Livorno – Sampdoria 0-0
Trots ett par vassa chanser i andra kunde varken Livorno eller Sampdoria spräcka nollan. Det tidiga toppmötet slutade mållöst.
För Livornos del kunde vi förstå att det potentiellt skulle gå grus i det offensiva maskineriet när lagen presenterades. Paulinho Betanin hade inte fått klartecken från det medicinska teamet och lämnades utanför. I hans ställe tog hemmasonen Dell'Agnello planen, som prima punta. Dell'Agnello stångades bra mot Samps trebackslinje, men hittade aldrig fram till de riktigt farliga lägena. Att han dessutom hade uppgiften att plocka upp Palombo i gästernas uppspelsfas gjorde att han ofta utgick ganska långt från mål.
Istället var det, som väntat, från Dionisi och dennes fria vänsterytterposition det mesta kring Livorno hände. Dionisi rev och slet, vände och vred, gnällde, bråkade och trixade. Det var han som ordnade frisparkar och tvingade gästerna till varningar, hittade avslut och serverade Genevier skottlägen och till slut nickade matchens sista chans strax utanför. Dionisi visade klass, men hade mått bra av lite bättre understöd (ingen skugga dock över hans lagkamrater som alla gjorde bra insatser).
Med en lite tunn anfallsbesättning var det istället försvaret som, också det ganska väntat, garanterade poängen. Gladiatorn Perticone, lätt nonchalante Knezevic, noggranne Lambrughi och rutinerade Pieri svarade alla för stabila insatser och tvingade Sampdoria att ta sina skott utifrån. Inte minst Pieri imponerade med sin klokhet och löpstyrka, även om inläggen lämnar en del i övrigt att önska. Sista utposten var återigen tonåringen Bardi, som återigen svarade för en stabil insats vid de få tillfällen han tvingades ingripa. Enda gången han var överspelad, i mitten av andra, fanns Lambrughi på mållinjen och rensade undan. I andra halvlek fick Siligardi debutera och fick en riktigt bra chans, men med fel fot lyckades inte heller han bryta dödläget.
Precis som mot Crotone var Novellino flexibel med taktiken och ändrade ett par gånger under matchens lopp, från 4-2-3-1 till 4-4-2 till 4-4-1-1. Omstrukteringarna gav stabilitet i försvarspelet, men lyckades inte dyrka upp motsåndet och matchen slutade, relativt rättvist, 0-0.
Förutom att de unga spelarna stod upp såpass bra mot seriefavoriten (Novellino bedyrar att Dell'Agnello och Bigazzi inte byttes ut för att de var dåliga, utan för att de var trötta.) finns det annat positivt att ta med sig. Livorno brottades hela förra säsongen med svaga publiksiffror och ett stundtals mycket svalt stöd från läktaren. I går var Curva Nord återigen fullsatt, en syn jag insåg att jag inte sett på allt för länge. Lambrughi hävdade att motivationen fördubblades och även Novellino tycktes nöjd med uppslutningen och framförde sitt tack till publiken och en förhoppning om fortsatt starkt stöd.
Matchfakta
Varningar: Bigazzi; Volta, Costa.
XI (4-2-3-1): Bardi; Perticone, Knezevic, Lambrughi, Pieri; Barone, Genevier; Bigazzi (Siligardi 57'), Luci, Dionisi; Dell'Agnello (Belingheri 52')
Bänk: Mazzoni, Salviato, Bernardini, Rampi, Remedi.
Notera: Mindre upplyftande var förstås att en ung livornesisk kvinna fick föras till sjukhus med huvudskador, efter bråk mellan lagens fans efter matchen. Enligt rapport skall tillresta doriani antastat folk på gatan, med sammanstötningar mellan supportergrupperna som följd.
Notera #2: Igor Protti fanns på plats på läktaren. Liksom, för första gången på nära två år, den stora flaggan med legendarens namn och nummer. Dessutom var även Andrea Russotto, som ryktats till klubben, på Armando Picchi.
