Inför: Schalke 04 – AC Milan
Champions League rullar vidare med den andra gruppspelsomgången och Milan får denna gång rikta blicken norrut, närmare bestämt emot tysk mark.
Efter att ha besegrat Fenerbahce på hemmaplan står nu det tyska storlaget FC Schalke 04 på tur. När jag blev informerad om vårt gruppspelsmotstånd så drog jag omgående slutsatsen att tyskarna kommer att bli den svåraste opponenten att stångas med för vår del.
Med all respekt för Fenerbahce, som faktiskt hade en poäng ända till slutet senast, och PSV Eindhoven, som var en hårsmån ifrån att eliminera senast det begav sig, så är tyskarna både ett och två strån vassare.
Den kvalitativa rikedomen i Schalke är över lag stor även om Lincoln framstår som något av tyskarnas motsvarighet till Kaka beträffande vikt för lagets anfallsspel. Det robusta mittfältet innehåller därtill den skicklige landslagsmannen Fabian Ernst samt dansken Christian Poulsen.
Dansken är inte mycket för fotbollsvärlden ur en strikt estetisk synvinkel men det finns inte många bättre spelare när det handlar om att ligga och skava motståndarlagens stjärnor till vanvett. Kaka kan räkna med att ha samma parfymdoft som dansken efter 90 minuter imorgon, förutsatt att han inte tråkats och bytts ut innan dess.
Det alternativa (och enligt den hoppfulla populationen av Milanisti desto mer troliga) scenariot skulle då vara att han redan hunnit med att avgöra matchen genom att göra bort honom, så lite yta behöver nämligen Kaka just för tillfället för att göra motståndarna riktigt jäkla illa.
Att det blir en nyckelmatch i matchen behöver vi dock inget Delfiorakel för att försäkra oss om. Milan kommer till stånd med ett lag utan särdeles hög form men tack vare individualister av högsta märke så märks dock inte lagets instabila tillstånd på samma sätt.
Två raka ligasegrar mot Lazio och Treviso indikerar egentligen ingenting annat än att man skärpt till sig mot de på pappret sämre lagen. Den enda lagdelen som imponerat har varit offensiven. Kaka och Shevchenko har tillsammans påvisat att Milans nuvarande framgångsrecept bytts ifrån sakta men säkert till anfall är bästa försvar, ett filosofibyte som man hade kunnat leva med om det inte vore för faktumet att alla andra producerat i princip noll och intet.
Visst, Gilardino är bokförd för två mål i ligaspelet men vem kan på allvar mena att han uppvisat kvalitet i den mängd av målchanser som han bjudits på hittills i år?
Faller Kaka ur matchen imorgon så är hälften vunnet för tyskarna då vår backlinje i dagsläget inte kan garantera den adekvata trygghet som deras meriter och rykten ger sken utav. Mittfältet måste också synka bättre än vad de har gjort på sistone, även om den för närvarande svagaste länken Seedorf troligen kommer att infinna sig på bänken imorgon.
I min dimmiga kristallkula ser jag därför ett negativt resultat för vårt vidkommande, om inte just Kaka eller Shevchenko orkar med att rädda Milan ännu en gång med sin individuella briljans. Det vore dock helt normalt att ha en dålig dag för herrarna efter sina respektive formtoppar, någonting som Carlo Ancelotti får hoppas inte blir fallet när de kliver ur sina sängar på spelarhotellet imorgon…
Vad gäller laguppställningar och skadefrånfällen så får jag be er kära läsare att vänta till morgondagens rapporter för mer information.