Inför Inter-Milan: Njut av fotbollen!
Årets sista match spelas mot lokalkonkurrenten Inter. Inter leder ligan överlägset och Milan måste börja plocka poäng.
Trots torsdagens förlust mot Catania hemma i Coppa Italia så har december varit underbart för Milans del. Priser och pokaler har regnat lika ofta som det snöat i Uppsala. Jag hoppas verkligen att alla Milanisti njutit lika mycket som undertecknad. Milan moments när de är som bäst.
Fokus har som bekant legat på klubblags-VM och väl på plats i Japan lyckades Milan med målet att vinna turneringen. Vi bjöds på en underbar fotboll i finalen, och när Maldini höjde pokalen var det fantastiskt. En 39-årig Milanprodukt, född och uppvuxen i Milano, fick återigen vara on the top of the world, i sin sjätte VM-final.
Att se spelare som Maldini och Seedorf njuta så mycket – trots att de vunnit så mycket i sina karriärer – visar bara hur stor turneringen är för oss Milanisti. Återigen, passa på att njuta av stunden!
***
Just nu pågår det ett krig. Folk går på personangrepp i brist på vettiga motargument, och mina artiklar blir censurerade – trots att exakt likadana saker skett tidigare. Kanske är det skillnad på folk och fä, som min gamla nerknarkade klassföreståndare brukade säga till oss för att vi ifrågasatte saker när vi hade rätt.
Man får inte ha för rätt, man får inte vara för överlägsen, man får inte sticka ut för mycket. En courtier förmår att spela med och excellera i det här spelet, men i det här fallet måste jag erkänna att jag väljer en annan väg. Därför att jag inte aspirerar på att tjäna pengar eller att vinna makt. Fotboll och mitt skrivande, är och förblir ett nöje för mig. Business-delen sköter jag i mina studier på ekonomprogrammet. Och tro mig, det sköter jag utmärkt – Mr 40/40.
Det många inte förstår är att stämningen i Milano är annorlunda. I Milano kan du gå till ett derby tillsammans med din vän, din syster eller din flickvän som håller på Inter. Du kommer att få höra en del ironiska sånger/ord och ibland en del övertramp, men aldrig till den gräns att det blir våldsamt.
Undertecknad har varit på fyra derbyn mellan Milan och Inter. Det värsta jag varit med om var när vi inför den första CL-semifinalen 2003 (mitt första derby, minns ni Aidin och Jens!) gick under Curva Nord och några nazister försökte spotta på oss. Thats it.
Se stämningen som klassiska rap-battles. Fiender för stunden – men inget är personligt. Inga pistoler eller knivar när mikrofonen är avstängd. Dagen efter går vi och festar tillsammans. Fotboll är extremt viktigt, men det är långt ifrån allt här i livet.
Det är i det sammanhanget ni måste förstå ”Stoppa upp scudetton i röven”-budskapet. Det var bara en motreaktion på allt alla Milanisti hade fått utstå veckorna före. Jag tror att de mest mogna Interisti kunde skratta med, därför att de vet att en CL-titel väger ett ton tyngre än en Serie A-titel.
***
Som jag sagt flera gånger tidigare: Fotboll går i cykler. Det som skiljer de bästa från andra är förmågan att ha flest cykler, alternativt längst cykler. Där ligger vi före Inter.
Just nu är Inter det bästa laget i Milano om man tittar på ligaspelet. Men tills ni upprepat det vi gjort under de senaste fem åren – äger vi er totalt i CL. Och även efter det har ni Mount Everest kvar att bestiga för att gå om oss historiskt.
Milan har inte haft en chans att hänga med i Inters tempo i Serie A. Förklaringarna är många. Dels har Inter en otrolig trupp, med spelare som kan ersätta varandra hur som helst. Den största förklaringen till att Milan inte har lika bred trupp finns här:
Spelare som Stam, Rui Costa, Shevchenko och till och med Dhorasoo och JDT – har ersatts, men spelarna som ersatt dem har av olika anledningar inte lyckats täcka upp tillräckligt bra. Stam var topp 5 i världen. Idag har vi Bonera istället. Milanistan Bonera är duktig – men han är inte topp 5 i världen.
Rui Costa var en perfekt spelare att ha i truppen. Han var världsklass, men Kaká var bättre. Trots det användes Rui Costa ofta som komplement antingen som ersättare till Kaká eller som en del i julgranen, eller som Seedorfs ersättare. Ruis närvaro skapade en konkurrenssituation som gjorde att alla var på tårna – hela tiden. Titta bara på Coppa Italia. När ställde Milan sist upp med två juniorer på topp?
*Positivt i och för sig, att en ung italienare som Paloschi får chansen
Ersättaren Gourcuff skulle kunna växa ut och bli världsklass, men det kommer att dröja några år, och han har av olika anledningar inte fått tillräckligt mycket chanser. Tyvärr.
Shevchenkos betydelse behöver jag inte prata så mycket mer om, mer än att nämna att han var extremt viktig för vårt spel (med tanke på hans spelstil). Ersättaren Ronaldo skulle mycket väl kunna fylla Shevas skor – problemet är att Ronnie varit skadad hela hösten.
