Veckosammanfattning: Förnedringen på San Siro
Seger i Champions League men ny förlust i ligan. Det mesta var sig likt under veckan som gick med andra ord...
Efter den i det närmaste pinsamma förlusten hemma mot Empoli förra söndagen var det i onsdags dags för Champions League igen. Som många gånger förr var det då ett helt nytt Milan jämfört med ligaspelet som visade upp sig när de ukrainska gästerna Shakhtar besegrades med 4-1. Det var en lysande föreställning som ingav hopp för fortsättningen. Men ack så besvikna vi återigen skulle bli. För efter solsken kommer regn i Milans fall.
FRÅN HIMMEL TILL HELVETE
För när söndagen så anlände igen och Roma var de som kom på besök till San Siro, då var allting som vanligt igen. Borta var all den glans, finess och flärd som fansen bjöds på tidigare under veckan. Tillbaka var i sin tur ett slätstruket spel utan vare sig rörelse, kreativitet eller glöd. Förklara denna förvandling ni som kan. Själv tänker jag inte ens försöka längre, det känns bara lönlöst. Finns bättre saker att lägga sin tid på än att fundera över varför ett gäng fotbollsspelare uppträder som världsmästare, för att några dagar senare vara värdelösa.
Romanisterna vann helt rättvist mot sina kombattanter från Milano, det var inget snack om den saken. Första halvleken var långa stunder en pina för oss Milanfans och undan en pånyttfödd (återuppstånden kanske man ska säga...) Dida i målet hade matchen varit avgjord i paus. Nu stod det märkligt nog 0-0 och förhoppningarna om en uppryckning efter paus fanns där. Helt i onödan skulle det visa sig. Visserligen blev det spelmässigt jämnare men trots det kontrade Roma snyggt in 1-0 och sedan var den dagen förstörd. Inte förrän efter Ambrosinis utvisning verkade Milanspelarna tända till lite men då var det redan för sent. Slutminuterna blev precis som första halvlek en pina (mer om dem under "veckans...").
MÅLSNÅLT
Att notera i övrigt är förstås Napolis seger mot Juventus. Tack vare två straffar (även mer om dem lite senare) sänkte Domizzi och co den gamla damen, förstås följt av eufori bland de fanatiska hemmafansen. Friska nykomlingar i höst, minst sagt.
En annan iakttagelse från helgens omgång är de målsnåla hemmalagen. Förutom Milan misslyckades även Genoa, Lazio, Palermo, Siena och Empoli med bedriften att näta på egen mark. Har ingen koll på statistik, men visst känns det som något ovanligt att så många lag i samma omgång går mållösa av planen efter en hemmamatch?
DOMARNA I FOKUS - IGEN
Tyvärr kommer det återigen att debatteras friskt kring de italienska domarnas ständiga inkompetens efter helgens omgång. Den här gången var det i huvudsak självaste Juventus som åkte dit på två synnerligen tveksamma (försöker vara något så när politiskt korrekt genom att undvika ordet felaktiga) straffar. Chiellini blev ofattbart avblåst för en klockren brytning och när sedan Zalayeta valde att flyga över Buffon i stället för att eventuellt springa in i honom så var straff två ett faktum. Tungt för Juventus förstås och även om ”Den gamla damen” som bekant fått en del billiga domslut med sig genom åren så är inte det här bra för Serie A. Två fel blir aldrig ett rätt enligt mig. I stället bör problemen tas på allvar. Många italienske domare verkar ha en inbyggd vilja att synas och vara i centrum, en egenskap som inte går hand i hand med konsten att vara en skicklig domare. Även i Milans match mot Roma visade rättsskipare Rosetti upp samma längtan efter uppmärksamhet. Han avgjorde inte på något sätt matchen, men hans kortviftande åt alla de håll och kanter gjorde inte direkt någon speciellt glad. Givetvis ska domarna döma enligt regelboken, men lite känsla och sunt förnuft efterlyses åtminstone av undertecknad.
Satan, märkte att jag använde ordet felaktiga i alla fall. Aja, här behöver man ändå inte vara politiskt korrekt. Kan hålla mig ifrån den klassiska journalistformuleringen: Omdiskuterad straff (som i nio fall av tio innebär feldömd) utan att få skäll av chefen (däremot är det fritt fram att maila mig klagomål).
Märker att den här artikeln börjar växa sig allt större och det blir lagom att runda av med några ”veckans…”.
Veckans…
…förnedring: Roma vs Milan
Slutminuterna av söndagens stormatch på San Siro var pinsamma och förnedrande för oss Milanister. Romaspelarna fick hur enkelt som helst rulla runt, hålla i bollen och mottaga sina fans hyllningar för varje passning som gick rätt. Milanspelarna i sin tur verkade inte ens ha ork (eller vilja) nog att sätta press, utan lät på ett gästvänligt manér de för dagen vitklädda Romarna spela av matchen utan att förta sig. Förnedring var ordet.
…anfall: Roma igen
Maken till anfall stod gästerna för när Vucinic frispelades och var så när att göra 1-0 i första halvlek. Endast Cafus hemjobb störde honom och räddade Milan från underläge den gången. Innan montenegrinen fick bollen hade Roma visat prov på snabb omställningsfotboll när den är som bäst. One touch, några snabba kombinationer, från mitten, till höger, vidare till vänster och Milanspelarna kunde bara se på när de själva blev totalt upprullade. Kanske något för Ancelotti att göra en instruktionsvideo av?
...Kentlåt: Ingenting
Texten passar väl in på Milans prestationer och spel för närvarande. "Först kom ingenting, sen kom ingenting, sen kom ingenting...". Eller om man, likt Galliani och co, vill lyfta fram att de rödsvarta faktiskt är regerande Champions League-mästare så kan man korrigera lite: "Först kom faktiskt någonting, sen kom ingenting, sen kom ingenting...". Välj själva.
…gammal är äldst: Marco Ballotta, Lazio
Den rutinerade 43-åringen överraskar fortfarande. Han ser ut som en cappucinodrickande gammal italiensk farbror som spenderar dagarna på en uteservering med Gazzettan i handen, men skenet bedrar faktiskt. Visst kanske Ballotta gillar cappucino, men någon gång ibland ägnar han sig faktiskt åt att bjuda på världsklassräddningar mellan stolparna. Som mot Udinese till exempel. Under matchens första 45 minuter räddade ”gamlingen” kvar sitt Lazio med än den grymma paraden efter den andra. Till sist fick han kapitulera men det tog 78 minuter innan Asamoah Gyan spräckte nollan. Cafu, Maldini, Ballotta – de gamla gubbarna håller tydligen än trots allt.
…oturstal: 13
För Milans del alltså. Laget ligger på en 13:e plats efter nio spelade matcher. Tio ynka poäng finns på kontot och endast tre av dem har tagits på San Siro. Skrämmande usel statistik så här långt tycker samtliga. Eller ja, nästan samtliga i alla fall. Vissa hävdar fortfarande att ”we are fine as we are”. Som kollega Uusitalo sa: ”Det är snart dags att de byter till ”we are as we are”.
Tack och gonatt för den här gången.
