Förnedringen i Dortmund
Om någon trodde att semifinalerna i UEFA-cupen spelades i bäst av två matcher så hade ni fel. Ett läskigt effektivt Dortmund krossade Milans finaldrömmar redan i första matchen. Nu kan inte ens ett mirakel ta oss till final.
Det var i stort sett samma lag som övertygande slog Parma i söndags som startade på Westfalenstadion igår. Milan kunde ha fått en välbehövlig start med ett tidigt ledningsmål om Pirlo inte hade varit så obeslutsam i Dortmunds straffområde. Dortmund lyckades näta i den 6:e minuten men Ewerthon stod klart i offside-position. Minuten senare fick den engelske domaren Graham Poll för sig att Amorosos stiliga svanhopp var värt en straffspark, vem vet kanske var han sur för att Italien slog England för en vecka sedan. Contra trodde inte sina ögon när han såg domarens beslut, han hade ju försökt dra sig undan från situationen. Förra året var det Djalminha, i år var det Amoroso. Brasilianare vet hur man ska falla…förlåt…få Milan på fall i Europa.
Amoroso var sedan säkerheten själv från elvameterspunkten och hemmapubliken fick tidigt lufta sina lungor. Amoroso var ständigt hädanefter ett orosmoment för Milan, han var i den 12:e minuten nära ett sätta tvåan men träffade bollen helt snett efter att ha vänt bort Contra. Matchen böljade fram och tillbaka utan att för den skull vara särdeles sevärd (i alla fall inte sett med svart-röda ögon). Pirlo var dribblade sig fram men hans skott rullade bekvämt in i förre Milan-målvakten Lehmanns famn. Inzaghi trodde i sin enfald att han skulle kunna få en enkel straff med sig eftersom Dortmund tilldelats en redan, Poll bara skrattade och vinkade avvärjande. Pirlo sökte sedan efter Maldini på en frispark, men den blev tyvärr lite för hög för att vår kapten skulle ha kunnat få huvudet på bollen.
Matchen hamnade därefter i stiltje men en halvtimme in i matchen seglade den unge tjecken Rosicky genom försvaret och med en överspelad Abbiati fick Laursen rädda strax framför mållinjen. Ett par minuter senare visade Amoroso återigen prov på sina skådespelartalanger utan resultat denna gång, men han hade mage att klaga på domaren i alla fall. Pirlo var inte helt lyckad som playmaker i denna match, men var ändå den som låg bakom de få farligheter Milan skapade. I den 33:e minuten hittade han Inzaghi, men Pippo hittade inte målet.
Just när det kändes som Milan hade fått lite grepp om matchen slog Amoroso till igen. Med en läcker lyftning över en helt bortgjord Laursen placerade han bollen bakom en helt hjälplös Abbiati. Jose Mari var nära ett göra det så viktiga bortamålet men bollen seglade över Dortmunds mål, som gapade tomt utan Lehmann som kom helt på mellanhand.
Det sägs ju att blixten inte slår ner på samma ställe två gånger, i denna match gjorde den det tre gånger, på en halvlek dessutom. 3-0 kom efter att Ewerthon spelat fram Amoroso som bara hade att sätta skallen till då Contra visade prov på försvarsspel ur den sämre skolan. Hat-trick för den forne Parma-spelaren därmed och Milan var chockat och målmässigt utspelat. I slutet av första halvleken hade Pirlo två lägen att snygga till siffrorna med ett par frisparkar. Den första fastnade i muren (som stod c:a fem meter ifrån när skottet gick) och den andra seglade över alla spelare bara för att till slut studsa i stolpen och ut. Koller satte sedan in en tackling på José Marí i straffområdet, men Poll ville inte vara konsekvent i sitt dömande idag och därmed uteblev straffsparken för Milan.
Ancelotti hade inget val än att satsa 100% framåt i andra halvlek och Albertini (som jag inte tror rörde bollen en enda gång) fick ge plats åt Serginho. Brasilianaren var mycket pigg och skapade flera chanser direkt. Tyvärr för Milan så spelade Dortmund-försvaret alldeles för säkert för att Milan skulle ha haft chans att reducera. Gattuso fick efter en kvart ge plats åt Rui Costa och Milan spelade nu med 5 rent offensiva spelare.
Detta hjälpte inte mycket då Contra lämnat en hel autostrada till Ewerthon att springa på, på högerkanten. Ewerthon såg ut att ha spelat bort sig när han hamnade vid kortlinjen, men han lyckades ändå spela bollen mellan Abbiatis ben och fram till en fristående Jörg Heinrich (ja ännu en Italien-bekanting som målade på oss). Förnedringssiffrorna var nu ett faktum och samtliga Milan-spelare önskade nog nu de hade befunnit sig någon annanstans.
Dessutom verkade alla ha tappat humöret nu vilket ju inte var särskilt gynnsamt för vårt spel, och man skaffade sig dessutom flertalet onödiga gula kort. Säkerhetsrisken Contra fick sedan inte spela mer utan Roque Junior kom in i den 65:e minuten. Milan visade prov på lite vilja i slutet när i tur och ordning Rui Costa (fräsande skott), Jose Mari (löst skott), Inzaghi (nådde nästan Serginhos inlägg) och Serginho (jätteläge men sköt utanför) kunde ha tänt en liten livslåga. Däremellan hann Dortmund kontra och de hade ett par hyfsade chanser att göra ett femte mål.
52000 tyskar gjorde vågen för sitt lag och det var de sannerligen förtjänta av. Det lustiga var att Milan till slut ”vann” skotten med 15-11 i denna match. Men 4-0 är alldeles för klara siffror för att man ska kunna komma med bortförklaringar. Visst hade det kunna ha gått annorlunda om vi hade haft lite fler marginaler på vår sida. Dock var det för många avgörande individuella misstag i denna match, både offensivt och defensivt, för att vi ska kunna vara nöjda med vårt spel.
Som jag skrev i ingressen så kan inte ens ett mirakel ta oss till final nu. Vi måste göra 4 mål för att ens få till stånd en förlängning, 5 om vi ska gå vidare. Det är inte realistiskt mot ett så duktigt lag som Dortmund.
Nu gäller det att undvika förnedring mot Chievo på söndag, en match som kanske är viktigare än den vi spelade igår.
BORUSSIA DORTMUND - AC MILAN 4-0 (3-0)
1-0 Marcio Amoroso (7 str)
2-0 Marcio Amoroso (34)
3-0 Marcio Amoroso (38)
4-0 Jörg Heinrich (62)
BORUSSIA DORTMUND (4-3-3): Lehmann; Reuter, Woerns, Metzelder, Dede (Kohler 76); Oliseh, Rosicky, Heinrich (Evanilson 70); Ewerthon (Reina 88), Koller, Amoroso. Tränare: Sammer.
Övriga avbytare: Laux, Stevic, Addo, Herrlich.
AC MILAN (4-4-2): Abbiati; Contra (Roque Junior 64), Laursen, Maldini, Kaladze; Gattuso (Rui Costa 60), Albertini (Serginho 46), Ambrosini; Pirlo; Inzaghi, José Mari.
Tränare: Ancelotti.
Övriga avbytare: Rossi, Donati, Brocchi, Simone.
Domare: Graham Poll (England)
Varningar: Ambrosini (M), Gattuso (M), Rui Costa (M), José Mari (M)
