Inför Juve-bloggen: Truppen uttagen, Gattuso är tillbaka!
Precis som inför derbyt kommer vi på Milanredaktionen att delge er mängder med tankar inför Milan-Juventus här i form av en miniblogg. Håll till godo!
2009-05-10 - Ancelottis "antijuvetrupp"
Dida, Kalac, Perucchini,
Antonini, Favalli, Jankulovski, Maldini, Mattioni, Senderos, Zambrotta,
Ambrosini, Beckham, Flamini, Gattuso, Pirlo, Inzaghi, Kakà, Pato, Seedorf, Shevchenko, Ronaldinho.
Ej tillgängliga: Abbiati, Bonera, Kaladze, Nesta, Borriello.
/Nawras Naji
2009-05-09 - Dagens elva
Enligt dagens upplaga av Gazzetta dello Sport kommer Beckham att ingå i Milans startelva ikväll. Detta till skillnad från gårdagens rapporter som inkluderade Flamini på det rödsvarta mittfältet.
Nu väntas i stället Beckham ta plats på det rödsvarta Milanmittfältet tillsammans med Pirlo och Ambrosini. Framför dem får vi se Seedorf och Kakà som understöder Inzaghi.
http://www.gazzetta.it/Calcio/prob_form/35_giornata.shtml
Milan (4-3-2-1):
Dida - Zambrotta, Maldini, Favalli, Jankulovski - Beckham, Pirlo, Ambrosini - Kakà, Seedorf - inzaghi.
Avbytare: Kalac, Senderos, Flamini, Gattuso, Ronaldinho, Pato, Shevchenko.
Noterbart är att Gattuso alltså mycket väl kan komma att finnas med på bänken.
Personligen hade jag hellre sett Flamini i till höger i backlinjen, Zambrotta till vänster och Jankulovski på bänken. Dessutom går det återigen att argumentera emot att Seedorf startar. Pato hade varit att föredra som jag ser det. En annan lösning jag faktiskt gärna hade sett vore Flamini på mitten och Beckham som offensiv mittfältare i stället för Seedorf. Engelsmannen spelade som trequartista mot Atalanta tidigare i våras och gjorde det då strålande.
Största hotet mot Milan är Amauri. Vi vet alla hur mycket problem han ställde till med för Milans försvar i höstas och om Juventus tillåts slå många inlägg kommer Rossoneri att få det tufft. Amauris styrka i framförallt luften kommer bli svår att hantera och få bukt med. Kanske skulle Senderos passa för att matcha honom i det fysiska spelet, men Favalli har fungerat förvånansvärt bra som mittback bredvid Maldini och deras lugn är trots allt att föredra framför schweizarens styrka och fysik.
// Fredrik Alfredsson
2009-05-08 - Preliminär Milanelva
Nu börjar det närma sig. Och naturligtvis är man nyfiken på spelarstatus och vilken tänkbar elva som startar. Gazzetta dello Sport och Corriere dello Sport har båda kommit fram till följande ytterst preliminära startelva (hämtad 08-05, 23.30):
Dida
Zambrotta-Maldini-Favalli-Jankulovski
Flamini-Pirlo-Ambrosini
Seedorf
Kaká-Inzaghi
Bänken:
Kalac
Beckham
Senderos
Gattuso/Bonera
Ronaldinho
Shevchenko
Alexandre Pato
Ingen Beckham och därmed ingen Flamini på högerbacken, i nuläget bör tilläggas. Ancelotti tar vad han anser är det säkrare alternativet, eller?
Seedorf verkar ta Patos plats från start. Holländaren kanske kan tända till mot Juve som han gjort ett flertal gånger förr? Finns väl inget annat att hoppas på, potentialen finns där iaf. Pato kan bytas in med pigga ben och tvinga Legrottaglie/Chiellini att ställa sig i kön till korvkiosken (eller dess italienska motsvarighet).
