Inför Torino – Livorno: Playoffkramp på Olimpico
Glöm romderbyt. Helgens match spelas på ett helt annat Olimpico. I Turin närmare bestämt där krampande Torino under lördagen tar emot krampande Livorno.
Trots att de saknar Siena och Atalantas resurser eller Novara och Vareses noggrannhet och smartness var förväntningarna på Livorno och Torino, inte minst från fansen, att man skulle vara med i Serie A-racet. Säsongen är naturligtvis långt ifrån över, men för närvarande huserar alltså båda klubbarna utanför playoffplatserna och inget av lagen visar de tecken som fansen så frenetiskt letar efter. Tecknen på att säsongen kan sluta med uppflyttningens succé. Helgens möte på Olimpico kan knappast ses som något annat än en ångestdrabbning mellan två lag som fortfarande ger intryck av att vänta på förlösning.
För Livorno har vad vi ständigt hoppas är födslovåndor tagit sig uttryck i bra spel mot topplagen, men kroniskt uselt facit mot förmodat sämre lag. Novellinos intåg har inte på något sätt ändrat detta; seger mot Novara, förlust mot Cittadella. Därför är det heller knappast en tillfällighet att det var mot just Torino som man under hösten presterade sin bästa fotboll. I en intensiv drabbning på Picchi spelade man långa stunder ut Toro i första halvlek och kunde avgå med seger 2-1 genom mål av Tavano och Luci. Historiskt har dock Torino ett enormt övertag med arton vinster att jämföra med Amarantos sex.
Livorno får klara sig med ett par nyckelspelare borta. Höstsuccén Juan Ignacio Surraco är fortfarande långt från en comeback medan registan Manuel Iori är avstängd. Den senare verkar ersättas av talangfulle, men oprövade österrikaren Prutsch, medan Surracos frånvaro numera är såpass självklar att man knappast längre talar om en ersättare. Dessutom saknas bänkspelarna Danilevicius och Parravicini. Novellino talar om att koncentration är nyckelordet för matchen. Laget är enligt tränaren mycket motiverat, så med koncentration och grinta skall man kunna besegra Torino och skaffa sig en bra utgångspunkt inför våren.
Novellino har varierat spelsystemet mellan 4-4-2 och 4-4-1-1 och frågan är hur han väljer att tackla Torino. Att stärka upp mittfältet genom att låta Belingheri släpa bakom Dionisi har varit gångbart. Men senast mot Varese visade bulgariske jätten Galabinov att han redan är att räkna med som prima punta och på bortaplan är det förstås tilltalande med ett så enkelt uppspelsalternativ som Galabinov. Lösningen kan komma att bli både och: 4-3-1-2.
Potentiell XI (4-3-1-2): De Lucia; Bernardini, Migliónico, Knezevic, Pieri; Schiattarella, Prutsch, Luci; Belingerhi; Dionisi, Galabinov.
