Frankfurt - Schalke 041 - 0
Milan - Siena 0-0
Milan spelade tredje raka 0-0-matchen mot ett väldisciplinerat Siena.
Efter två raka mållösa matcher var det tänkt att torkan skulle komma till ett slut mot Siena. Detta skulle dock visa sig vara en omöjlig nöt att knäcka, och Sienas fina facit på bortaplan håller i sig med två raka vinster och nu senast ett kryss borta mot självaste Milan.
För Ancelotti fattas fortfarande Paolo Maldini och Serginho. Den förstnämnde är inte något direkt avbräck längre då Kaladze fyller upp ypperligt, men Serginhos saknas däremot ibland och hade sannerligen behövs mot Siena. Även Gourcuff saknades på grund av skada. Övrigt att notera var att Carletto skippade julgransformationen till förmån för det mer vanliga 4-3-1-2.
Milan tog omedelbart tag i taktpinnen och inledde löpvilligt med ett högt speltempo i förhoppningar om att göra ett tidigt mål. Första målchansen skulle också komma för Milan, när Gattuso på volley fick iväg ett lågt avslut som gick metern utanför.
Dryga kvarten in tände matchen till när Inzaghi ville ha straff. Pippo drev framåt inne i straffområdet och försökte nå Gilardino, men Rinaudo kom emellan med en utsträckt arm. Domaren valde i detta fall att inte blåsa straff och bedömde det som ofrivilligt. Frivilligt eller inte, bollen tog på en väl utsträckt motståndararm, ändrade riktning och nådde aldrig någon Milanspelare.
Gilardino fick förtroendet i dagens match efter sin kontraktsförnyelse, och skulle komma så nära det bara går att göra mål. På en hörna av Pirlo lyckas Gilardino skaka av sig sin bevakare och få nicken mot mål. Avslutet tar tråkigt nog i ribban, undersidan av ribban, och ut… Maximal utdelning av otur med andra ord.
Andrea Pirlo testade den för dagen fantastiske Manninger i mål med en riktig kanonträff från 25 meter. Manninger hade problem med det patenterade Pirlo-skottet och fick boxa ut till en resultatlös hörna.
Första halvleken präglades av stort rödsvart bollinnehav, utan någon utdelning. Ineffektiviteten i avsluten fortsätter att spöka, liksom de gjort hela säsongsinledningen. Siena spelade välorganiserat och stack upp ett par gånger, bland annat ett halvt friläge av Konko i slutet av halvleken som Dida gick ut och blockade väl.
Andra halvlek inleds med att Favalli måste utgå på grund av skada, och ersätts av Jankulovski. I spelväg fortsätter Milan på samma spår, medan Siena sjunker allt djupare ner i plan. Spelet mot ett mål utnyttjas dock inte då löpningarna är på tok för dåliga och spelövertaget sker mestadels i ofarliga zoner dit bollen pressas ut av Siena.
Den andra riktigt farliga chansen skulle också den komma på en fast situation. Ironiskt nog, eftersom fasta situationer inte var någon höjdare ifjol. Seedorf slog en hörna som Kaká mötte, men än en gång stod Manninger i vägen.
Milan pressade på alltmer och Siena sjönk allt djupare i Manningers knä, även om de vitsvarta inte var helt ofarliga på kontringarna. Locatellis skulle bland annat få Sienas farligaste målchans dryga 20 minuter in i andra halvlek.
Locatelli som oftast var inblandad i de farligheter Siena stod för denna eftermiddag, lyckades dribbla bort flera Milanspelare och skapade sig ett riktigt fint skottläge. Avslutet var dock på tok för förutsägbart och svagt för att överlista Dida. Försvarsspelet i situationen var allt annat än bra, och Milan kan tacka fru fortuna denna gång.
Siena å sin sida kan tacka fru fortuna då Milan hade ett regelrätt mål bortdömt. Kaká avlossade ett distansskott, som en onsidestående, djupledslöpande Pirlo styr in i mål. Linjedomaren bedömer dock det hela som offsidestående Inzaghi står i vägen för Manninger och påverkar spelet.
Inzaghi själv fick en ypperlig chans att göra mål, även denna gång på en fast situation. På en frispark av Pirlo får Inzaghi en liten, liten touch som gör att bollen via marken styrs mot krysset, men Manninger räddar återigen mirakulöst.
För att få hål på den vitsvarta köttväggen modell Berlinmuren valde Ancelotti att introducera Oliveira för Seedorf, och Ambrosini för Cafù med 20 minuter kvar. Milan fick därmed in lite mer nickkraft och tryckt framåt med ytterligare en anfallare.
Oliveira gjorde inget större intryck, förutom en nick utanför efter läckert förarbete av Pirlo. Ambrosini å sin sida var centimeter ifrån att bli matchhjälte. Återigen efter fint inspel av Pirlo klämmer sig Max mellan två Siena-försvarare och nickar två meter från mål. Manninger står återigen i vägen. Det är bara att gratulera schweizaren för en fantastisk match.
I matchen hade Milan gigantiskt bollinnehav, men Siena var stundtals farliga på kontringarna. Med en skopa otur hade Milan kunnat få släppa till ett mål, även om Milan med lite tur hade kunnat få Siena att släppa till runt fyra. Ineffektiviteten genomsyrar med andra ord den sista tredjedelen i Milans spel, men undertecknad vägrar dock tro att det mycket beror på Shevchenko, även om det kanske är en bidragande orsak. Shevchenko har fattats förr och då har målen ändå trillat in.
I jämförelse med förra säsongen är det ironiskt hur statistiken ser ut för Milans del. Då många spelmål, flera insläppta mål, främst på fasta situationer samt uddlöshet vid egna fasta. Nu, få mål alls i båda riktningar och flera farligheter på fasta situationer. I stort sett tvärtom.
Tråkigt är också att Milan i och med eftermiddagens match hade en gyllene chans att minska gapet till Inter. Inter som idag tappade mot Cagliari och försprånget på åtta poäng är därmed intakt.
Domare Stefanini ska ha credit för den nivå han höll i matchen. Gula kort haglade inte, teatraliska föreställningar belönades sällan och attityderna från spelarna var tämligen goda. Tråkigt nog belönade han inte Milan med straff efter handsen, något som drar ner hans helhetsbedömning. Linjedomaren som dömde bort Pirlos mål ska dock ha en rejäl skopa kritik då det var helt regelrätt, och om han syftade på offsidestående Inzaghi är det än mer beklagligt.
