Veckosammanfattning: Pato, Cassano och Ballotta
Berättelsen om en ynglings lyckade debut på den stora scenen och en plats ställd till förfogande är något av det som veckans sammanfattning innehåller.
Nu väntar sig förstås alla att den här sammanfattningen ska börja med en hyllning av Pato för hans närmast drömlika debut på San Siro mot Napoli i söndags. Enligt all den här världens logik borde den nämligen göra det, men den här gången ska logiken inte följas.
I stället börjar jag med att ställa mitt plats här på Svenska Fans, ja som Milansupporter i allmänhet, till förfogande. Anledning? Att Milan aldrig verkar vilja vinna längre när jag tittar, men däremot bjuder på strålande uppvisning när undertecknad har annat för sig (som att hoppa jämfota över höga häckar, pumpa armhävningar samt slå en och annan felriktad bredsida). Kanske är då hela den här höstens misslyckande i ligan mitt fel. Om så är fallet är jag beredd att ta mitt ansvar och kliva av skutan, ute på öppet hav utan livbåt...
Skämt åsido, visst är det typiskt att man ska missa en galakväll likt den i söndags. Hoppas ni alla hade bättre vett och sans än undertecknad, så att ni inte missade Milanshowen med en viss Alexandre Pato som hedersmedlem i ensemblen. Maken till debut! Har som sagt inte bevittnat det hela på egen hand, men det som gick att tyda från höjdpunkterna var att det mycket väl kan bli en rolig vår i Milano för fansens nye kelgris. Snabbhet, balans, teknik och kyla framför mål hann Pato med att visa upp och att kröna debuten med ett mål var det perfekta slutet på kapitel ett i hans Milanhistoria. Nu väntar vi med spänning på fortsättningen.
I samma föreställning som vi (eller ni som såg matchen rättare sagt) fick se en lysande debut uppenbarade sig också en stjärna som befarats slocknad vid ett antal tillfällen. Ronaldo var nämligen tillbaka på plan och ville inte vara sämre än sin brasilianske landsman. Från ingenstans egentligen dök ”Il Fenomeno” upp och svarade på nytt upp mot alla kritiker. Efter att ha sett otränad, slö och allmänt passé ut under den senaste tiden blixtrade han plötsligt till och stänkte dit två mål. Skrattar bäst som skrattar sist, eller vad man brukar säga.
Rapporterna talar också om ett offensivare Milan med en 4-3-1-2-uppställning. Me like. Ser gärna det även i fortsättningen. Gattusos avstängning öppnade för två anfallare igen och låt oss hoppas på det även i kommande matcher. Med Seedorf längre ner i banan avslastas Pirlo i uppspelsfasen och Rossoneri får ett variationsrikare spel.
Det snackas om en förlängning av Ronaldos kontrakt nu. Kanske blir det en fortsättning även efter sommaren trots allt, men fler insatser i klass med den i söndags krävs för att jag ska bli övertygad om att det finns en idé med att behålla honom.
På tal om sommaren så bör det också nämnas att Zambrotta verkar vara på ingång. Berlusconi gick i dagarna ut och bekräftade att den forne Juventusbacken kommer att ansluta inför nästa säsong. I så fall en mycket intressant värvning som jag ser det. Dessutom deklarerade president Silvio att Ronaldinho inte längre är målet, att man måste tänka på ”balansen i omklädningsrummet”. Klok tanke enligt mig.
Vad har vi då mer att notera från veckan som gick? Inte så mycket ärligt talat. Det mesta har som bekant handlat om Pato och undertecknad fick dessutom i sig en alldeles för liten dos av italiensk fotboll under helgen. Jag hann dock med att notera Borriellos framfart. Två nya mål mot Lazio varav det andra var en riktig godbit. En sann Bierhoff-nick som fick tankarna att sväva i väg till ”den gamla goda tiden” tryckte han nämligen dit. Det var Milanlånets tionde mål för säsongen, minst sagt imponerande i ett mittenlag som Genoa. Ett lag som för övrigt har gjort 18 mål hittills. Med andra ord har Super-Marco stått för mer än hälften av dem på egen hand.
