Berlusconi till Galliani: "Sänk lönerna och balansera budgeten innan årets slut"
Milanägaren Silvio Berlsuconi ger enligt milannews.it klara direktiv till Galliani. Målet är att få ordning på ekonomin genom sänkta löner och lägre profil på kommande transfermarknad.
Silvio Berlusconi, AC Milans ägare och president, har angett den nya riktningen för klubben efter försäljningen av Ricky Kaká. Enligt milannews.it har Galliani fått följande två direktiv av den kontroversielle presidenten: sänka lönetaket i klubben och balansera klubbens negativa ekonomiska resultat.
Målet är att aldrig mer ha skulder och minus på klubbkontot. Det första steget mot detta mål blir, enligt Berlusconi, att balansera budgeten och lämna det röda. Galliani uppges initialt ha fått en deadline satt till den 31 december i år för att se till att just detta uppfylls.
En ny skrämmande verklighet väntar, något vissa har anat och fruktat länge. Spelarförsäljningar, oavsett namn, i syfte att täcka budgeten kan bli ett worst case scenario när Berlusconi inte längre kan och vill skjuta till sina egna pengar i klubben. Lägg därtill en trolig begränsning på spelarmarknaden där värvningsstrategin i än större utsträckning fortsätter i samma stil som majoriteten av nyförvärven de senaste åren. Inkommande spelare har varit Bosmanfall, lån, billiga spelare som passerat bäst-före-datum och ömkliga nostalgiköp. Även om undantagen har funnits (Pato, Flamini) så är det en oroande trend.
Redan i mars, alltså innan Kakáaffären, uttalade sig Adriano Galliani: "En svag, blek sommarmarknad väntar oss, med spelarbyten men med väldigt lite utbyte av pengar. Detta är mer än säkert." (Källa)
Milans årliga lönekostnader uppgår till hela €120 miljoner (källa). Onödigt höga löner till en del spelare som i ärlighetens namn inte förtjänar det. Att sänka lönekostnaderna är kanske inte den största utmaningen, spelare som Dida, Kaladze, Seedorf och Inzaghi belastar lönekontot omotiverat mycket, dessa spelare (bland andra) ligger högst i den interna löneligan. En försäljning eller lönesänkning är högst nödvändig i deras fall. Kaká och Ancelotti har redan lämnat och därmed frigörs deras (rejäla) poster i lönebudgeten, som enligt uppgift totalt ska sänkas med 30 %.
Gattuso, Beckham och Maldini bör ses som föredömen i dessa finansiellt svåra tider, den förstnämnde har antytt att han skulle acceptera en lönesänkning för klubbens bästa (Källa) . Beckham offrade en stor del av sin lön för att kunna spela för Milan. Och Maldini, denna ikon, gick först med på en 30 procentig sänkning och halverade senare sin lön. Även Fernando Redondo bör nämnas då han under sin skadefrånvaro i Milan (2000-2004) vägrade ta emot full lön.
Milans trupp är dessutom onödigt stor och en del truppspelare kan utan svårigheter ersättas av ungdomar eller billiga backupspelare utan att tappa totalkvalité. Vad sägs om exempelvis Marchetti istället för Dida?
Det är samtidigt viktigt att tänka på behovet av det omvända, nämligen nödvändig och oundviklig löneökning för spelare som Pato.
Slutligen en reflektion som berör ämnet: Varför inte sälja klubben eller delar av ditt innehav, Silvio? Om du inte längre är lika intresserad och passionerad av fotbollsklubben AC Milan och du dessutom verkar ha uppnått dina politiska mål där ägandet av klubben utgjorde en del av plattformen som gett dig dina framgångar, är det då inte bättre för dig, klubben och oss supportrar att du går vidare med en försäljning eller åtminstone ett ägarbyte?
Detta håller nämligen inte, Milan har aldrig tidigare behövt kompromissa och förlita sig på andrasorteringens spelare. Inte heller har klubben varit en transitklubb där viktiga spelare mellanlandar i sina karriärer.
Uteblivna framgångar kan bli en del av tillvaron som milansupporter, och det är acceptabelt och i värsta fall oundvikligt. En förlust av klubbens identitet och själ är däremot under inga omständigheter tillåtet och det vore dessutom oförlåtligt!
Per aspera ad astra!
