Wurzburg - Erzgebirge Aue 1 - 1
Siena - Milan 3-4: Ronaldo tvåmålsskytt
En dramatisk eftermiddag i Toscana bjöd på svängdörrsfotboll och hela sju mål. Ronaldo glänste rejält i sin första match från start i Milandressen.
Milan har klättrat i tabellen och låg inför matchen mot Siena på en sjundeplats. Flera spelare vilades då Celtic i Skottland väntar i Champions Leauge på tisdag. Oddo och Gilardino vilades, medan spelare som Seedorf, Maldini, Nesta, Serginho och Dida inte var helt okej för spel. De två förstnämnda torde däremot vara spelfärdiga till nästa vecka.
Första kvarten av matchen var avvaktande. Milan hade störst bollinnehav men tempot var för lågt och löpningarna för få för att vaska fram någon målchans. Eftersom Milan inte hade höga utgångspositioner kunde inte heller Siena utnyttja några kontringar.
Sexton minuter in i matchen skulle däremot Il Fenomeno presentera sig i målprotokollet för första gången sedan återkomsten till Italien. Pirlo kom omarkerad i en djupledslöpning och fick bollen av Oliveira vid halvcirkeln. På ett tillslag lyckades Il Genio få till en patenterad millimetercross till Ronaldo som lobbade in bollen i Alex Mannningers bortre gavel.
Vilken blev målgesten? Jesusstatyn i Rio? Underarmen över pannan? Det viftande fingret? Det blev en ny variant, det sistnämnda viftande fingret och ett avslutande glädjeskutt som summerar hur skönt Ronaldo tycker det är att slippa la paella, sopa de pescado och allt vad Spanien heter.
Pirlo såg för övrigt ut att kunna hitta Ronaldo väl. Flera fina intentioner de emellan och få missförstånd.
Glädjen skulle sedermera inte vara långvarig. Fyra minuter senare kvitterar Siena efter rejält slarv i Milanjs straffområde. Antoninis inlägg studsade runt i straffområdet innan bollen kom ut till en omarkerad Vergassola som prickade in 1-1.
Situationen är något diskutabel då bollen de facto studsade upp på Corvias innan Vergassolas skott. Ofrivilligt, och regelboken säger att det inte ska beivras, men frågan är huruvida regeln tillämpas så i dagens fotboll. I nio fall av tio får det försvarande laget frispark om bollen rör motståndarens arm det minsta, oavsett vad regelboken säger.
Milans försvarsspel ska också ha sin släng av sleven. Dels såg markeringen dålig ut på Sienas anfallare, men den stora frågan är vad de tre mittfältarna höll hus som skulle samla upp returen? Vergassola hade enorm yta, en yta som ska dödas kvickt i normala fall.
Milan reste sig och Ronaldo var återigen högst delaktig i målet. Vid halvcirkeln får fenomenet bollen, och skickar ut den till sidan där Oliveira kommer anstormandes. Sin vana trogen drar brassen till för kung och fosterland, 2-1 till Milan via Manninger som var på bollen.
Men på grund av juniorspel i Milans försvar lyckades Siena bara minuten efter återigen kvittera. Maccarone löpte sig fri bakom Milans backlinje där antingen en mittback eller Jankulovski skulle ha löpt med. Det blev ingen, och på halvvolley kunde australiern pricka in 2-2.
En händelserik halvlek skulle bjuda på ännu mer godis från Ronaldo. Brocchi kämpade sig igenom Sienas köttmur och med en läcker liten smekning friställde han Ronaldo men brassen sköt utanför. Två mål må vara för mycket begärt i sin första match från start, men Ronaldo brukar vara stensäker vid frilägen.
Halvleken blåstes av efter en minuts tillägg. Inga byten gjordes i paus.
Andra halvlek började inte helt olikt den första, bortsett från en bjudning som Milan och Storari gav Siena. Målvakten försökte få en frispark vid en hörna genom att lägga sig, men istället höll Siena på att peta in bollen i öppet mål.
Timmen in var den något runde Maccarone nära att peta in 3-2 då Milan återigen brast i försvarsspelet. Strax efter satte Cordea ett rakt ben med synliga dubbar bakifrån rätt in i Kakás hälar. Gult kort men enligt undertecknad skulle det lika gärna kunnat vara rött. Vill minnas att Pirlo beivrades med det röda för en liknande men mildare förseelse mot Cagliari i höstas.
Efter det hade faktiskt Siena en bra period. Laget kom inte till några målchanser, men med rörelse och bra passningsspel var Milan emellanåt under press. Däremellan höll Ronaldo också på att göra mål då han blev fri vid ett inlägg, men nicken var undermålig. Brassen såg ut att börja sega ihop, liksom Oliveira som faktiskt var rent ut sagt usel under andra halvlek.
Domare Messina skulle återigen vara med kring grytan när det vankades kontrovers. Brocchi gjorde ner Cozza vid mittcirkeln, och belönades med ett rött kort direkt. Hårt, mycket hårt, gult hade varit befogat, men vart ligger den konsekventa bedömningen att visa ut Brocchi men inte tidigare nämnda Cordea som gjorde ner Kaká än värre?
Tio minuter från slutet vaknade Kaká äntligen till liv och var delaktig i det tredje ledningsmålet, trots Milans tio man. Kaká tunnlade en Sienaspelare och avlossade ett skott på Manninger ur dålig vinkel, men målisen skickade ut returen rätt ut i banan. Vem dök upp på returen om inte Ronaldo som gör sitt andra mål för dagen.
Men som vanligt skulle ledningen inte hålla i sig. När klockan stod på 89 minuter fick Maccarone ett liknande läge som han gjorde 2-2 på, och kunde även denna gång skicka in ett kvitteringsmål.
Matchen var dock inte slut, Ambrosini nickade men Manninger gjorde en mirakulös räddning. Fan också, tänkte samtliga rödsvarta, men matchen var inte ens slut där. Med en minut kvar av stopptiden gjorde en Sienaspelare självmål på hörna och Milan kunde på ett stormigt hav ro hem segern.
Två mål och en framspelning i sin första match från start för Ronaldo, vilket givetvis gör brassen till Milans bäste spelare. Flera andra spelare, såsom Cafù, såg däremot väldigt magra ut. Organisationen var inte heller något att hurra för, och försvarsspelet var riktigt uselt. Tre kvitteringar är allt annat än acceptabelt, att Milan sedermera vann var en stor portion tur. Den individuella och kollektiva kritiken kommer dock att överlämnas i spelarbedömningarna, och det är ingen högoddsare att de bakre leden får stå till svars.
