Lagbanner
<i>Veckosammanfattning:</i> Italienskt fiasko som v&auml;ntat
Stort, riktigt stort!

Veckosammanfattning: Italienskt fiasko som väntat

En femetta för Milan. En fantastisk Champions League-omgång. Drömmål och målkalas i Serie A. Det är en hyfsad fotbollsvecka som ska summeras, men på samma gång en tung italiensk sådan.

Det var mindre glada tongångar för Italiens del när Champions League-åttondelarna avgjordes i veckan. Inter, Juventus och Roma fick samtliga respass och återigen fick Italien se sig lämnat i bakvattnet bakom framförallt de engelska giganterna när det gällde Europaspelet. Tur då att ligaomgången i helgen lättade upp stämningen lite.

För vilken omgång det har varit i Italien. Målen har fullkomligt trillat in, det har bjudits på underhållande fotboll och flera fullständigt lysande prestationer. Lite plåster på såren efter debaclet i Champions League. 

. . . . . . .

Innan vi tittar till Serie A-fotbollen som spelades i helgen ska vi dock hålla kvar lite vid CL. Att de engelska lagen återigen visade sig starkare än de italienska var ingen större överraskning. Särskilt inte sett till utgångslägena inför returerna.

Juventus var inte starkt nog för att på allvar hota ett disciplinerat och tungt Chelsea med en lyckosam Hiddink vid rodret, men ingen kan såga ”Den gamla damen” för det. Med en gynnsammare lottning kunde Juventus ha tagit sig förbi ytterligare någon omgång, men på pappret är laget svagare än Chelsea.

Detsamma gäller Inter som föga oväntat föll mot Manchester United. Nog för att Inter den här säsongen har en mycket stark trupp till förfogande, om det var någon gång de blåsvarta skulle gå hela vägen i Champions League så var det väl nu. Men United har en än starkare trupp och dessutom viktig rutin från liknande matcher. Förvisso hade Inter ett par bollar i ramen och matchbilden kunde ha blivit en annan, men utgången var inte direkt orättvis. 

Som jag ser det var det ingen överraskning samtidigt som det egentligen inte var på Old Trafford som Inter gav bort drömmen om en Champions League-titel. I stället var det i gruppspelet som de blåsvarta faktiskt kastade bort den här turneringen. Förlusten mot Panathinaikos kostade gruppsegern och med facit i hand också hela CL-äventyret.

Roma var tredje bidraget för stövellandet i åttondelsfinalerna. Spallettis mannar stred tappert och föll så oerhört bittert och tungt hemma mot Arsenal. Att förlora på straffar är aldrig annat än fruktansvärt tungt och jag led med Roma när Tonettos (bilden)straff seglade över målet. Romaspelarna drömde om att få spela final hemma på Olimpico senare i vår, men det blev aldrig mer än en dröm av de tankarna. Visserligen tror jag att Arsenal får det tufft framöver och att Romas äventyr kunde ha tagit slut i nästa omgång, men det har varit intressant att se Totti och co i en kvartsfinal.


Men ett kollektivt fiasko blev det alltså för Italiens bidrag till den finaste av alla klubblagsturneringar på nytt.
Och Milan ska vi ju inte ens tala om i Europa den här säsongen. Eller de andra Serie A-lagen i Uefacupen heller för den delen.

Att den bästa (åtminstone mest effektiva och resultatbringande) fotbollen spelas i Premier League just nu går inte att komma ifrån. Sedan handlar det förstås mycket om vad man har för smak och vilken typ av fotboll man tycker om, något som de för övrigt är inne på i veckans avsnitt av det alltid lika eminenta Eurotalk. Den effektivaste fotbollen behöver inte alltid vara den roligaste eller vackraste, absolut inte. Men att de engelska lagen är de mest framgångsrika just nu är ingen idé att försöka hymla om. Tempot är högre, det är lite tuffare i PL och det är som sagt där den mest effektiva bollen spelas för närvarande.

Just därför vore det kul om något annat lag gick och vann Champions League.
Min förhoppning är Porto och mitt realistiska tips är Bayern München. 

. . . . . . .

Serie A då, för att återknyta till det egentliga huvudämnet för den här sammanfattningen.
Den senaste omgången, den 28:e i ordningen, bjöd på flera fina matcher och mängder av mål. Sampdoria-Roma 2-2, Siena-Milan 1-5, Juventus-Bologna 4-1, Palermo-Lecce 5-2 – för att ta några exempel. Dessutom innehöll de här matcherna och övriga drabbningar under helgen ett antal vackra mål. 

Zlatans frispark mot Fiorentina i Inters segermatch läser ni mer om längre ner, men det finns en del andra baljor att värda att nämna utöver Rosengårdssonens kanon. Pato dunkade till exempel dit en riktig projektil mot Siena från distans när han mycket vackert sköt i steget. Sedan ska vi förstås inte glömma Mascaras (se länken nedan) 1-0-mål borta mot Udinese. Gör Cataniaspelaren bara vackra mål? Frågan är berättigad efter ytterligare en högkvalitativ prestation av Mascara. 


http://www.youtube.com/watch?v=6i6EwG-vOTU&feature=related  

. . . . . . .

