Lagbanner
Il Caso: Maldinis storhet - Milans fall?
Fru och herr Maldini.

Il Caso: Maldinis storhet - Milans fall?

Till och med drakens hjärta slutar en dag att bulta. Är Milan redo att släppa taget innan det är för sent?

Många gånger genom åren har jag och många andra Milansupportrar fått försvara honom. Vissa har sagt att han är slut, vissa har sagt att han aldrig ens varit speciellt bra. Vissa blir ursäktade då de knappt ens ser på fotboll och i synnerhet inte på Serie A men ändå har syrliga åsikter om densamma. Men ändå.

* * *

Kulmen av all ignorans nåddes när ett par av mina bekanta höll Paolo Maldini som underlägsen Rio Ferdinand inför säsongen 2002/03. Att notera är att just den årgången var den förmodligen bästa som ”Il Cuore di Drago” stått för på väldigt många år, på vippen att ta hem guldbollen framför Pavel Nedveds näsa.

För alla som följer idrott och talar om de verkligt stora i sina respektive grenar så är det oundvikligt att inte lyfta fram Paolo som en av de verkligt stora genom tiderna.

I egenskap av svärmorsdröm såväl utseende- som personlighetsmässigt i kombination med sina meriter och den extrema begåvning han föddes med så hamnar han i facket för de absolut största och bästa när karriären summeras. Allt annat vore endera ett avundsjukt konstaterande eller ett inkompetent dito.

Karisman och respekten hos de rödsvarta har kreerat ett sägenomspunnet tillstånd där Maldini inte bara uppskattas, nej han dyrkas. I Milanleden så är Paolo Maldini ingenting annat än en Gud. För att citera Adriano Galliani i ”Maldini – il film”:

’Paolo Maldini är inte en Milanspelare. Han är Milan.’

* * *

Carlo Ancelottis stora dilemma enligt förstå-sig-påare den här säsongen blir hur han ska handskas med Shevas frånfälle. Andra menar att de åtta minuspoängen kan bli den allra svåraste uppgiften att brottas med.

Undertecknad vill mena att Paolo Maldini kan komma att bli det i särklass största ”caso” som Serie A 2006/07 kommer att uppleva. Nu inbillar jag mig inte för en sekund att Carletto skulle ha stake nog att i negativ bemärkelse särbehandla vår lagkapten, åtminstone inte så länge försvarsspelet fungerar.

Skulle det dock inte fungera med Maldini i backlinjen så ställs Carlo, klubben och alla supportrar inför en delikat fråga. Är det dags att släppa taget om Paolo Maldini? Att ens tänka tanken att kritisera honom är nämligen synonymt med att svära i kyrkan.

* * *

Fjolårssäsongen för Milan innebar delvis ett skamligt dåligt försvarsspel innan nyår med en metamorfos modell större efter årsskiftet. Den sammanhängande länken var det skadeelände som drabbade laget samtidigt som Kala Kaladze fick chansen som innerback, sin naturliga position, jämsides Alessandro Nesta.

Tillsammans med Sandro så utgjorde Kala ligans bästa försvar efter nyår och partnerskapet förtjänar att få inleda säsongen tillsammans igen.

* * *

Dagen kommer att komma Paolo Maldini en dag i maj 2007, ett sista farväl. Vi vill att det ska ske under anständiga former. Paolo Maldini är unik och så vill vi minnas honom. Som spelaren som aldrig kunde acceptera en förlust ens på Milanello under smålagsspelet.

Jag vill därför, för guds skull heller inte, att någon eller några ska ha anledning att tvivla till att vi höll taget om honom alldeles för länge, att han gjorde samma misstag som Franco Baresi.

Låt oss slippa uppleva detta, innan det är för sent.

Michael Haile2006-09-04 09:40:00
Author

Fler artiklar om Milan