Konstmål sänkte Livorno
Två drömmål var åtminstone ett för mycket. Trots bra spel och många chanser fick Livorno lämna Reggio Calabria utan poäng.
Madonna behöll 4-3-1-2-uppställningen som trasat sönder Albinoleffe förra veckan. Backlinjen stärktes av Knezevic som äntligen var fit for fight och på mittfältet var Filkor tillbaka från sin avstängning.
Hemmalaget Reggina såg farligast ut i de inledande minuterna, medan Livornos försvar verkade skrämmande nervöst. Man lyckades dock rida ut den initiala stormen och sedan var det istället det toskanska Amaranto som visade sig farligast. Vid 22 minuter skickade Salviato ett långt inlägg in i Regginas straffområde där Paulinho fanns markerad av Freddi. Freddis markeringspel imponerade inte och med spänst, kraft och exakthet kunde vår brasilianske bomber nicka in 0-1, hans elfte mål för säsongen och åttonde den här sidan nyår. Livorno fick en liknande chans strax efter, den här gången med Dionisi, eller egentligen Freddi (som därefter fick nog), som avslutare.
0-1 stod sig i drygt tio minuter innan Serie B's näst snyggaste lag kvitterade. Armellino spelade en långboll in i Livornos straffområde. Regginas Viola verkade inte vara i någon alltför farlig position och Sini kopplade av en sekund. Då sträckte Viola ut och lobbplacerade in bollen mot Bardis bortre hörn, 1-1. Ett oerhört vackert mål, men jag kan ändå inte låta bli att tänka att Sini kunnat störa Viola bättre i den sekvensen. Förhoppningsvis drar Romalånet vissa lärdomar vi får nytta av senare av det där.
1-1 stod sig halvleken ut, trots ett par chanser till, den bästa ett långskott från Siligardi som Zandrini kunde parera till hörna.
Om första halvlek hade varit öppen och chansrik blev den andra ännu mer så. Särskilt Dionisi var på spelhumör och testade gång på gång Zandrini. Men precis som i första, där Livorno gjorde mål efter en stark Regginainleding, gjorde hemmalaget det motsvarande i andra. Målet kom på en frispark från skrämmande långt håll. Nyinsatte José Montiel stegade upp och bombade sedan in matchens andra drömmål bakom en chanslös Bardi i Livornomålet.
Madonna reagerade med tre snabba byten, in kom Meola, Morosini och Schiattarella, vilket väl får ses som ett gravt underbetyg åt den livornesiska bänken. Inget ont om någon av de tre, men det är knappast spelare som kommer vända ett underläge sista kvarten. Kvar på bänken satt däremot den enda offensiva spelaren Madonna hade tillgång till, Bernacci, vilket lämnar mister med en del att förklara. Som väntat lyckades ingen av de tre tillföra vad Livorno behövde för en offensiv forcering. Istället var det Siligardi som åter prövade lyckan från distans, dock utan resultat och Livorno fick, trots bra spel, lämna Granillo poänglösa.
Summa sumarum måste man konstatera att resultatet inte speglade matchbilden, lagen bytte chanser och ingen hade nog opponerat sig mot ett kryss. Livorno visade att man kan spela bra offensivt mot ett av seriens bättre lag, och det krävdes två utomordentliga individuell prestationer från Viola och Montiel för att Reggina skulle kunna rå på Livorno.
”Det var en öppen match mellan två lag som spelade för att vinna” kommenterade målskytten Paulinho efter matchen. ”Men vi släppte in både målen i när vi ägde matchen.”
Samtidigt är det inte de här matcherna Livorno skall vinna, mycket viktigare att ta tre poäng nästa helg mot Modena. Det enda jag kan anmärka på är att Sini måste fortsätta spela tills bollen är död och Madonna faktiskt borde använda den enda offensiva spelaren, oavsett hur formsvag, han har på bänken när laget jagar mål.
Matchfakta
Mål: Paulinho (22'), A.Viola (34'), Montiel (74')
Var: Barillà, Freddi, Reg; Salviato, Dionisi, Liv
XI (4-3-1-2): Bardi; Salviato (Meola 78'), Knezevic, Sini, Lambrughi; Filkor (Morosini 78'), Luci, Belingheri (Schiattarella 81'); Siligardi; Paulinho, Dionisi.
Bänk: Mazzoni, Bernardini, Barone, Bernacci.
