Milan-Torino 0-0 - Ingen förändring
Milan hamnade i samma gamla spår efter att malt sönder Sampdoria i onsdags.
Inför matchen saknades både Massimo Oddo och Marek Jankulovski. Cafù och Favalli ersatte respektive. Ronaldo är snart spelklar, och uttagen till matchen på tisdag, men fick återigen stå åt sidan mot Torino. Gilardino spelade som ensam spets, medan Ambrosini var tillbaka på plan efter sin avstängning mot Sampdoria, och Brocchi spelade på Gattusos bekostnad.
Milan inledde matchen trögt, och de ordinarie ytterbackarna Oddos och Jankulovskis frånvaro märktes från minut ett. Vad som höll Milan borta från Milanmålet var dock något som synts länge, oroväckande länge.
Efter dryga kvarten dribblar Seedorf bort Comotto innanför straffområdet och chippar in bollen mot bortre stolpen. Där står soprene Gilardino som tar ner och… prickar rätt på Sereni. Chansen är talande för Milan: Ineffektivitet. För Gilardinos del var det ett uselt avslut. För att pricka en målvakt i full sidledsförflyttning är större bedrift än att få bollen i nätmaskorna.
Torino vaskade fram ett par målchanser, men återigen skulle Milan missa ett ypperligt läge. Med en liten skarvning friställer Seedorf Gilardino som… *trumvirvel*… skjuter utanför. Svag avslutning, men varför är det ingen förvåning.
Det läckraste som bjöds på i första halvlek var Pirlo som iglookyligt bröt ett samspel mellan Di Michele och Rosina i Milans straffområde. Istället för att rensa dribblade han bort spelarna i målgården och startade ett anfall.
Milan spelade varken dåligt eller bra i första halvlek. Känslan var dock ambivalent, dels för att ett liknande spel i andra halvlek skulle bringa mål, men å andra sidan brukar så sumpade målchanser innebära att man till slut straffas. Hur blev upplösningen?
Ja, i andra halvlek gick spelet tillbaka till det sunkiga, långsamma och orörliga som hemsökt laget sedan omgång ett. Milan hade några chanser, bland annat Pirlo som dribblade bort en Torinospelare vid halvmånen och lossade bössan, men Sereni var omutlig. Pirlo hade dessutom ett kraftfullt volleyskott efter hörna som nuddade ribban.
Ancelotti försökte ändra döläget, och satte in Serginho istället för Favalli och Inzaghi istället för Brocchi. Matchbilden blev mer eller mindre densamma. Serginho gav lite mer energi åt vänsterkanten, men att spela Inzaghi och Gilardino är som att försöka fästa två magneter till varandra. De två tillsammans tillför inte mer än en av dem ensam.
Milan skulle också haft straff, när Ambrosini blev nersprungen av Natali. Torinofans tycker säkert att det vore hårt, men det skulle vara en solklar frispark utanför straffområdet. Det var ingen axeltacklingen, utan hockey, Ambrosini blev nersprungen ur bra position.
Inzaghi skulle dock ha en chans att göra mål under sina minuter på plan. Seedorf friställde honom men Sereni kom ut och täckte bra. Pippo rundade målvakten men lyckades inte få bollen i mål, ur snäv vinkel. Torino hade inga jättechanser, förutom ett bra distansskott av Rosina, under andra halvlek, men visade att de kunde kontra när chansen gavs. Milan kunde alltså inte gå guns blazing, med risk för baklängesmål.
Sammanfattningen av matchen kan kopieras från någon av tidigare hemmamatcherna i Serie A. Milan står med samma problem som tidigare och är fortfarande utan vinst på San Siro efter fem omgångar. Kvällens mest irriterande moment? Att Cafù, sina dryga 35 år av erfarenhet, fortfarande inte kan lura offsidefällan trots att han står still och trots att han ser samtliga i backlinjen. Kan någon skjutsa hem honom till Brasilien på en skottkärra?
Undertecknad ursäktar för förseningen av rapporten, då missförstånd uppstått.
AC Milan: Dida; Cafu, Nesta, Kaladze, Favalli (Serginho 63); Brocchi, Pirlo (Inzaghi 63), Ambrosini; Seedorf (Gourcuff 78), Kakà; Gilardino
Torino: Sereni; Comotto, Natali (Di Loreto 81), Dellafiore, Lanna; Motta (Bottone 56), Corini, Zanetti; Rosina, Ventola (Bjelanovic 46), Di Michele
Domare: Tagliavento
