Sei Punti: Passiv klubbledning
Så kom då direkt ett nytt snedsteg efter förra söndagens derbyseger. Varför fortsätter Milan att svaja och vad ska göras för att laget ska bli mer stabilt nästa säsong? Milanredaktionens Amir Bakhshi och Fredrik Alfredsson gör ett försök att reda ut begreppen.
1. Låt oss gå tillbaka i tiden. Milan har vunnit finalen i Aten och man är Europamästare. Vad gick snett därifrån tills nu?
Fredrik Alfredsson: Man litade för mycket på att den trupp som spelade hem CL-titeln då skulle räcka till även under den här säsongen. Jag är inte för att man förändrar för mycket i en trupp, särskilt inte när det har gått bra. Men några nytillskott av hög klass hade truppen Milan mått bra av. En viss mättnad har säkerligen infunnit sig, men samtidigt tycker jag inte att det helt kan förklara de magra resultaten under 2007/2008. Däremot hade det behövts några klasspelare för att höja konkurrensen, vilket kanske hade fått fart på de som har underpresterat under det senaste året. Alternativen i truppen är för få, till exempel finns det ingen som på allvar kan ersätta Pirlo. Bara att hoppas att den situationen har förbättrats till hösten.
2. Varför har vi varit så fruktansvärt ojämna och inte lyckats hålla nivån under längre perioder?
Fredrik Alfredsson: Som sagt, alternativen har varit för få/för dåliga och skador/avstängningar har ställt till det. Sådant tillhör fotbollen och det borde ledningen ha förutspått förra sommaren när truppen skulle fixas. Jag tycker att det är dags att helt enkelt erkänna att Milan anno 2007/2008 har varit för dåliga. Bortförklaringar är inte på sin plats, men däremot en riktigt självrannsakan. De perioder då Milan har spelat bra har de också varit riktigt starka, men lägstanivån har varit för låg. Något som i första hand beror på att Ancelotti har haft för svagt material att laborera med. När spelet har låst sig och inte fungerat har det heller inte funnits så mycket av värde att slänga in i elvan för att förändra. Samtidigt så har Ancelotti kanske varit för ”snäll” mot en del spelare och låtit dem starta gång efter annan oavsett vad de har presterat.
3. Vad tror du är orsaken till att ledningen envisas med att vara passiva på transfermarknaden?
Fredrik Alfredsson: En bra och i allra högsta grad motiverad fråga. Självgodheten kan möjligen ha blivit för stor efter framgångarna i Europa. Kanske smög sig en falsk säkerhet om fortsatt framgång in i samma sekund som slutsignalen gick i Istanbul. Känslan är den, att Milans ledning räknade kallt med att exakt samma spelare skulle kunna prestera på samma nivå och nå samma fina resultat även under den här säsongen. Något som med allt annat än önskvärd tydlighet har visat sig vara felaktiga förhoppningar och profetior.
4. Tror du fortfarande på Champions League spel 08/09 för Milans del?
Fredrik Alfredsson: Får jag svara kanske? Fegt svar förvisso men har svårt att bestämma mig. Torino bör kunna ta en poäng hemma mot Fiorentina och gör Milan sitt mot Udinese, vilket jag faktiskt tror, så räcker det ju. Men samtidigt, Fiorentina gavs lillfingret idag och jag är rädd för att de tar hela handen. Så förnuftet säger nog trots allt att såväl Milan som Fiorentina tar tre poäng. Med andra ord känns en CL-plats avlägsen en sen söndagskväll som denna.
5. Vissa anser att ett års Uefacupspel kan vara nyttigt för Milans del, då styrelsen kanske vaknar till liv och på allvar inser att man måste föryngra laget. Vad anser du?
Fredrik Alfredsson: Rent hypotetiskt skulle det kanske kunna vara det. Om man tar Bayern München som exempel kan jag till och med själv säga att det vore nyttigt. Men ingenting garanterar ju att det blir på samma sätt för Milans del. Allt hänger på vad ledningen lyckas åstadkomma i sommar. Det enda positiva, eller hur man nu ska se på det, med en missad CL-plats är väl att Galliani och co förhoppningsvis till slut inser att förstärkningar och förändringar är ett måste. Blir det en uppfräschning av truppen á la Bayern kan flera roliga säsonger stå för dörren. Samtidigt så kan ett uteblivet deltagande i CL medföra att det blir svårare att signa klasspelare. Så vi kan mycket väl stå där med ett lag utan välbehövliga nytillskott när hösten närmar sig.
6. Sista frågan, ska man sparka Ancelotti? Motivera!
Fredrik Alfredsson: Det behövs en nytändning och en del förändringar, det är helt klart. Min åsikt är att Ancelotti bör lämna för att Milan ska få in en ny röst och lite nya idéer. I nuläget känns det som att Rossoneri är sönderlästa, spelsystemet är så inkört att motståndarna läser det för enkelt och Ancelotti har inte gjort mycket för att söka nya lösningar. Samtidigt så har han som sagt inte haft så mycket att experimentera med. ”Carletto” har gjort mycket bra för Milan och ska verkligen inte bli ihågkommen som en förlorare. Tvärtom! Men efter ett antal år med samma ledare kan det vara dags för något nytt. Så mitt svar blir att ja, han bör lämna men ska minnas som en framgångsrik och skicklig Milantränare.
