Milan-Novara 2-1: Flamini sköt Milan till kvartsfinal i Coppa Italia
Under onsdagseftermiddagen kom Novara Calcio till San Siro för att ta sig an Milan i åttondelsfinalen i Coppa Italia upplaga 2009/10.
Serie C-ledarna Novara – det enda förlustfria laget i Italien, med 23 raka matcher utan förlust – hade inför den här åttondelen behövt spela fyra omgångar i Coppa Italia för att ta sig till San Siro. Senast slog man ut Siena och i omgången innan det Parma på Tardini. Mötet mot Milan sågs därför av naturliga skäl som en riktig höjdpunkt. I en intervju med Gazzettan för någon månad sedan pratade den gamle Interspelaren, och numera Novaraspelaren, Nicola Ventola om hur hans lagkamrater ofta frågar om San Siro. Anfallaren sa sig vara beredd att skippa matchen för att låta sina lagkamrater ta del av det goda.
Ett annat bevis på hur stor matchen var för Novara är att av de ca 100 000 invånarna i staden, tog sig hela 7 000 Novarasupporters till San Siro. Personligen hade jag förväntat mig en dyster – typisk ”vinter Coppa Italia på San Siro”-stämning – men till min förvåning bjöd de ca 10 000 åskådarna på ganska bra stämning.
Inför matchen hade det pratats om att det skulle vara svårare att spela mot Novara än mot Juve då motivationen är sämre. Leonardo påpekade att det trots allt är Milantröjan spelarna drar på sig, samt att matchen spelas på San Siro, och det därför är viktigt att prestera och ta matchen på allvar. Brassen ställde upp med en 4-3-1-2-uppställning bestående av: Storari i mål, Bonera och De Vito som ytterbackar, Kaladze och Favalli i mitten. Flamini, Ambrosini och Jankulovski på mittfältet, med Di Gennaro som trequartista bakom Inzaghi och Huntelaar.
Pippo Inzaghi var het, och det var han som inledde målskyttet efter 12 minuter. Han fick en djupledsboll, tog sig in i straffområdet, fintade sin försvarare inåt, utåt, innan han sköt lågt, men bollen tog på försvararens utsträckta ben och gick sedan snyggt in i det bortre krysset, 1-0. Pippos firande var ovanligt lugnt och kontrollerat när han sprang ut mot bänken – han ville göra fler mål. Novaras tränare såg chockad ut någon minut efter målet – han verkade inte fatta vad som hade hänt.
Pippo var fortsatt het. Han hamnade i ett en mot en-läge där han dribblade och försökte hitta Huntelaar. Nästa chans kom då Jankulovski väggspelade snyggt med holländaren, där den sistnämnda snyggt klackade fram bollen till en framrusande Janku som sköt ett stenhårt skott på halvvolley. Dock rakt på målvakten. Resultatet blev en hörna, men hade den inte gått rakt på hade det blivit mål.
Novara hade ett skott på mål, medan Milan skapade några kontringar med Inzaghi. Jankulovski bröt också igenom igen, men de sista passningarna gick inte fram. Under sista fem hade Pippo en farlig nick på hörna och Flamini tog sig igenom, men ställdes precis offside.
I halvtid byttes Abate in mot den comebackande Bonera. Men det var Novara som chocköppnade andra halvlek med att kvittera till 1-1 genom Bertani redan efter en minut. Målet var snyggt och påminde en del om Pippos 1-0. Novara fick hopp om ett mirakel.
Milan började dock kontrollera ännu mer och det märktes att motståndarna tröttnade ju längre matchen led. Pippo gjorde en fantastisk nedtagning som blev till en sombrero, inne i straffområdet, i den 54: e minuten. Han sköt dock över när han skulle lyfta bollen över den utrusande Novaramålvakten.
Leonardo bytte i den 68: e minuten ut Di Gennaro mot talangen Verdi och lite drygt sju minuter senare trodde många att Milan hade avgjort matchen när Janku kom igenom på en djupledsboll. Tjecken spelade in den till Pippo som enkelt kunde rulla in bollen i öppet mål, men målet dömdes bort för offside. Extremt tveksamt.
I den 81: a minuten kom dock segermålet då Flamini – som flera gånger i sin Mlankarriär varit nära att göra drömmål på skott – nu äntligen fick till ett stenhårt vristskott rakt upp i krysset från några meter utanför straffområdet. 2-1 Milan och ciao Novara. Se målet här.
***
Ingen stack ut speciellt mycket i Milan i dag och ingen var direkt dålig. Om jag måste nämna några så är det främst Ambrosini, Inzaghi och Jankulovski som ska ha lite extra beröm. Plus också till Flamini för det fina målet.
Milan gjorde vad som behövdes och det var bra att inte fler ordinariespelare deltog. Dagens match visar också lite av skillnaden med den gamla uppställningen och Leonardos nya 4-2-fantasia. Bristerna med 4-3-1-2 är att då Milan försöker anfalla så blir en av mittfältarna (i dag Flamini) ganska överflödig. På högerkanten fanns ytterbacken Abate och även trequartistan Verdi rörde sig dit ibland, och i mitten dominerade Ambrosini. Även om Flamini till slut gjorde ett drömmål så tillförde han inte mycket offensivt, rent spelmässigt, från sin något defensiva position. Jag förstår varför Milan spelade 4-3-1-2 i dag, men fördelarna med 4-2-fantasia och dess ytteranfallare högt upp i banan är uppenbara.
***
Nu väntar troligtvis Udinese i kvartsfinalen (de möter Lumezzane i morgon) nästa onsdag, den 20 januari 2010.
***
Milan (4-3-1-2): Storari, Bonera (46' Abate), Kaladze, Favalli, De Vito, Flamini, Ambrosini, Jankulowski, Di Gennaro (68' Verdi), Inzaghi, Huntelaar
Bänken: Abbiati, Thiago Silva, Antonini, Gattuso, Zigoni.
Novara (4-3-1-2): Fontana, Cossentino, Centurioni, Ludi (72' Lisuzzo), Gheller, Shala (83' Motta), Porcari, Tombesi (80' Juliano), Rigoni , Bertani, Gonzales.
Bänken: Ujkani, Evola, Ledesma, Rubino.
Domare: Candussio
Målskyttar: 12' Inzaghi (M), 46' Gonzales (N), 81' Flamini (M)
Varningar: Porcari (N)
