Veckosammanfattning: Hopp för framtiden
En ganska intetsägande drabbning mot Napoli, men visst finns det som vanligt en del att prata om efter en helg fylld av Serie A. Det har hursomhelst blivit dags för en ny veckosammanfattning.
Oavgjort, 0-0, mot Napoli på bortaplan. Ska man vara nöjd med det? Jag är kluven måste jag säga. När slutsignalen närmade sig på San Paolo och de två nollorna lyste på resultattavlan kändes det som att en poäng ändå var okej. Men före avspark var förhoppningarna om en ny trepoängare mot ett formsvagt Napoli ganska starka. Samtidigt så har Milan ändå samlat ihop sju poäng på de senaste tre matcherna. ”VG i min bok”, för att citera Michael Hailes blogg.
Avståndet ner till den förhatliga femteplatsen är för närvarande sex poäng. Fiorentina är laget som just nu är precis utanför Champions League men jag tror fortfarande att Florenslaget mäktar med att gå om Genoa (fyra nu, två poäng före Fiorentina). Roma ligger sexa, nio poäng efter Milan på tredjeplatsen.
Mitt sluttips blir: 3) Milan, 4) Roma, 5) Fiorentina, 6) Genoa.
Reflektionerna från mötet på San Paolo gäller mest en ganska tråkig tillställning där det inte skapades allt för många chanser. Det mesta snacket här hemma har efteråt handlat om den uteblivna tv-sändningen, något som väckt irritation flera gånger om den här säsongen. Matchen i sig verkar inte vara den snackisen som den var på förhand. Mötet mellan Ancelotti och en annan gammal Milanlegend i form av Donadoni kändes riktigt spännande men blev en lätt besvikelse till slut.
Samtidigt som det går att klaga över det allt för idéfattiga och sega anfallsspelet som tyvärr var tillbaka i söndags så går det att hitta några plustecken. Att hålla nollan är till exempel aldrig fel, särskilt inte för Dida nu när han väl var tillbaka mellan stolparna. Om vi nu ska söka efter något positivt alltså. Och som sagt, en poäng borta mot Napoli behöver inte vara så tokigt trots allt.
. . . . . . .
Snacket i Eurotalk handlade bland annat om Inter och eventuella värvningar. Det ryktas att Mourinho vill värva in några Premier League-spelare, något som enligt spekulationerna skulle kunna tillföra ett högre tempo. Jag har som ni vet varit inne på det jobbiga läget som just nu gäller för Serie A och då ligger det förstås mig varmt om hjärtat att fundera kring var som skulle kunna lyfta ligan. Nya arenor är en punkt som många framhåller, mer pengar en annan. Men rent spelmässigt då? Tror ni att några värvningar utifrån, från England eller kanske Spanien, skulle medföra att fler lag höjde tempot och blev mer kompletta?
Det är en svår fråga som säkert skulle ge många olika svar. Tidigare har inte direkt engelsmän eller spanjorer gjort sig kända för att imponera i Italien, men tiderna kan ju ha förändrats. Det är i alla fall intressant att leka med tanken och i fantasin placera ett par Premier League-mittfältare av rang i de italienska topplagen.
Man kan förstås argumentera för att fler italienska spelare borde få chansen i stället och att landet ska kunna producera så pass många bra spelare på egen hand så att icke-italienska värvningar inte ska behövas i allt för hög grad. Åtminstone inte från Premier League eller La Liga, utan i så fall från Sydamerika. Men samtidigt så kan en titt på Premier League argumentera för fler importer. För visst har den engelska ligan blivit klasser bättre sedan spanjorer, fransmän, sydamerikaner och andra icke-britter började rota sig på de brittiska öarna och i dess klubbar.
Smaken är som baken brukar man säga lite sådär småfyndigt och själv är jag tudelad (en Arne Hegerforsare, märkte ni den?) i frågan. För vill man verkligen ha en liga med lite högre kvalité än vad som nu är fallet, på bekostnad av att än färre yngre egna spelare som exempelvis Santon får chansen? En bättre liga är förstås en lockande tanke, men samtidigt så vill man ju också se att talangerna får chansen. En svårlöst ekvation som det tåls att fundera på.
. . . . . . .
Gourcuff fortsätter att få oss Milanfans att önska oss en fransk mittfältsförstärkning till nästa säsong. Efter en kortare period där han fått vila en del och inte briljerat fullt så mycket som varit fallet vecka efter vecka tidigare under säsongen tog han återigen fram trollkarlskostymen ur garderoben under den här helgen. Eller vad sägs om målet mot Le Havre? Ta en titt via länken här nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=Y-v1A2MknE0&feature=player_embedded
Det är bara för oss Milansupportrar att fortsätta drömma och hoppas på att fransosen spelar på de rödsvartas mittfält nästa säsong. Hans kreativitet hade onekligen varit nyttig i dagens många gånger allt för stereotypa och initiativfattiga Milan.
. . . . . . .
På tal om framtid: Darmian, Paloschi (framgångsrik i Parma den här säsongen) och Di Gennaro (för närvarande i Reggina) har samtliga blivit uttagna av den forne anfallsstjärnan Casiraghi till U21-landslagets möte med Österrike den 25:e mars. Glädjande förstås och en viss framtidstro föds när man läser de här namnen för sig själv några gånger.
. . . . . . .
Fiorentinaredaktionens Thomas Wilbacher stod som vanligt för en mycket bra insats i Eurotalk igår. Påläst, välformulerad och intressant att lyssna på. Bra jobbat!
. . . . . . .
Tungt för Napoli att inte få Hamsiks hörnmål godkänt. Som alla såg på tv-bilderna var slovaken inte offside när nicken som han sedermera styde in kom. Ett nytt avgörande misstag av domarkåren med andra ord. Det börjar bli tjatigt, men misstagen är allt för många och det bidrar till att sänka statusen på Serie A då varje omgång tycks innehålla felaktiga domslut vars betydelse för matchutgången har varit avgörande.
. . . . . . .
Veckans match:
Roma-Juventus
Den gamla damen imponerade stort i stormötet på Olimpico genom att vinna med 4-1. En riktigt sprakande fotbollsföreställning med ett mycket starkt Juventus i huvudrollen bjöds det på under lördagskvällen. Juventus visade ingen barmhärtighet mot ett skadedrabbat Romlag utan körde över sina antagonister och imponerade återigen.
Veckans mål:
Zlatan Ibrahimovic, Inter
Ibrahimovic bjöd ånyo på riktigt fotbollsgodis. Efter förra helgens fantastiska frispark där det var kraften i avslutet som fascinerade visade han den här helgen upp vilken känsla som det också finns i de där fötterna. Chipmålet mot Reggina, med vänster till och med, var elegans på allra högsta nivå och det var ett mål signerat en riktig konstnär.