Lagbanner
Analys: AC Milan – den mest populära och intäktsskapande italienska klubben. DEL 2
Laughing straight to the bank

Analys: AC Milan – den mest populära och intäktsskapande italienska klubben. DEL 2

Världen befinner sig i en finanskris och det har drabbat de flesta. Lägg till att Italien har haft det svårt under flera år redan innan finanskrisen och ni förstår att situationen är ganska dyster. Hur ser det då ut för AC Milan?

I den andra delen av analysen ska kostnader behandlas samt en del andra intressanta variabler.

KOSTNADER
Deloittes undersökning behandlar som sagt bara intäkter, men det är minst lika viktigt att hålla nere kostnaderna. Gazzettan gjorde för någon vecka sedan en egen undersökning som visade att Milan under 2007/08 tjänade Milan €259,8 miljoner samtidigt som kostnaderna slutade på €287,2 miljoner, vilket resulterade i en förlust på €31,7 miljoner. Noterbart är att toppklubbarna i Serie A – förutom Roma – gick med förlust. Roma gick plus €19,2 miljoner, vilket visar att klubben styrs på ett väldigt bra sätt. Även Lazio och Napoli går bra.

Men den som är orolig för Milan borde titta på vår derbymotståndare Inter – som, trots att klubben vann Serie A för andra året i rad, gjorde en förlust på otroliga €148,3 miljoner under 2007/08. Enligt tidigare uppgifter har Inter under de senaste fem åren gått back mer än €400 miljoner. Enligt Gazzettan hade Inter €195,4 miljoner i intäkter och €342,3 miljoner i kostnader under 2007/08. 90 % av klubbens intäkter gick till löner (€175,6 miljoner, vilket är €15,1 miljoner mer än Milan) och det är var innan Mourinho anlände samt innan Zlatan fick sitt rekordkontrakt.

Gazzetttans undersökning visar även hur mycket pengarna ägarna satte in i sina klubbar under säsongen 2007/08. Totalt satte Berlusconi in €49,9 miljoner medan Moratti satte in €155,1 miljoner. Noterbart är även att Milan spenderade €17,2 miljoner på bonuspengar för segrarna i CL, Supercupen och VM, medan Inter spenderade hela €28 miljoner på bonuspengar för deras scudetto.

ANDRA VARIABLER
Samtidigt som Milan alltså dominerar intäktsligan så har publiksnittet under 2008/09 ökat betydligt och nu ligger klubben på samma nivåer som innan Calciopoli. Under den första halvan av den här säsongen hade Milan överlägset högst publiksnitt i Serie A med sina 60,067 åskådare i snitt. Tvåa kom Inter på 51,637 och trea Roma på 41,225. Milan popularitet visar sig också i tv-sammanhang. Milan har flest tv-tittare på sina matcher före tvåan Juve och trean Inter.

Som om den totala dominansen vad gäller intäkter, publiksnitt och antalet tv-tittare inte vore nog – Milan är också den populäraste italienska klubben i Europa och Sydamerika enligt Sport + Markts senaste undersökning. Av det totala antalet europeiska Serie A-supportrar, håller 45 % på Milan. I Sydamerika hamnar Milan på tredjeplats efter Real och Barca.

FRAMTIDEN
Relativt mot toppklubbarna i Europa ser situationen dyster ut. Men förändringar är på gång och Milan går trots allt bäst av de tre största i Italien, även om kostnaderna förra säsongen vägde över intäkterna som sagt. Troligtvis kommer Milan att gå med förlust även i år – p.g.a. av att man inte deltog i CL – men inför framtiden ser det ljust ut med Dinho och Beckham i klubben. Milan satsar mycket på marknadsföring och på nya intäktsmöjligheter. Klubben kommer att växa internationellt och man är som sagt redan den attraktivaste italienska klubben, både för supportrar och för sponsorer, så nu gäller det att hämta in på de största klubbarna ute i Europa.

