Milan - Udinese 3-2: Skön seger och nu United!
Milan slog Udinese i en match med två olika halvlekar. Skönt att få Nesta och Pato tillbaka.
Alla kände till förutsättningarna inför matchen: Pato och Nesta tillbaka i startelvan, viktigt med ett positivt resultat inför United-matchen samt även viktigt att undvika skador. Vi fick två av tre.
Milan 3-2 Udinese
Huntelaar 6, 57 (M), Pato 39 (M), Floro Flores 45 (U), Di Natale 86 (U)
Milan: Dida; Abate, Nesta, Thiago Silva (Bonera 40), Favalli; Gattuso, Pirlo, Ambrosini; Mancini (Pato 13), Huntelaar, Ronaldinho (Beckham 76)
Udinese: Handanovic; Isla, Zapata, Coda, Pasquale; Sammarco (Pepe 71), Asamoah, Inler (Lodi 61); Sanchez, Floro Flores (Geijo 71), Di Natale
Huntelaar startade i Borriellos frånvaro, och Favalli tog hand om vänsterbacksplatsen.
Tidigt syntes det att det var ett taggat och nytänt Milan som verkligen ville fram. Ronaldinho trixar sig fram – på högerkanten för ovanlighetens skull – och slår in bollen till Huntelaar som enkelt nickar in den bakom Handanovic, 1-0. Oerhört viktigt med ett tidigt mål för Milan och framförallt för Huntelaar. Holländaren öppnade positivt med rörelse och kvickhet. Läget för Mancini verkade inte lika positivt, han verkade ha problem med låret och blev mycket riktigt utbytt till förmån Pato. Äntligen var han tillbaka!
Milan öppnade som sagt matchen piggt och aggressivt med press högt upp i plan. Udinese stack emellanåt upp i organiserade anfall, utan att egentligen hota. De tvingades oftast avsluta på distans och då var Dida Milans ende fiende. De rödsvarta spelade bollen snabbt och rakt mot mål, bland annat var topptrion kvicka att ställa om och de hade dessutom höga utgångspositioner, allt för att motverka senaste tidens långsamma, omständliga och ineffektiva spel. Det var denna kvickhet som bland annat ledde till Patos bortdömda mål.
Skillnaden med Pato på plan är enorm, hans ständiga löpningar mot mål ger bla Dinho möjlighet att spela bollen på en spelare i fart, dessutom får Milan ännu en riktig anfallare i straffområdet. Medspelarnas rörlighet gör Ronaldinho lysande: han får då utlopp för sin fantasi och slår lysande passningar. Sjukt mäktiga vibbar när kameran zoomade in Seedorf med en leende Maldini på läktaren.
Udinese tog för sig allt mer mot slutet av halvleken, eller de tilläts ta för sig. Dida såg allt annat än stabil ut när han gav bort bollen till Udinese-spelare, som tur är reddes situationen ut av försvaret. Mitt i allt detta ställde Milan om och via en genialisk direktpass till en Pato i fart av Dinho ställdes denne ensam mot målvakten och satte 2-0. Patos första mål sedan den 5 december. Skönt att ha honom tillbaka. Men säg den lycka som varar, innan paus utgick Thiago Silva med muskelproblem, dessutom fick Udinese in ett reduceringsmål i halvlekens allra sista sekund, helt onödigt och svagt försvarsspel, man kan nog inte skylla allt på Dida.
På det hela en positiv halvlek spelmässigt med en Dinho på spelhumör, dock störde skador.
Milan inledde den andra halvleken svagt och nervöst. Detta i kombination med slarvigt och ofokuserat spel varade resten av matchen och gjorde den onödigt spännande. Udinese var inte dåliga, tvärtom, de spelade och tog sig fram till lägen, men Milan kunde och borde ha kontrollerat matchen bättre. Vad hände egentligen i paus? nu var de rödsvarta passiva, trevande, långsamma och initiativlösa. Detta var ett helt annat lag än det som briljerade i första halvlek. Udinese var piggare och aggressivare. Återigen visar dock Milan genom Huntelaar att man var vassare i avsluten när holländaren i samband med en frispark på Inzaghivis sätter bollen i nät, 3-1. Ett förlösande mål? Inte alls, Milan fortsatt bleka, Udinese pressade för reducering. Nu var spelet tempofattigt, gick tankarna redan till United?
Gattuso och Huntelaar missade fina lägen att utöka ledningen när Dinho fortsatte leverera fina bollar. Milanspelarna var dock märkbart ofokuserade och katastrofpass efter katastrofpass slogs, turligt nog redde man ut situationerna. Beckham befann sig nog redan i matchen mot United, han var inte mentalt närvarande på San Siro denna kväll iaf när Milan helt tappade kontrollen över mittfältet.
Genomuselt försvarsspel tillät Di Natale komma igenom och visa varför han leder skytteligan, 3-2 och matchen var öppen. Vad som såg ut som tre säkra poäng var nu beroende av hur länge Milan kunde hålla ut. Efter många onödigt nervösa minuter blåste dock domaren av matchen och spelarna kunde andas ut.
Sammanfattning
Milan gjorde två helt olika halvlekar. En positiv öppning och ledning höll på att skänkas bort i andra när ett passivare och okoncentrerat Milan slarvade och drog ner på tempot. Pato och Nesta tillför stabilitet och rörlighet till Milans spel. Förhoppningsvis är de tillbaka på riktigt, och förhoppningsvis är Thiago Silva tillbaka snart. Sir Alex Ferguson satt på läktaren och spanade in Milan. Han blev nog inte riktigt klok på Milans insats, två helt olika ansikten visades upp.
Nu väntar en tuff period med viktiga och för säsongen avgörande matcher. Först ut: United från Manchester. Dags att än en gång visa att Champions League finns inprogrammerat i Milans DNA!