Beckham är ett gult kort ifrån avstängning.
Den största differensen tidningarna emellan är förutsägelserna gällande Gattusos deltagande. Gazzettan har Bonera på bänken medan Corriere tror att Gattuso är så pass fit for fight att han tar en plats på densamma. Gennaro vill nog inte missa denna drabbning och oddsen är låga på att han pressar Ancelotti till att ta med honom i truppen.
Båda tidningarna tror att både Amauri och Giovinco spelar från start för Juventus.
Slutligen några ord från Beckham som ser fram emot matchen - en match som han väntat på ända sedan övergången till Milan. Och engelsmannen vet redan nu vad som varit mest givande med hela den här erfarenheten i Milano:
"The best thing about this experience is certainly having participated in Maldini's career. He is a great player, a great captain and a great man"
// Nawras Naji
2009-05-07 - Det vackraste målet mot Juventus
Det är två mål jag tänker på. Det första är egentligen inte så jävla snyggt, men det räddade på något sätt många karriärer. 1-6 på San Siro mot ärkerivalen låter fan inte alls lika illa som 0-6. Självklart är båda resultaten förnedrande men tänk om inte Marco Simone satt den där volleyn...
Sen så finns ju även den klassiska klassikern. Finterna, steget, rycket, Pesotto som lämnades till gamarna, hopplöst jagande Montero och Davids, skottet som många påstod var ett inlägg, den chanslösa Buffon, glädjescenerna. Andriy Shevchenko på den gamla goda tiden. När hans karriär är över är det just det ögonblicket som definierar honom som Milanspelare för mig. Tsaren från Kiev.
Med lite flyt kan någon ny spelare skriva in sig på listan över snygga och viktiga mål mot Juventus i helgen.
Den som lever får se, men tills dess har ni här ett par länkar till redan nämnda mål.
Shevchenko
Simone
// Kaveh Golestani
2009-05-07 - Jag skämdes
Matcherna mellan Milan och Juventus har inneburit att vi Milanfans fått många minnen och de har gett många stunder som man kommer ihåg. Såväl i positiv som negativ bemärkelse. För min egen del minns jag inte så mycket från den tidigare delen av 90-talet men därefter har det blivit en del minnen från de här drabbningarna.
Ett som jag bär med mig är faktiskt Chamots självmål som innebar en orättvis förlust säsongen 2001/2002. Vi hade precis skaffat boxer då minns jag och efter några års text-tv-dramatik kunde jag åter bänka mig för att se mitt kära Milan. Just den eftermiddagen blev det dock ett tungt slut då vår gamle argentinske landslagsback oturligt stötte in matchens enda mål i egen bur och därmed blev matchhjälte åt fel lag.
Sedan finns det förstås ett antal andra positiva minnen också, inte minst Champions League-finalen eller 3-1-utskåpningen i Turin för några säsonger sedan.
Men det senaste minnet är långt ifrån positivt. Det är från i december 2008 då jag naiv som jag har en tendens att vara ibland satt där och hade ganska höga förhoppningar (som egentligen var helt ogrundade) om att Milan skulle kunna rubba Juventus på bortaplan. Patos kvittering efter strålande spel gav hopp och det hoppet återgavs återigen när Ambrosini en bit in i andra halvlek reducerade på nytt, 2-3 den gången. Men Amauri släckte hoppet helt med sitt 4-2-mål i den 69:e minuten och därefter återstod en 20 minuter lång pina.
Jag satt verkligen och skämdes, en av få gånger jag verkligen känt skam för Rossoneris skull. Juventus krossade gästerna fullständigt och hade det inte varit för tur och en storspelande Abbiati så hade Juve likaväl kunnat vinna med 8-2. Så illa såg det verkligen ut och jag ber till högre makter om att det ska vara omvända styrkeförhållanden på San Siro på söndag.
I alla fall ska jag väl ändå inte behöva skämmas?
// Fredrik Alfredsson
