Livorno – Torino 3-3: ”Vi förtjänar att respekteras”
Onsdagskvällen bjöd på en kontroversiell tillställning där Livorno tidigt hamnade i underläge, kom tillbaka, tog ledningen men tappade den i slutminuterna.
Fyra raka förluster och bara en poäng på fem matcher var Livornos facit inför onsdagens drabbning med nästan lika formsvaga Torino. Inför matchen pratade Livorno tränare Nicola om att vara aggressiva och om att våga och det var först när Livorno var just aggressiva och vågade som det hände saker igår kväll. Men då, tio minuter in i matchen låg laget redan under med 0-2…
Första halvlek
Jämfört med söndagens förlust borta mot Bologna gjorde Nicola två ändringar i startelvan: Greco var tillbaka på centralt mittfält och på vänsterkanten verkade rotationen ha gått ett helt varv och Gemiti fick starta för första gången på länge. Gissningsvis var tanken med Gemiti att ha en vänsterspringare med snabbhet att matcha Cerci, gästernas i särklass farligaste spelare.
Om tanken med Gemiti var att håll lite extra ordning på Cerci, föll det inte särskilt väl ut. Den tidigare Pisayttern tog sig nämligen sorgligt enkelt förbi både Gemiti och Ceccherini direkt i matchinledningen och kunde slå ett inlägg till Immobile. Denne lurade lika enkelt Coda med sin löpning och petade in 0-1 redan efter knappt fyra minuter. Lite som Bolognamatchen alltså, med den skillnaden att vi själva ännu inte hunnit med att bränna någon målchans.
Det dröjde sedan bara ytterligare fem minuter innan gästernas tvåa kom. Återigen var det Cerci som stod för framspelningen, den här gången på hörna. Mittbacken Glik fick enkelt hoppa upp i Livornos straffområde nicka in bollen medan en offsidestående Immobile störde Bardi.
En otroligt tuff start förstås, för vilket lag som helst. För ett i Amarantos form kändes det oöverstigligt. Men det går förstås inte att bara lägga sig platt och låta sig köras över. Livorno hade lite att förlora innan matchen, och med 0-2 i baken innan tiominutersmärket absolut ingenting. För istället för att ge upp och kapitulera, accelererade Livorno. Vi fick återigen se Nicolas skapelse från förra säsongen: laget som vägrar att ge sig, som fortsätter och fortsätter och till slut nöter ned sitt motstånd. Livorno skapade lite halvchanser, Paulinho tvingade Padelli till någon räddning, Greco visade hur viktig han är som länk mellan mittfält och anfall och med Gemiti till vänster hade vi en spelare som faktiskt är helt naturlig i den rollen.
Reduceringen kom i 25:e minuten, efter att Schiattarella väggat sig fram på högerkanten och spelat in bollen till Paulinho, som lika enkelt som Immobile tidigare kunde placera in bollen. Kvitteringen, och det var aldrig snack om något annat, kom drygt tio senare. Återigen från högerkanten där Emeghara ryckte sig loss, spelade snett-inåt-bakåt, Paulinho hoppade över och Greco fick all tid i världen att placera in sitt andra mål för säsongen. Inte helt oväntat tog Livorno foten av gaspedalen lite och släppte tillbaka gästerna in i matchen under första halvlekens avslutande minuter.
Andra halvlek
En skada på stackars skadeförföljde Biagianti ändra formen på Livorno tidigt i andra. In kom mittbacken Rinaudo. Men istället för att peta upp Emerson på mittfältet, flyttade Ceccherini ut på vänsterkanten i vad som var betydligt mer 5-3-2 än 3-5-2. Nicola verkade fast besluten om att inte släppa till något mer bakåt. Framåt vände och vred Emeghara, spelades av Paulinho fram till en ganska bra chans, men schweizaren visade ingen som helst kyla i sin avslutning. Istället fick vi återigen se något som förde tankarna till fjolårssäsongen: Emerson, världens coolaste mittback, James Bond, el Puma. Brassen tog ett par bestämda steg med bollen upp från backlinjen, passerade någon Torospelare, fortsatte fram i planen, halvvägs in på Torinos mötte han en försvarare, överstegsfintade och sköt, hårt, dykande, över Padelli och 3-2. Klockan visade 63, på knappt 40 minuter hade Livorno gått från 0-2 till 3-2 och det fanns bud på mer. Närmast var återigen Emeghara på en kontring, men avslutet var svagt och kanske borde han passat Paulinho (ärligt talat känns det som ett rimligt råd till schweizaren i de flesta lägen).
