Matchanalys: Milan - Lazio
Innan matchen började visade producenten bilder från spelargången. Albertini fick där återförenas med sina forna lagkompisar och kramades om ett flertal gånger. Jag får erkänna att det inte var lätt att hålla tårarna tillbaka.
Väl ute på planen tackade de rödsvarta supportrarna sin gamla mittfältsstrateg med en banderoll där de tackade Albertini och visade att han för alltid finns i deras hjärtan.
Till matchen sedan. För ett par årsedan hade vi aldrig vunnit en sådan här match. Lazio spelade stundtals riktigt bra, men vi spelade ännu bättre. Trots att vi inte gjorde någon repris av derbyspelet mot Inter kan jag säga att vi var förtjänta av den här segern.
Lazio började matchen i ett rasande tempo och såg oerhört farliga ut direkt. I bakhuvudet hade man derbyts matchbild lagrad. Även där tog det ett tag för våra gubbar att komma igång. Skulle det bli samma sak denna gång?
I den 15:e matchminuten skulle det hoppet släckas. Dock bara kortvarigt. Efter fint Laziospel frispelades Stankovic av Corradi. Den jugoslaviske mittfältaren hade bara att näta i tom bur. Domare Racalbuto dömde dock bort målet för offside. Helt felaktigt. Tur för oss rödsvarta, även om vi inte vet hur matchbilden efter ett såpass tidigt Laziomål hade blivit.
Efter målet vände spelet en aning och matchbilden mot lillbrorsan för två veckor sedan dök återigen upp. Våra rödsvarta krigare etablerade ett bättre spel på mittfälet och ägde mycket boll. Mestadels genom Pirlo, Gattuso och framför allt Kaká. Den brasilianska trequartistan styrde och ställde i allt offensivt som skedde. Lazio pressades hem och fick mestadels satsa på kontringar.
En rejäl applåd skall även Gattuso ha. Vår lilla discokung ger sig aldrig på mittfältet och vinner boll efter boll. Idag visade han även upp ett tekniskt register som jag inte visste att han besatt.
Kvällens sammandrabbning blev ingen välspelad historia, men heller inget gruffigt kämpamöte. Spelet svängde ofta fram och tillbaka och chanserna avlöste varandra.
Båda målvakterna agerade säkert, även om Peruzzi var den som testades hårdast. Mot slutet av den första halvleken fick också den italienska Lazio-keepern släppa en boll förbi sig.
Efter ett mindre kaos i de ljusblås straffområde avslutade Inzaghi och bollen tog på Mihajlovics arm. Domare Racalbuto lämnade dock fördel och Pirlo skjöt in matchens första och enda mål. Bra agerat av domaren.
Viktigt mål för Pirlo som under den senaste perioden fått ta emot en hel del kritik för sitt svängande spel. Pirlo gör inte heller ikväll någon glänsande insats men gör ett oerhört viktigt mål. Även viktigt för självförtroendet.
Den andra halvleken började som den första. Lazio pressade högt upp och skapade en hel del lägen som dock Nesta och Maldini hade kontroll över. Efter ett tag kopplade de rödsvarta ett fastare grepp om de tre poängen. Lazio försökte nå en kvittering vilket i sin tur öppnade för ytor på romlagets planhalva. Kaká löpte över hela planen och agerade både med passningar och egna avslut. Det ljusblå försvaret agerade dock säkert och avvärjde gång på gång Milans attacker innan den sista passningen han komma fram.
Lazios farligaste chanser kom, precis som det brukar vara, på fasta situationer. Den gamla räven Sinisa Mihajlovic var ett orosmoment flertalet gånger med sina frisparkar och hörnor. Dock klarade vi oss ifrån någon snöplig poängförlust i slutminutrarna denna gång. Sinisas frispark i slutminuten tog i muren, men hade detta varit för ett par årsedan hade vi säkerligen fått nöja oss med en poäng.
Tre poäng betyder att vi hänger på Juventus i tabelltoppen. Oerhört viktigt inför nästa söndags svåra bortamatch mot Sampdoria.
