FC Internazionale Comedy Club – del 2
Det är dags att göra en riktig analys av det andra laget från Milano. Det är dags att urskilja sanningen från propagandan. I den andra delen behandlas tränaren Mancini och lagkaptenen Zanetti.
MANCINI
Roberto Manicini var en väldigt talangfull fotbollsspelare med bestämda åsikter. Det gjorde att han alltid gick sin egen väg. Han var tjurig och ibland kunde han till och med slåss om han inte fick som han ville. Som spelare blev han aldrig så stor som han själv trodde att han var. En förlorad CL-final 1992 och två Scudetti, blev höjdpunkterna i karriären.
Som tränare hittade han tillslut till Inter. En klubb där hans personlighet passade perfekt. Som spelare var han arrogant och kaxig. Som tränare är han ännu värre.
”Klubblags-VM liknar en vänskapsturnering. Det gamla formatet var bättre”
Mancini dagen före VM-finalen 2007 mellan Milan och Boca Juniors.
Två dagar senare, efter att en hel värld skrattat:
”Jag gratulerar Milan. Jag ville inte förolämpa dem. Jag tycker bara att det gamla formatet var bättre.”
Ok Roberto, vi godtar din gratulation och din ursäkt. Faktum är att ditt första citat gjorde oss ännu gladare. Jag undrar dock fortfarande vad det finns för anledning för dig – förutom avundsjukan – att nedvärdera turneringen just när värste konkurrenten Milan spelar finalen?
Den stora frågan är vad Mancini egentligen vet om det gamla formatet. Har han någonsin deltagit eller följt sitt lag i Intercontinental cupen eller i FIFA Club World Cup? Nej. Vad vet han då om skillnaderna? Ingenting. Vad spelar det för roll om det spelas kvartsfinaler och semifinaler när det ändå blev en klassisk Intercontinental-final mellan Sydamerika och Europa tillslut? Vad är det som gör det till en ”vänskapsturnering”?
Vi Milanisti däremot vet allt om VM, både det gamla och det nya formatet. Vår klubb har varit där sex gånger under de senaste 18 åren. Vi är regerande världsmästare.
Sammanfattningsvis måste jag ändå säga att Mancinis kommentarer är fantastiska. Vi njuter. Härligt att han bjuder på sig själv. Nivån är sådan att det automatiskt gör Mancini till en klassisk Interista. Inter-virus
ZANETTI
Nästa symbol är lagkaptenen Zanetti – som är en duktig fotbollsspelare med ett bra driv med boll. Han är också en perfekt symbol för Inter, då han under större delen av sin karriär varit en förlorare.
Det är ett känsligt ämne, jag vet. Han verkar ju vara så snäll. Han har ju varit i klubben i tio år. Han är ju en legend. Han ska ju vara Maldinis motsvarighet.
*Men här ska vi inte ens tänka tanken att jämföra Zanettis meritlista med Maldinis. Senare ska vi jämföra spelaren Maldinis med klubben Inters.
Faktum är att Zanetti inte är så bra och så stor, som de flesta Intersti vill få honom till. Han platsade inte i Argentinas VM-trupp 2006 t ex, och det berodde inte en skada eller på något bråk med förbundskaptenen. Det fanns bättre spelare helt enkelt.
Zanettis meritlista finns där för alla att se, det är bara att jämföra med valfri spelare – Christian Brocchis är bättre t ex. Man tycka vad man vill om Zanetti som spelare – det är upp till var och en, alla har olika smak.
Men det viktigaste för en lagkapten är att vara en bra ledare, vars uttalanden och värderingar föregår med gott exempel och representerar klubben på bästa sätt. Zanetti har – inte direkt oväntat – en märklig dubbelmoral. Eller vad sägs som:
”Vi måste stoppa tacklingar bakifrån. Jag har alltid sagt att vi måste göra något åt det.”
Zanetti om Nedveds tackling mot Figo
Alla som någon gång hört Zanetti fördöma Materazzis tacklingar bakifrån, framifrån, från sidan eller hans slag, armbågar, eller sparkar (i pungen, ryggen, knäet) – räcker upp en hand. Inter-virus
Det roliga är också att Mancini – som var lagkamrat med Nedved i Lazio – hade en helt annan uppfattning av tacklingen. För honom var det fair. Frågan är vad Mancini skulle ha tyckt om han inte hade känt Nedved.
