Milan-Genoa 1-1: Två förlorade poäng på San Siro
Milan, med nio raka hemmasegrar och 1-4 borta mot Bologna i söndags, tog sig an fjärdeplacerade Genoa på San Siro. Det var dags för revansch för förlusten i höstas – trodde vi.
Startelvorna var de väntade – ingen Ronaldinho och ingen Flamini. Förstårligt med tanke på att den här startelvan (med undantaget Jankulovski istället för Senderos) fungerade så bra mot Bologna.
På läktaren satt Capello och spanade in Beckham och engelsmannen fick givetvis spela från start efter hans positiva insats senast. Det var just Becks som redan efter några sekunder sköt ett bra skott som Genoas brasilianske målvakt Rubinho lyckades rädda.
Milan fortsatte att trycka på och kontrollerade spelet bra. Nästa chans kom när Pirlo fick ett Pirlo-frisparksläge. Det var ett tag sedan Pirlo satte en frispark och det här kändes som ett perfekt läge. Bollen fick en nästintill perfekt båge då den dök så där konstigt under de sista meterna. Men tyvärr tog den i ribban nära krysset. Hade den satt hade det varit ren fotbollsporr.
Milan fortsatte att trycka på och aggressiviteten i laget var härlig att se. Nästa chans kom i den 33: e minuten när Becks fick ett frisparksläge ute på vänsterkanten. Vinkeln var inte bra och nog hade de flesta – inklusive Rubinho – väntat sig ett inlägg. Men istället skruvade Becks in den i närmsta kryss bakom en ganska chanslös Genoamålvakt – 1-0 till Milan. Glädjen var påtaglig och det kändes som att det skulle komma fler mål.
Genoa stack emellan med en frispark av Thiago Motta, innan Pirlo fick ett nytt Pirlo-läge. Tyvärr tog även den här frisparken i ribban. Tråkigt för Pirlo och Milan (och alla fotbollsälskare!). Genoa gjorde två byten strax innan halvtid då Modesto och Motta gick ut för Jankovic och den forne talangen Vanden Borre.
Byten gav resultat då Genoa tog över matchen i andra halvlek. Nästa chans kom då Palladino – Genoas tredje byte – slog ett inlägg till Vanden Borre som lyckligtvis slarvade bort läget.
Tio minuter in på andra halvlek var det uppenbart att Milan behövde några byten, laget var inte aggressivt längre och Genoa tilläts ta över matchbilden. Men Ancelotti bestämde sig för att försöka försvara sin ledning.
I den 71: a minuten byttes Flamini in för en halvskadad Beckham och några minuter senare fick Dinho byta av Pato. Ytterliggare några minuter senare fullbordades Ancelottis defensiva satsning när han bytte ut Seedorf mot Senderos. Det var som en inbjudan till Genoa: "försök kvittera, ni har ingenting att förlora, men bry er inte om att försvara er för att vi skiter i offensiven."
En inofficiell countdown till Genoas kvittering startade. Matchens tre sista chanser skapades alla av Genoa: den första var på hörna när Biava nickade ner bollen i marken och bollen studsade över. Där var det nära. Den näst sista chansen kom när Milito fick huvudet på ett inlägg från högerkanten. Abbiati lyckades dock utföra ett mindre mirakel när han slängde sig längs mållinjen. Nu var det mer än nära.
Kvitteringen kom tillslut när Palladino slog in bollen från högerkanten, Juric vann en nickduell i den främre delen av straffområdet och skarvade den vidare till den bortre delen där en fristående Milito enkelt kunde skjuta in kvitteringen till 1-1. Vilket också blev slutresultatet då Milan – helt utan offensiva intentioner i den andra halvleken – inte kunde ställa om under matchens sista sex minuter med sin nykomponerade 4-4-2-uppställning .
***
Genoa förtjänade sin kvittering och Ancelotti får för tredje gången den här säsongen ta på sig ett oavgjort resultat.
Milan: Abbiati; , Zambrotta, Maldini, Favalli, Jankulovski; Beckham (Flamini 71), Pirlo, Ambrosini; Seedorf (Senderos 79), Kaka; Pato (Ronaldinho 75)
Genoa: Rubinho; Modesto (Jankovic 39), Biava, Bocchetti; Mesto, Milanetto, Juric, Criscito; Thiago Motta (Vanden Borre 45); Milito, Sculli (Palladino 63)
Domare: Gervasoni