Varför JDT och Dhorasoo då? Många av oss ogillade verkligen Jon Dahl Tomasson – men han var egentligen fett bra att ha i truppen. Han var en perfekt inhoppare som faktiskt petade Inzaghi vid några tillfällen. Han gjorde sina mål. Den jokern saknar vi idag. Pato kommer förhoppningsvis kunna fylla den rollen.
Dhorasoo var också en frisk fläkt, som petade Seedorf vid några tillfällen. Han ville spela VM 2006 med Frankrike – därför lämnade han med sorg Milan under sommaren 2005. Jag säger inte att Vikash var i närheten av att vara i samma klass som Seedorf, men själva grejen att han utmanade Seedorf, gjorde Milan bättre.
2002/2003 slutade vi på CL-plats i Serie A och vi vann CL. 2003/2004 vann vi Serie A, och bara en kollektiv kollaps borta mot Deportivo stoppade oss från att gå väldigt långt i CL igen (jag tror att vi hade vunnit). 2004/2005 slutade vi två i ligan och en till kollektiv kollaps – den här gången i finalen – hindrade oss från att vinna CL igen.
2005/2006 slutade vi tvåa i ligan och vi nådde semifinalen i CL, där de blivande mästarna – Barcelona – vann med uddamålet. Detta efter att Shevchenko fick ett mål bortdömt i returen – helt felaktigt. Tänk också på att under flera av säsongerna är det bevisat att Moggi fick domare att döma mot Milan.
Slutsatsen är att Milan inte lyckats ersätta vissa rutinerade spelare av världsklass. De flesta av ersättarna har stor potential, men det krävs tid. Lägg till Calciopoli så förstår ni att Milanledningen inte haft en lätt uppgift. Trots det vann vi CL igen i maj, för sjunde gången. Vi är lyckliga över vår situation – vad kul att ni också är lyckliga över vår situation!
Milans fokus har alltid under Berlusconis tid i klubben legat på de största titlarna. Därför har CL och VM alltid prioriterats före Serie A. Så med tanke på att vi inte riktigt har truppen för att konkurrera på alla fronter, så förstår jag inte riktigt varför folk ska attackera Milan för att vi slutade fyra förra säsongen? Speciellt inte när Interisti ska försöka ”håna” oss för att vi torskar mot mittenlag.
Jag menar, jag torskar hellre hemma mot Catania eller Inter, bara vi slår Liverpool, Man Utd, Bayern och Boca Juniors – när det väl gäller.
Och även om vi inte vinner CL i år igen, eller nästa år, eller de närmaste 10 åren – det kommer aldrig att gå 42 år innan vi vinner den igen. Det är omöjligt så länge vår nuvarande ledning styr klubben.
Och om Inter vinner CL någon gång, så är det bara ett bevis på att klubben och dess ledning gått från en pinsam nivå, till en bättre nivå. Jag vet redan nu att de flesta i Milan kommer att vara de första att berömma Inter. Precis som de gjorde i våras när Inter vann ligan. Även jag – tillskillnad från andra (Inter-virus) – fungerar likadant. Vinner Inter CL är de välförtjänta vinnare, helt klart – varför ska man ifrågasätta det?
Jag ser ingen anledning till att vara avundsjuk på en sån grej. Som sagt, vi är mer än tacksamma för drömmen vi levt under de senaste 20 åren. Tro inte att vi så giriga att vi kommer att börja gråta, hata eller vara avundsjuka bara för att andra får ta del av de känslor som vi fått uppleva. Trots att det kan verka konstigt så unnar jag alla att få känna den känslan, precis som jag unnar alla chansen att få vara friska och lyckliga.
***
Matchen imorgon då? Ja den spelas ju på San Siro. Den arenan plus Serie A, har inte varit en lyckad kombination för oss i år. Vi har ännu inte vunnit hemma! För även om Inter står som hemmalag imorgon så är och förblir San Siro Milans arena. Arenan byggdes under uppsikt av Milans dåvarande president Piero Pirelli (Ja Pirelli – de som idag sponsrar Inter) för AC Milan, som spelade på arenan i 21 år innan Inter fick tillåtelse att spela på arenan när den såldes till kommunen.
Så för er som hatar Milan – arena som ni kallar ert hem byggdes för oss och det är vår arena från början. Även om kommunen äger arenan så är det fiendens land ni spelar på.
Milan förväntas ställa upp med följande lag: Dida; Bonera, Nesta, Kaladze, Jankulovski; Gattuso, Pirlo, Ambrosini; Seedorf, Kaká: Inzaghi
Jag tror det blir viktigt att hålla tätt bakåt. Milan har redan visat att de kan göra mål på Inter, så håller vi bara tätt bakåt har vi goda chanser att vinna. Och trots att det är Serie A hoppas jag att Milanspelarna är lika inspirerade som i VM – vi behöver poäng.
Hur det slutar? Det kan sluta hur som helst. Njut!
Forza Milan!
