vi bara gissa om.
Matchen då? Atalanta tog ledningen efter tretton minuter, när Padoin slog in returen från Chevanton. Livorno försökte därefter arbeta sig in i matchen, men svårigheterna att ta över taktpinnen var tydliga och Atalanta kunde fortsätta att dominera bollinnehavet. Efter paus satte Cosmi in Pulzetti istället för Raimondi och Livornos uppställning liknade mer ett 4-4-2. Ganska snart spelade man sig också fram till ett skapligt läge, men Di Gennaro vinkades felaktigt av för offside. Istället hände det nästan omgående saker i andra änden av planen. Först upphävde Pieri offsiden på Chevanton, som gjorde sitt första Atalantamål och fem minuter senare sköt Ferreira Pinto 3-0 efter en bra frispark. Resten var lidande, jag tror till och med att Atalantaspelarna led med sina gäster. Enstaka individuella insatser lurades kanske om ett fåfängt hopp, men Livorno var chanslösa. Samtidigt vann Siena sin match och Amaranto är nu sist i serien.
Allt tyder på serie b i höst. Hoppet är dock det sista som överger, och salvezzatåget har ännu inte avgått. April blir avgörande och Livornos schema är inte oöverkomligt. Men hoppet framstår som allt fåfängligare och förutsättningarna är de sämsta möjliga; fem poäng och tre lag mellan oss och räddningen, överlägset sämst målskillnad i serien och en spelartrupp med ett självförtroende som numera matchar dess fotbollskunskaper. Tåget har som sagt inte gått, men det har startat och Livorno verkar ha glömt biljetten hemma.