Lazio är dock en gåta. Förvisso inget direkt världslag på pappret, men långt ifrån svagt och med spelare som absolut ska kunna rubba Genoa hemma i Rom. Behrami glänste på högerkanten i alla fall, en kantspelare som vore intressant att se i Milan. Dessutom var överraskande Stendardo tillbaka i startelvan efter sin dust med tränaren Delio Rossi. Stendardo har ryktats vara på väg till Milanello i en bytesaffär med Simic, men efter söndagens insats lär han nog få Rossis förtroende även i fortsättningen.
Måste plocka fram min negativa, pessimistiska sida för en stund också. Jag brukar nämligen ha en tendens att innerst inne vara negativ, missnöjd och besviken. Räkna med nederlag för att sedan när de inträffar bli trots allt bli besviken, känna smärtan i nederlagets stund och sen bittert konstatera att ”jaha, det här borde jag ju förutsett, det går alltid så här.” Nå, vart vill jag komma? Jo, jag tänkte försöka heja Pato-hypen en aning. Okej för att grabben gjorde en strålande debut och säkerligen kommer att bli en storspelare. Men vi kanske inte ska sätta allt vårt hopp till Pato, inte än i alla fall. Han lär knappast ensam skjuta Milan till framgång i vår, lösa alla världens konflikter, ordna upp alla kärleksbekymmer eller bota cancer. Man gör nog bäst i att hålla sig inom rimlighetens gräns, åtminstone ett tag till.
För att styrka det kan jag plocka fram en annan brasilianare med nummer 7 på tröjan som exempel. Minns ni Ricardo Oliveira? Ni vet den där killen som beskrevs som en lampa när Valenciatränaren egentligen ville ha en soffa… Utan att för den skull göra några övriga likheter de två emellan kan jag bara konstatera att den mannen också nätade i sin Milandebut, spåddes en lysande framtid hos de rödsvarta och väckte förhoppningar om att Shevchenkos ersättare var funnen. Dock nog med jämförelse nu, innan min pessimistiska sida helt tar över.
. . . . . . . . . . . . .
Veckans…
…debut: Alexandre Pato, Milan
Motivering överflödig. Han kom, han sågs, han gjorde mål och segrade. Välkommen!
…filmning: Goran Pandev, Lazio
Makedoniern må vara en mycket skicklig fotbollsspelare men han bör nog inte satsa på någon Hollywood-karriär när skorna läggs på hyllan. Mot Genoa väntade han och väntade och väntade, alla undrade varför han inte sköt och då, just när skottläget verkade försvinna, beslutade sig Pandev för att leka döende svanen och falla. Bedrövlig filmning som helt korrekt ”belönades” med ett gult kort. Bra beslut av domaren den gången, men han hade inte rätt alla gånger den här eftermiddagen…
…parodi: Straffen som fällde Lazio
Mycket Lazio den här veckan som ni märker. Och det inte bara för att de har dräkter som får en MFF:are som mig att känna lite extra värme. Just den här ”utnämningen” hade de nog helst varit utan. För straffen som Genoa skänktes vände matchen på Olimpico i söndags. Och den var ett riktigt skämt. En Genoaspelare snubblade i straffområdet var på Stendardo snubblade över honom. Skulle domaren ha blåst åt något håll så skulle han ha dömt frispark för hemmalaget. I stället överraskade rättsskiparen alla med att peka på straffpunkten. Italien, Italien, Italien… Det är kanske inte förvånande, om man ska hålla sig till fördomarna. Men det måste bli ett slut på de här pajasdomsluten.
…spelare: Antonio Cassano, Sampdoria
Första gången som han nämns här. En skön och galen lirare som nätade i helgen och nu vill spela EM. Mycket kan sägas om honom men livar upp den italienska fotbollen gör han i alla fall. En Birro-favorit och vem vill inte höra Birro (som nämnts här flera gånger för övrigt, börjar nästan lukta smörande) kommentera Cassano i Eurotalk? Därmed given den här veckan.
…coolaste: Marco Ballotta, Lazio
Lika given även han. Skandal att han inte fått mer uppmärksamhet här tidigare. Det räcker med en titt på karln för att man ska konstatera att här har vi att göra med en riktig profil. Denne skalliga gentleman fortsätter att vakta Laziomålet 43 år gammal. Och även om insatsernas kvalité varierar emellanåt så är han en kul gubbe.
