Ungdomssatsningen - var är den?
Satsningen på ungdomar i Milan är inexistent och inga tecken på någon bättring går att skönja. Antalet talanger som gått till spillo är stort och riskerar att öka. Läge att byta inriktning innan det är för sent?
Unge Pasquale Foggia har under säsongen varit succélaget Ascolis överlägset bästa spelare. Kakha Kaladze lär ha fått migrän av allt snurrande i den blöta seriepremiären på Stadio Del Duca och självaste Gianluca Zambrotta lät sig själv gång på gång göras till åtlöje av den yngre yttermittfältaren när Juventus var på besök.
Den 22-årige högerbreddarens bravader har även hörsammats av U21-landslagsbasen Claudio Gentile som valt att plocka in spelaren i Gli Azzurrini. En stjärna har fötts och framtiden ser ljus ut. Då kommer mörkret in i bilden.
Frågan är nu vad som kommer att hända med Pasquale Foggia. Ska Milan som äger rättigheterna till spelaren välja att plocka hem honom eller nyttja honom som ett trumfkort på sommarens mercato för att säkra andra spelare? Säkra källor gör gällande att Milan ämnar plocka hem ynglingen men frågan är alltså om har för avsikt att behålla honom.
Frågorna hopar sig som pannkakor badandes i lönnsirap på en fet jänkares frukosttallrik.
Visst, Foggia är inte på långa vägar mässig för en ordinarie plats i ett av världens bästa klubblag men undertecknad vill mena att det dummaste man skulle kunna pyssla med vore att skicka ut honom på ytterligare en låneperiod i någon av ligans perifera omgivningar. Skola in honom i en seriös miljö med de bästa av förutsättningar där talangen tillåts att mätas mot de allra bästa på Milanello.
* * *
Med Foggia i truppen så skulle Carlo Ancelotti få möjligheten till en kvalitativ högerbreddare i truppen, någonting som man saknat under i princip hela sin tid i klubben. Men som vanligt tänker man bara på problemen snarare än möjligheterna. Bättre läge att bryta den dåliga behandlingstrend Milan haft med unga spelare genom åren får vi nog inte.
Inte nog med att man riskerar att slarva bort ytterligare en begåvad italienare, man riskerar dessutom att bli av med den allra största dragningskraften på den nationella marknaden när unga fotbollsspelare ska välja sin framtida arbetsplats.
Marco Donadel har flera gånger öppet deklarerat sin avsky inför Milans sätt att behandla honom och Violafansen på Curva Fiesole lär väl skicka tackbrev på tackbrev till Galliani för den ynka miljon euro som man behövde betala för mittfältaren...
* * *
Den policy som Milan haft som ledstjärna på transfermarknaden har onekligen givit resultat vilket äldre spelare som Pippo Pancaro inte minst vittnar om. En gammal medelmåtta på kraftig dekis hostar oväntat upp sig riktigt rejält och står för sin karriärs förmodligen bästa säsong 2003/04 när Milan tog sin senaste ligatitel.
Beröm till Galliani och Braida för att de vågade gå emot strömmen och stå för sina beslut. Lika mycket beröm som de fick för det, lika mycket kritik ska de nu ha för att de valt att insistera med samma melodi trots att den inte alls fungerat. Jag säger bara Christian Vieri och Marcio Amoroso. Sen säger jag ingenting mer…
I Milans primavera finns det en hel del unga och duktiga spelare som dominerar i sin åldersklass. Matteo Ardemagni, Davide di Gennaro (ansedd som ett underbarn född 1988) och Adriano Marzeglia bildar tillsammans under Franco Baresis våld en Milanesisk version av dödens triangel som får Bermudas motsvarighet att framstå som en plaskdamm.
Ardemagni och Marzeglia borde vid det här laget redan ha fått sina första minuter i ligan och får de inte möjligheten att visa upp sig nu när ligaspelet gör bokslut så kommer jag bli besviken och oroad för Milans framtid på punkten att släppa fram unga talanger ur de egna leden.
* * *
Som Milansupporter så är man grymt bortskämd med goda resultat och ärorika stunder men det börjar bli lite profilfattigt.
Visst är det härligt med alla importer som kryddar ligan men det finns inga Donadonis, Maldinis eller Albertinis längre som med respektlöshet och järnvilja bankar på omklädningsrumsdörren. Visst skiter jag fullständigt i vad det är som står i spelarnas pass, italienare eller inte, ungdomarna lyser lika fullt med sin frånvaro.
Milan är på väg att förlora sin själ bland allt rotande i Bosmanfyndlådan. Våga skapa stjärnor och våga misslyckas. Men framförallt - fram med ungdomarna!