Juve har under flera årtionden klarat sig bra utan större kapitalinskjutningar från sina ägare och klubben ser fortsatt stabil ut, även om intäkterna inte är vad de en gång var. Juves effektivitet är också anledningen till avundsjukan mot klubben. Trots att Moggi och co inte hade mycket att röra sig med lyckades man göra klubben extremt framgångsrik med hjälp av smarta värvningar och försäljningar. Detta samtidigt som en del presidenter spenderade miljarder utan att vinna en cazzo. Roma gick både med vinst ekonomiskt, ’samtidigt som klubben slutade tvåa i Serie A och nådde kvartsfinalen i CL under 2007/08, vilket visar att det går att lyckas med relativt små medel. Inter däremot är ett kapitel i sig med nästan 1,5 miljard i förlust under säsongen som klubben vann lo scudetto. Enbart Massimo Morattis passion håller Inter vid liv, och när klubben lockar knappt 30 000 till några av sina CL-matcher ser det inte ut att bli bättre.

MILANS SITUATION 
Silvio Berlusconi har ägt Milan i snart 23 år. Hans första årtionde i klubben kan karaktäriseras som en aggressiv expansionsfas. Berlusconi spenderande väldigt mycket pengar, framför allt på spelarköp, men också på mer långsiktiga investeringar som t ex renoveringen av Milanello. Berlusconis mål var att göra klubben till bäst i världen och samtidigt ta den tillbaka till sina rötter – det skulle vara ett offensivt och underhållande Milan.

Målen uppfylldes och med tiden minskade behovet av att expandera. Numera ligger inte Milan i topp vad gäller spelarköp eller löner – man spenderar inte i närheten av lika mycket pengar som nyrika klubbar som t ex Chelsea eller Manchester City. Milan har gått in i en annan mer mognare fas medan t ex Manchester City ligger i sin expansionsfas. Även Chelsea är på väg bort från sin expansionsfas – klubben vill/kan inte spendera lika mycket som man gjort under de senaste fem-sex åren.

Under Berlusconis tid i Milan har fotbollen förändrats. Intäktsmöjligheterna har ökat enormt och det gäller för klubbarna att ta vara på det. Berlusconi – som trots att han är en av världens bästa entreprenörer – fokuserade inte alltför mycket på de kommersiella möjligheterna för Milan under sina första 15-20 år i klubben. Visserligen var de kommersiella möjligheterna inte så stora under de första tio åren, men samtidigt fanns det inget tryck på Milan att bli självdrivande då Berlusconis pengar alltid fanns där.

Under de senaste åtta-nio åren har klubbar som Real och Man Utd växt till miljardindustrier genom högst målmedvetna och superkommersiella marknadsföringsstrategier. De här klubbarna har inte haft några rika ägare som ständigt pumpat in pengar, så de har blivit tvungna att utforska nya intäktsmöjligheter. Man Utd var pionjärer när de anställde personal från Disney för sin marknadsföring samtidigt som de tidigt expanderade i Asien, medan Real under Perez tid i klubben dels studerade Man Utd och dels studerade hur Disney hade lyckats mjölka alla olika typer av diversifierade intäktsmöjligheter med filmen Lejonkungen. Resultatet är tydligt – Real har legat i topp på Deloittes lista i fyra år i rad och Man Utd har legat tvåa (de låg etta innan Real tog över).

Milans problem är att klubben inte varit tillräckligt kommersiellt inriktad. Ett exempel på det är just David Beckham. År 2003 avfärdade Berlusconi en värvning av engelsmannen med kommentaren att han hade bättre sätt att spendera sina pengar på. Berlusconi, en av världens bästa entreprenörer, förblindad av sin romantiska passion för fotbollen och Milan, såg köpet som en kostnad mer än en investering med enorma intäktsmöjligheter. År 2009 är Berlusconi fortfarande en romantiker, men han har sakta börjat inse fotbollens utveckling. De senaste årens köp av stjärnspelare, samt en alltmer målmedveten fokusering på marknadsföring, ingår i en långsiktig kommersiell omvandling av Milan. Klubben kan inte längre vara beroende av Berlusconis pengar. 

