Inför Padova – Livorno: Längs skilda vägar
Mindre än tre dygn efter Gubbios sena kvittering är det dags för Amaranto att snöra på sig skorna igen. För motståndet står storsatsande Padova, som i förra säsongens näst sista match gjorde slut på Livornos Serie A-drömmar.
På't igen alltså. Knappt tre dygn sedan Fru Fortuna hånflinade Livorno i ansiktet på övertid mot Gubbio. Drygt fem månader sedan hon gjorde detsamma på övertid mot Padova.
Situationerna då var ganska lika för klubbarna. Båda hade haft lite svajiga säsonger, men fått upp farten och på allvar blandat sig i racet om playoffplatserna. Den 21 maj, på Stadio Euganeo och i säsongen näst sista omgång ställdes allt på sin spets. Livorno tog ledningen, men förlorade den efter en minst sagt tveksamt dömd frispark. Padova gick ifrån men fångades in, återigen av Danilevicius. På övertid dömdes så en tveksam straff till de vita och Livorno var effektivt ute ur bilden. Padova knep den sista playoffplatsen, men kunde inte rå på Novara.
Sedan dess har de båda klubbarna valt fundamentalt olika strategier. Livorno släppte iväg sina mest namnkunniga (alltså dyraste) spelare under sommaren och satsar numera ungt och delvis lokalt. Padova däremot valde rakt motsatt väg. Under rutinerade sportchefen Foschi har man plockat ihop vad som närmast kan beskrivas som ett slag allstar-team från förra säsongens Serie B. Cacia, Cutolo, Schiavi, Lazarevic och Ruopolo är imponerande förstärkningar för ett redan starkt lag. Dessutom har man toppat med tidigare Genoaregistan Milanetto. De högt ställda förväntningarna har också infriats, man ligger på en femte plats med 23 poäng, sju poäng fler än Livorno. Senast förlorade man visserligen mot Crotone, men hemma på Stadio Euganeo har man ännu full poäng.
Så. Vem valde rätt väg? Framtiden måste förstås utvisa. Men det handlar också mycket om vilken väg man kan ta. Spinelli hade låtit sin Livornosatsning skena iväg, hobbyn hade blivit för dyr. Han ansåg sig helt enkelt tvungen att strukturera om i jakten på svarta siffror. Kollegan Cestaro i Padova resonerar tvärtom. Efter att ha skyndat långsamt i sex-sju år, verkar det faktum att man snuddade vid Serie A förra säsongen närmast berusande.
De aktuella förutsättningarna då? Livornos försvarskris har förvärrats ytterligare sedan i helgen. Lambrughis utvisning innebär att han adderas till den frånvarolista där redan Knezevic, Pieri och Migliónico finns (alltså samtliga fyra som spelade mot Padova i våras). Det innebär att Novellino bara har fyra försvarare att tillgå, varav ingen är ens i närheten av att vara naturlig till vänster och samtliga är mer fysiska än placeringssäkra. Visserligen kan både Rampi och Schiattarella användas som ytterbackar, men det förstås långt ifrån optimalt.
Lite gladare nyheter hittar vi längre fram i banan. Både Luci och Dionisi är tillbaka i matchtruppen efter ett par matchers frånvaro. De båda spelarnas frånvaro har på ett glasklart sätt sammanfallit med lagets usla resultat de senaste veckorna. Inte minst är behovet av Dionisis målskytte smärtsamt uppenbart. För att få fart på sin andre, och hitintills improduktive anfallare, Paulinho, förväntas Novellino ändra om lite i formationen mot ett rakare 4-4-2. Tanken är att Paulinho inte ensam skall behöva göra det tung jobbet på topp.
Truppen: Mazzoni, Bardi, Perticone, Bernardini, Meola, Salviato, Genevier, Filkor, Bigazzi, Belingheri, Prutsch, Schiattarella, Luci, Barone, Rampi, Remedi, Paulinho, Dell'Agnello, Dionisi, Piccolo.
Potentiell XI (4-4-2): Bardi; Rampi, Perticone, Bernardini, Salviato; Filkor, Genevier, Luci, Bigazzi; Paulinho, Dionisi.
Notera: Avspark redan 12:30.
Notera 2: Brasilien och brasilianarnas skyddshelgon Antonio har även samma befattning i Padova. Ett omen så gått som något för vår mållösa brasse.
Notera 3: Padovas tränare Dal Canto var spelare för Novellino i Venezia i slutet av 90-talet, och benämndes av den senare som ”elev” förra säsongen.
