Livorno - Siena 1-1
Livorno har en hel del kvar att jobba med. Det visades mot Siena, som utan att egentligen imponera fick med sig en poäng hem. 1-1 blev resultatet efter tjugo minuters mästarspel, 66 minuters väntan och fyra minuters förvirring.
Det återstår en hel del jobb om Livorno vill vara ett lag för toppen i Serie B. Särskilt är det jämnheten över 90 minuter som saknas. Livorno började nämligen imponerande bra. Den höga pressen verkade chocka Sienaspelarna och flera gånger slog de svartvita enkla passningar rakt i gapen på Livornos offensiva spelare. Både Dionisi och Tavano fick skottlägen på det sättet. Dessutom hittade man snyggt ut på kanterna där Schiattarella och Surraco snabbt satte sig i respekt hos respektive ytterback. Det var också via kanten Livorno tog ledningen. Surraco jobbade sig till läge, måttade och slog inlägget som Livornos nye kelgris Dionisi beslutsamt nickade i mål. Vid det läget kändes det som en urladdning lik den förra veckan i Bergamo kunde vara på gång, så blev dock inte fallet.
Kanske var det ett utslag av lagets låga ålder (endast Tavano i startelvan och Pieri på bänken har passerat trettio) i en av säsongens viktigaste matcher, den inneboende tendensen att vilja försvara en ledning, som gjorde att Livorno efter målet nästan helt lämnade över taktpinnen till Siena. Siena tackade och tog emot och skapade ett par halvchanser. Mittförsvaret med trygge Knezevic och för dagen ovanligt spektakuläre Perticone såg dock till att Siena inte fick några alltför farliga lägen framför De Lucia i målet. Som farligast blev robur på fasta situationer. Rumänske registan Codrea lyckade, förutom att dominera mittfätet, leverera den ena farliga frisparken och hörnan efter den andra.
I slutänden var det också frispark Siena skulle kvittera: Codrea levererade in bollen mellan De Lucia och klungan, Larrondo nådde med nöd och näppe bollen och hans lilla touch ställde helt Livornokeepern, som nog borde ha lyckats bättre med sina två försök att avvärja målet. Innan dess hade matchen antagit en allt grinigare ton och inte minst Sienaspelarna lyckades snacka till sig en hel del kort.
För att knyta ihop säcken kan man konstatera att Livorno spelade mästerlig fotboll i tjugo minuter, därefter började bollen komma tillbaka mot backlinjen allt oftare. Mittlåset med med Perticone och Knezevic (och snart är Miglionico tillbaka) ser grymt bra ut, våra yttrar gör ett bra jobb och de högt ställda förväntningarna på Dionisi har än så länge infriats. Det som dock oroar mig är att Livorno inte har några alternativ på bänken. Där trängs för närvarande målsumpare och mittfältsmuskler, men, men egentligen väldigt lite kreativitet. Planens igår två svagaste Livornesi, Iori och Salviato, har ingen konkurrens på sina platser och kan nog vara säkra på att starta även efter såpass mediokra insatser. Nu skall man förstås inte döma spelare på enstaka matcher och i fallet Iori är han fortfarande väldigt ny i klubben och kommer säkert nå en annan nivå när han är mer inspelad. Men den finns trots allt anledning att oroas över tunnheten på vissa positioner. Pillons ovilja till byten för att få tillbaka initiativet bådar heller inte gott. Passiviteten kan kanske härröras ifrån truppens struktur, men återigen innebär det alltså ett visst breddproblem.
Laget (4-4-2): De Lucia; Saltivato, Perticone, Knezevic, Lamgrughi; Surraco, Luci, Iori, Schiattarella (83); Dionisi (84), Tavano
Bänken: Mazzoni, Bernardini, Pieri, Prutsch, Pagano (83), Volpe, Cellerino (84)
Spelarbetyg
*** Dionisi: lever upp till hypen.
** Schiattarella: klev av till stora amplåder efter en imponerande insats, framförallt i andra.
* Perticone: ovanligt spektakulär, men lika trygg som vanligt.
Matchfakta
Mål: Dionisi; Larrondo
Varningar: Salviato, Lambrughi, Luci, Iori; Calaiò, Terzi, Coppola, Sestu, Rossettini.
Utvsining: Sestu, Siena.
Publik: 8'000.