Resultaten har redan visat sig även om lågkonjunkturen i Italien delvis har dämpat de synliga resultaten av utvecklingen. Italienarna har det sämre ställt än britterna och därför kan Milan inte höja biljettpriserna. Det här kombinerat med den allmänt försenade moderniseringen av arenorna i landet, samt avsaknaden av lika tydliga regler som i England. I och med publikskandalerna i England på 1980-talet kom The Taylor Report som strukturerade om fotbollen i landet. Moderna arenor var en förutsättning för de nya reglerna. Dessutom drog England – liksom Portugal 2004 och Tyskland 2006 – stor nytta av att arrangera EM 1996. Italien däremot byggde Delle Alpi för VM 1990 och lät sedan kommunerna ta över ägandet av arenorna, vilket var en historisk möjlighet som rann ur sanden.

SLUTSATSER

AC Milan är trots alla problem den populäraste och mest intäktsskapande klubben i Italien

När vi Milanisti säger att Milan spelar den finaste fotbollen i Italien är det med siffror som ger tyngd till vårt påstående. Vi har högst publiksnitt, högst antal tv-tittare samt att vi är den populäraste klubben utomlands. Och detta under en säsong då vi spelar i Uefacupen…Samtidigt drar Milan in betydligt fler intäkter än konkurrenterna.

Andra kommer med sina subjektiva åsikter samtidigt som deras favoritlag (läs Inter) – som dessutom befinner sig i sin bästa epok på 50 år – har nästan 10 000 färre åskådare på sina Serie A-matcher än Milan, samt att de ibland bara drar 30 000 till sina CL-matcher. Inter t ex har en president som går back en och en halv miljard för en scudetto, samtidigt som deras supportrar skrattar åt Milan när klubben värvar världens mest kända fotbollsspelare, David Beckham. Gratis dessutom.

Jag tycker att det är synd, för de här människorna lever i en bubbla. De har ingen aning om vad som egentligen sker. Men samtidigt, låt dem – vinden har ju vänt för flera år sedan. Milan hänger inte med längre. Oroa er inte, Milan repar sig, samtidigt som klubben laddar upp inför nästa storhetsperiod, genom att ha CL-pokalen från 2007 i prisskåpet. Samma CL-pokal som man skulle kunna få in tusentals lillfingrar för vid en insamling utanför Giuseppe Meazza efter en Inter-match om det hade inneburit att den klubben skulle vinna CL.

Fotbollen går i cykler. De bästa är de som lyckas minimera de mindre lyckade perioderna och förlänga de lyckade perioderna. Milan hade en superperiod mellan 2002-2006 innan Calciopoli skakade om hela Serie A. Men Milan lyckades vinna CL, Supercupen och VM under 2007 och nu har klubben chansen att vinna Uefacupen och en eventuell Supercup i augusti, och därmed dryga ut ledningen i antalet internationella titlar. Tro mig Milan kommer att dominera igen, det är naturens gång. Vi har redan framtiden i Pato, Thiago Silva och förhoppningsvis Gourcuff.

Jag hoppas att många Milanisti nu fått mer förståelse för Milans situation och att de förstår att de inte ska jämföra Milan med t ex Chelsea och tro att Milan ska kunna spendera som dem med förklaringen att ”så gjorde ju den gamle Berlusconi”. Det är nya tider nu. Folk borde istället visa mer tacksamhet och respekt för ledningen för allt de har gjort för klubben.

Men var lugn. Milan går ändå relativt bra och förhoppningsvis sker en del nödvändiga förändringar för att göra klubben till den supermakt vi är vana vid – nu utan ekonomiska förluster. Kan Man Utd, som har betydligt fattigare historia, så kan Milan. Kan Real Madrid gå från miljarder i skulder till miljarder på banken, så kan Milan. Låt oss hoppas att så sker. 

Trösta er än så länge med att vi ligger långt före de inhemska konkurrenterna, samtidigt som de skrattar åt oss.

Källor: Deloitte, La Gazzetta dello Sport, acmilan.com

Henri Nekmouche2009-02-14 21:35:00
Author

Fler artiklar om Milan