Men 4-2 uteblev och istället kom Torino allt närmare en kvittering. D’Ambrosio träffade stolpen, domare Valeri delade ut en billig frispark utanför straffområden som Cerci satte i muren innan Bardi något senare svarade för en helt fantastisk enhandsräddning på Barretos avslut. Men minuterna tickade och en väntade bara på att få se Paulinho eller Luci spela bort ytterligare sekunder vid någon hörnflagga. Istället drälldes det med bollen centralt, Torino vände snabbt spelet längs vår högerkant, spelade in bollen i straffområdet där en sidledsförflyttad Rinaudo täckte skottet. Med armarna. Straff. Cerci satte sin femte för säsongen och matchen slutade 3-3.
Kommentarer
Det var starkt att kämpa sig tillbaka och det var roligt att se Emerson göra mål igen. Det var lite som förra säsongen helt enkelt. Greco visade hur viktig han kan vara, Gemiti kanske inte egentligen är bra nog, men är så otroligt mycket naturligare i sin roll än Mbaye, Duncan eller Lambrughi och Emeghara såg inte fullt så bedrövlig ut som de senaste veckorna, tvärtom gav hans speed och löpvilja oss ett enkelt alternativ under matchens sista tredjedel. Och en poäng är förstås bättre än noll, men det är tungt att återigen åka på ett så sent baklängesmål. Det måste dock sägas att av de straffar vi fått emot oss är den här den minst diskutabla: inte en gåva från domaren som den mot Verona, eller en gåva från någon av våra mittfältare som de mot Samp.
Men även om straffen inte var så mycket att diskutera, går lokalpressen hårt åt domaren och hävdar att just straffen var det enda riktiga beslutet domaren tog på hela matchen. Även Livornos sportchef Capozucca var besviken:
”Jag vill inte påstå att Torino kompenserades för straffarna mot Napoli, jag vill bara påpeka fakta. Emeghara varnades helt felaktigt istället för att få straff och Torino fick en frispark [precis utanför straffområdet] som domaren uppfann helt själv. Och jag är även tveksam till straffen. Vi klagade inte efter Veronamatchen eller de andra, men vi kan inte alltid vara tysta. Ikväll gjorde laget en stark prestation och tog igen 0-2 till tre poäng. Det är inte rätt att en liten klubb, med minst budget i serien, återigen straffas av felbeslut från domaren. Vi förtjänar att respekteras.”
Även Schiattarella var upprörd:
”Bra med en poäng även om straffen gör en förbannad. Det känns som vi straffas i flera matcher och nu: Siligardis avstängning, min och Emegharas varningar. Vad det gäller spelet är vi ändå nöjda med vår reaktion. Det är inte lätt att komma tillbaka efter två mål.”
Torinos tränare Ventura tyckte inte Livorno hade någon anledning att klaga ”efter vad Torino varit med om under de tidigare omgångarna”. Jag drar slutsatsen att Ventura tycker det är rimligt att Torino kompenseras för tidigare oförrätter via Livorno, men när skall Livorno kompenseras i så fall?
Mister Nicola kommenterade som vanligt inte domarinsatsen, men var märkbart upprörd efter matchen:
”Tränare ska i allmänhet inte kommentera domarna, men vad jag hatar är den kultur av falskhet där vi lär oss göra det ändå. Jag håller mig ifrån det och det borde de övriga också göra, de som fyller tidningssidor med sitt klagande. Att jag inte klagar innebär inte att jag är en idiot.”
Nicola var dock mer nöjd med sina spelares insats:
”Jag är nöjd med mitt lag och med vår comeback. Jag tror att om vi vunnit hade ingen sagt någonting om det.”
Matchfakta
Mål: Immobile (4'), Glik (8'), Paulinho (25'), Greco (33'), Emerson (63'), Cerci (42' str)
Var: Coda, Greco, Emeghara, Schiattarella, Rinaudo, Liv; Glik, Immobile, Cerci, Vives, Tor.
Livorno (3-5-2): Bardi; Coda, Emerson, Ceccherini (68' Mbaye); Schiattarella, Luci, Biagianti (51' Rinaudo), Greco (64' Piccini), Gemiti; Emeghara, Paulinho. Bänk: Anania, Aldegani, Lambrughi, Valentini, Benassi, Duncan, Borja, Biasci. Tränare: Nicola.
Torino (3-4-1-2): Padelli; Darmian, Glik, Moretti; Bellomo, Vives, Gazzi (80' Meggiorini), D'Ambrosio (85' Pasquale); El Kaddouri (46' Barreto); Cerci, Immobile. Bänk: Gomis, Berni, Masiello, Scaglia, Maksimovic. Tränare: Ventura.
Domare: Valeri.