Zanetti hade i alla fall mer att säga efter matchen mot Juventus:
”På läktaren fanns den en horribel banderoll riktad mot Zlatan Ibrahimovic, som verkligen var äcklig att se, men värre var mottagandet vi fick när vi kom med bussen.”
*En banderoll där det stod att Zlatan var en zigenare. Inters buss blockerades av Juve-fans som också attackerade bussen med diverse föremål – ingen kom dock till skada.
Givetvis har Zanetti helt rätt, rasism är alltid fel. Det sjuka är dock att nästan exakt samma banderoll visades upp av Inter-fansen varje gång Inter mötte Juventus, när Zlatan spelade för Juventus (plus att Inter-fansen hade speciella sånger om ”zigenaren” Zlatan).
Ett annat exempel på rasism är när Messinas Zoro under två matcher under samma säsong utsattes för rasistiska burop från Inter-fansen varje gång han rörde bollen.
De som hörde Zanetti säga något om Zlatan-banderollen eller om Zoro, kan också räcka upp en hand.
Zanetti om säkerheten: ”Det fanns knappt någon säkerhet. Sådana saker ska inte få hända i en så stor liga som Serie A.”
Samma sak här – jag hörde aldrig Zanetti höja rösten nämnvärt när han egna fans lekte med en brinnande moped på läktaren eller när de slängde in en bengal som lika gärna kunde ha gjort Dida blind för resten av livet.
”Jag var på planen och jag har ett italienskt pass. Det skulle jag säga till Blatter.”
Zanetti om Blatters kritik mot Inter att de spelar utan italienare i laget
Argumentet om fler inhemska spelare handlar inte om att äga en bit papper, eller att diskriminera människor från andra länder – det handlar om att ge varje land chansen att utveckla sina inhemska spelare som sedan ska representera landet i fråga, i de stora mästerskapen. Men det förstår uppenbarligen inte Zanetti, som tror att han har levererar punchlines genom att säga att han har ett italienskt pass.
Jag kritiserar Zanetti för hans patetiska dubbelmoral. Det är helt sjukt att exakt likadana saker kan få två så olika reaktioner, från en och samma person. Egentligen är det sorligt, men det är samtidigt ganska underhållande. Zanettis trovärdighet ligger nära noll. En perfekt symbol för Inter. På det sättet passar han perfekt tillsammans med Moratti och Mancini. Inter-virus
SPELARNA
Mancini och Inters spelare har presterat väldigt bra i Serie A under de senaste 1,5 åren, inget snack om saken. Men de är fortfarande Interspelare.
K1-imitationerna i Valencia – där Cordoba, Burdisso, Cruz, och Maicon visade att de inte är mycket bättre än Luis Fabiano och Diogo på att slåss, kom därför knappast överraskande för någon av oss som följer italienskfotboll. Även om Navarro var den största boven så finns det inget som kan försvara Interspelarnas beteende.
Det mest sorliga är egentligen att den största busen – Materazzi – var relativt lugn. Kanske skämdes han för sina lagkamrater. Det kan inte vara lätt att se vältränade män slåss som fjollor. Kolla in Grosso – han ba: heeeelveteeee vad är det här?
Helt väntat skyllde Inter och Moratti allt på Valencia. Att Burdisso startade bråket och faktumet att bara en Valencia-spelare, men fyra Inter-spelare, sedan åtalades, spelar tydligen mindre roll. Inter virus ladies and gentlemen, Inter virus.
Som de sa i brittisk-TV efter Valencia-bråket:
“Inter Milan should for once be dealt with properly. Remember what they did at Highbury, when they kicked the ass out of Arsenal, with a couple of red cards. Then there was the one in the local derby (Dida). Had that happened in England the team concerned would have been dropped out, and not just for that year, but for a couple of years after that to come.”
Materazzi har kanske redan diskuterats tillräckligt. Utanför planen är han karismatisk och omtyckt, men på planen är han psykiskt störd. Zidane gav Materazzi, genom skallningen, 100 gånger mer uppmärksamhet (=reklamintäkter) än vad italienaren förtjänar. Här är ett klassiskt citat:
”Jag förstår inte varför publiken i de mindre lagens arenor kallar mig för horunge. Okej storlagen, men smålagen förstår jag inte”
Nej Materazzi – det förstår inte jag heller. Det är ju heeeelt ofattbart. Inter-virus
***
Materazzi och Sorin
Materazzi och Lucio