Livorno – Brescia 0-2: Storm över Livorno
På ett extremt blåsigt Armando Picchi fick Livorno se sig besegrade av seriens andra krislag Brescia. Stormen fortsätter nu för Labronici.
Det stormar i Livorno.
Veckan som lett upp till matchen var minst sagt turbulent. Det började redan efter förlusten mot Sassuolo där lagkapten Luci rök ihop med försvararen Lambrughi och fortsatte sedan veckan igenom. Höjdpunkten kom på tisdagen när en grupp på sju eller åtta ultras konfronterade laget på träningen. Nämnde Lambrughi, men även Paulinho och Schiattarella ifrågasattes särskilt av ultras. Samma eftermiddag fanns president Spinelli på besök och lyckades bli osams med med ensamtränande målvakten De Lucia. I onsdagens tidning kunde man sedan läsa om att Spinelli ansåg att Livorno var utsatta för en komplott och att han hade kontaktat olika potentater inom Lega Calcio med budskapet att det var intolerabelt.
Ur det här kaoset skulle extremt ifrågasatte tränaren Novellino försöka ta ut ett lag. En skada på Perticone och en avstängning på Genevier krånglade till saken ytterligare. Som vanligt med trupperna numera var det svårt att se någon röd tråd. Russotto var tillbaka, Volpato och Prutsch likaså, spelare som antagits vara på väg bort eller ha problem av fotbollsproffesionell art. Saknades gjorde däremot Schiattarella, som efter konfrontationen med ultras ryktas vilja bryta sitt kontrakt. I truppen fanns däremot Paulinho, officiellt skadad (enligt Gazzettan har brassen genom sin agent bett om en försäljning efter nämnda konfrontation). Resultatet blev trebackslinje, (med Lambrughi, som trots sin mjäkiga framtoning uppenbarligen är mer hårdhudad än Schiattarella och Paulinho), Dionisi centralt och Belingheri och Siligardi tillbaka på planen efter flera månaders frånvaro.
Det blåste som sagt en del. På planen också. Förutsättningarna för fotboll var knappast optimala. Halt, kallt och storm. Dessutom två lag vars nervositet lyste igenom tydligt och accentuerade planens svårspelade karaktär. Det var dock Livorno som trots motvinden inledde bäst. Pieri, ålderdomligt pigg till vänster, Siligardi rörlig, Filkor aggressiv och Dionisi på spelhumör längst fram. Det var förstås runt den senare det hände grejer: skott från distans; nästan friläge; inlägg som Belingheri fegade ur från. (Oavsett vem som leder oss nästa match: Slösa aldrig mer bort Dios talang på en kant. Basta!)
Livorno dominerade i tjugoåtta minuter innan Brescia överhuvudtaget tog sin in på Livornos planhalva med bollen i behåll. När man väl gjorde det var man dödligt effektiva. Fereczin slog ett inåtskruvat inlägg från vänster. Bardi, som trots sin ringa ålder varit Livornos bästa spelare under hösten, missbedömde skruv och vind, försökte greppa den tvålhala bollen som istället hamnade framför fötterna på en framstormande Zambelli, som inte gjorde något misstag. Medan Livorno fortfarande undrade hur det där egentligen gick till punkterade Brescia i praktiken matchen. Medan försvaret passivt tittade på spelade Juan Antonio elegant vägg med El Kaddouri och så stod det 0-2.
I paus skanderade de fåtal fans som var på plats för Spinellis avgång och från sin plats på VIP-läktaren nickade presidenten instämmande mot Curva Nord. Under tiden ändrade Novellino om laget. Ut med Lambrughi, in med Volpato. 4-3-3.
Livorno, nu med vinden i ryggen, inledde den andra halvleken positivt. Full fart framåt. Efter fem minuter skarvade Migliónico en hörna, men Budel räddade på mållinjen. Sekvensen efter vann Volpato en luftduell med gästernas målvakt Arcari, bollen hamnade hos Dionisi men skottet räddades från det öppna nätet av Vass. Efter det mattades Livorno och Brescia hittade rätt i försvaret. Novellino försökte få in energi, i Bigazzi, och rutin, i Barone, men det hjälpte inte. Istället kontrollerade Brescia alltmer matchen och var i slutänden nära 0-3, men Bardi revanscherade sig en aning.
Så, Brescia vann. För första gången någonsin på Armando Picchi. För första gången sedan säsongen 1930/31, då på Villa Chayes, i Livorno. För Amaranto känns mönstret igen. Pigg start, ingen utdelning, ett individuellt misstag och så rasar korthuset ihop. Fem raka förluster, inget spelmål på samma fem matcher och bara fem poäng på de tio senaste. Att säga att Novellino hänger på en skör tråd är förstås en underdrift. Spinelli skall ha varit beredd att byta tränare redan för tre veckor sedan. Då räddades ”Monzon” av Signorelli och Perotti. Spinelli ville ha fyra poäng de sista två matcherna innan jul, han fick noll.
”Jag skall fundera över natten” sa Spinelli igår kväll. ”Men jag kan inte byta ut hela laget, så...”
Matchfakta
Livorno – Brescia 0-2 (0-2)
Mål: Zambelli (28'), Juan Antonio (30')
Var: Luci, Barone, Bigazzi, Liv; Maccan, Bre.
Livorno (3-4-2-1): Bardi; Migliónico, Knezevic, Lambrughi (Volpato 46'); Salviato, Filkor, Luci, Pieri; Siligardi (Bigazzi 54'), Belingheri (Barone 62'); Dionisi.
Bänk: Mazzoni, Meola, Rampi, Prutsch.