Återigen var det en omgång där resultaten gick med Milan. Seger för Rossoneri samtidigt som Roma (2-2 mot Sampdoria) och Fiorentina (0-2 mot Inter) tappade poäng. De två i mina ögon tuffaste konkurrenterna om en CL-plats tappade därmed också tacksamt nog lite på Milan.

Gällande Rossoneris match har jag tyvärr inte allt för mycket att påpeka. Såg den inte då undertecknad själv skulle uträtta uppgifter på fotbollsplanen (blev dock inte mer än 30 minuters ”arbete” då ett rött kort ändrade eftermiddagsplanerna) men noterbart är förstås Inzaghis mål som betydde hans 299:e respektive 300:e ligamål i karriären.

Stort det, minst sagt. Och egentligen värt en egen hyllningskrönika men en sådan skrev jag ju mer eller mindre redan förra veckan (http://www.svenskafans.com/italien/milan/artikel.asp?id=285461). Nöjer mig med att säga grattis ”Pippo”, så grymt stort!

Patos framfart tål också att omnämnas igen. Killen verkar vara i grym form och Milans anfallsframtid ser ut att vara fixad. Bara att hoppas att han fortsätter på det inslagna spåret. Positivt också att Flamini allt mer verkar ha hittat sin roll i Milantröjan av rapporterna att döma. Fransmannens aggressivitet och energi behövs på mittfältet.

Negativt däremot att Abbiati oroväckande nog verkar kunna bli borta i uppemot ett halvår. Typiskt såväl för honom som för laget nu när han har klivit in mellan stolparna, imponerat och visat att han absolut håller som förstaval i ett topplag i Serie A. 

. . . . . . .

Omgångens mål: Zlatan Ibrahimovic, Inter
Man kan tycka vad man vill om Inter, dess spelare, tränare, fans och allt som har med våra rivaler att göra. Men man kan aldrig komma ifrån att Zlatan Ibrahimovic är en fantastisk spelare. En spelare som dessutom med jämna mellanrum gör fantastiska mål likt frisparken från distans som satt stenhård via ribban mot Fiorentina i söndags kväll. Ett riktigt drömmål som inte går annat än att applådera åt. Däremot går det att fråga sig var glädjen finns? Zlatan såg själv ut mer som att han missat en avgörande straff än att han nyss gjort ett makalöst frisparksmål. Märkligt, mycket märkligt. Är det inte roligt att vinna längre?

Omgångens spelare: Hasan Salihamidzic, Juventus
Många lirare visade upp sig från sin bästa sida den här helgen. Ibrahimovic gjorde som sagt ett fantastiskt mål (och ett till som dock borde varit bortdömt, åtminstone såg jag såväl en hands som en väl hög fot i den situationen), Sergio Pellisier låg bakom Chievos överraskande 3-0-seger borta mot Lazio och Inzaghi gjorde sitt 300:e mål i Serie A. Men bäst av dem alla var nog trots allt Juventus bosniske kantspelare Hasan Salihamidzic. Mittfältaren nickade in kvitteringen mot Bologna och var dessutom delaktig i de övriga målen. En mycket bra insats, så bra att han får utmärkelsen som omgångens bästa spelare.

Omgångens fulaste: Davide Santon, Inter
Snor Fotbollskanalens utnämning som dock är svår att undgå. Stämplingen av ynglingen Santon i sidan på stackars Comotto var långt ifrån vacker. Vacker var heller inte den reva som Santons dobbar rispade upp, varken i Comottos normalt sett vackra lila tröja eller i huden på Fiorentinabacken. Ungdomlig överambition får den gode Santon ursäkta sig med, ungefär samma ursäkt som undertecknad har efter sitt röda kort i debuten för nya klubben… Kan därmed också placera mig själv som helgens nästa fulaste.

Omgångens mest oväntade: Chievos seger
Lazio såg ut att vara lite på gång inför helgens möte med Chievo. Att dessutom Veronalaget legat på nedflyttningsplats 19 omgångar i rad (!) gjorde att oddsen för hemmaseger var än större. Men Lazio presterade omgångens i särklass sämsta försvarsspel, stod för en slutstruken insats även offensivt och förlorade överraskande med 3-0.

Omgångens mest väntade: Atalantas vinst
Atalanta visade stundtals positiva tendenser mot Milan senast och hemma i Bergamo är man inte enkla att tas med. Därför var 2-0 mot ett alltjämt bottenkrigande Torino inte det minst ögonbrynshöjande.

Fredrik Alfredsson2009-03-17 14:54:00
Author

Fler artiklar om Milan