Milan-Manchester United 2-3: Målrik match av två svaga lag
Milan fick en kanonstart där Ronaldinho gjorde 1-0 redan i den tredje minuten. Milan fortsatte att rada upp målchanser men hade inte marginalerna på sin sida. Det hade däremot United som på typiskt brittiskt manér kvitterade efter en luftspark, studs på fel ben och in bakom Dida. United hade även fortsättningsvis marginalerna med sig och gjorde ytterligare två mål.
Nej, det var ingen imponerande match, inte från något av lagen. Två riktigt svaga lag gjorde upp på fullsatta San Siro där tillfälligheterna avgjorde. United visade inte mycket men behövde å andra sidan heller inte göra det. Likaså var det med Rooney, helt anonym i större delar av matchen men ack så farlig i avgörande lägen. Ronaldinho visade sitt geni vid många sekvenser, men vad hjälpte det. Nu är det naturligtvis kört, detta går inte att vända ens med en återkommande form. Men i ärlighetens namn är det enda som räknas på sikt en seger på Bernabeu (finalarena), och den möjligheten finns inte för något av kvällens lag. Tyvärr.
Första halvlek
Milan satte högsta fart direkt, Ronaldinho slickade sig om munnen innan matchstart likt ett rovdjur inför stundande skrovmål. Redan i den tredje minuten sköt Ronaldinho bollen i mål via Unitedförsvaret. Men Milan stannade inte upp utan fortsatte att ösa på, de kontringar som United försökte sig på var via Nani som enkelt togs bort av Antonini.
I den sjunde minuten fick Ronaldinho en farlig chans igen där Pato bröt in bakom Uniteds försvar.
I den tionde var Antonini oerhört nära att skjuta mål, skottet gick lågt utanför Van der Sars högra stolpe medan Van der Sar själv var på väg åt andra hållet.
Så där fortsatte det, möjlighet efter möjlighet men utan den yttersta koncentrationen vid själva avsluten. Ronaldinho spelade mycket fin fotboll och låg bakom mycket. Klack till Ambrosini, hårt tagen vid gränslandet till straffområdet utan åtgärd från domaren, skott strax utanför Van der Sar, skott på mål som Van der Sar räddade osv.
Förutom Ronaldinhos chanser var Huntelaar mycket mycket nära att göra 2-0 på ett lågt och otagbart skott precis utanför Van der Sars högra stolpe.
Manchester Uniteds anfallsvapen Nani var helt borta från matchbilden, mycket fint bevakad av Antonini som inte gav Nani någon ro. Nani var tjurig och blandade ofokuserade inlägg med filmningar. Fulast var filmningen i den 35:e minuten, svagt av domare Benquerenca att inte beivra detta.
Nanis ständiga plåga, Antonini, skadades i påföljande moment och detta straffade sig direkt. Utan Antonini på vänstersidan kom United i ett anfall där Scholes försökte sparka hål i luften, lyckades med detta varpå bollen studsade fram till stödjebenet (vänstern) och touchade detta för vidarebefordran in vid Didas högra stolpe. Ett typiskt engelskt mål och så fruktansvärt typiskt för ett Milan i motgång.
Rooneys första halvlek var inte minnesvärd, Rooney verkade vara på dåligt humör och blandade efterslängar med fula stämplingar. Detta skulle dock komma att ändra sig i andra halvlek.
Andra halvlek
I början av andra halvlek slog Favalli (som kommit in istället för Antonini) en fin boll till Pato som nickade strax utanför krysset. Några minuter senare sköt Pirlo en frispark från ganska långt avstånd direkt på mål och även detta var nära att ge utdelning. United höll spelet mycket bättre uppe i mitten jämfört med i första halvlek och Rooney började delta mer i spelet utan att få något uträttat. I 60:e minuten sköt Ronaldinho ett välplacerat men aningen löst skott mot Van der Sars vänstra stolpe och Van der Sar hann därför med. Först några minuter efter detta började United för första gången i matchen försöka sig på anfallsfotboll, Milan försökte droppa tempot för att få lite vila?
Sir Alex gjorde det han borde gjort redan i halvtidsvilan – bytte ut Nani mot Valencia. Där började problemen för Favalli och Milan, Valencia är en helt annan spelare än klena Nani. Ett par minuter efter att Valencia kom in lyfte han väldigt vackert fram en boll till Rooney som bara hade att nicka i mål. Gästerna hade tagit ledningen och något var tvunget att göras. Även Leonardo gjorde det han borde gjort tidigare, eller kanske t.o.m. redan från start – in med Seedorf istället för Beckham.
Rooney som vaknat till fortsatte sin offensivlusta, givetvis behjälpt av Milans allt glesare bevakning bakåt. I 73:e var Rooney nära att näta men skottet gick utanför men han revanscherade sig ett par minuter senare då han gjorde 3-1 till United och där släcktes hoppet för Milan. Seedorf reducerade visserligen efter väldigt vackert samspel med Ronaldinho och Inzaghi var nära att kvittera kort därefter.
Laguppställnngar:
MILAN: Dida; Bonera, Nesta, Thiago Silva, Antonini (ut 38’); Beckham (ut 72’), Pirlo, Ambrosini; Pato, Huntelaar ( ut 77’), Ronaldinho.
Avbytare: Favalli (38’), Seedorf (72’), Inzaghi (77’)
MANCHESTER UNITED: Van der Sar; Rafael (ut 90’), Ferdinand, Evans, Evra; Fletcher, Carrick, Scholes, Nani (ut 64’), Park, Rooney.
Avbytare: Valencia (64’), Brown (90’)
Gula kort:
Milan: Ronaldinho
Manchester United: Carrick, Rooney
Röda kort:
Milan: Nej
Manchester United: Carrick
Summering
Självklart kommer man att hoppas på ett mirakel den 10:e mars, men just nu känns allt hopplöst och avslaget. Att Milan är ur form visste vi innan, förberedelserna inför detta har minst sagt varit undermåliga. Men trots att jag var förberedd på ett dåligt resultat är ändå besvikelsen stor, det började ju så bra med en Ronaldinho på superhumör. Det fortsatte också bra med mängder av chanser, med lite medgång vid ett par avslut så hade det varit helt annorlunda. Besvikelsen är alltid som störst när man haft alla möjligheter till stordåd, när man känt lukten av stordåd men ändå inte får smaka till slut.
Jag har inte sett mycket av Manchester United sedan förra gången lagen möttes 2007, men vad jag hade hört skulle United vara ett av världens bästa lag men av detta syntes inget. Det räcker med all sannolikhet för att slå ut ett riktigt dåligt Milan men sedan bör nog Sir Alex ta sig en funderare om han tänkt sig en längre sejour i Champions League. Det är en helt annan historia som jag inte bryr mig särskilt mycket om av given anledning. Det är bara att svälja besvikelsen och ta av sig hatten för United, grattis till segern. Sir Alex levererar alltid rätt vara i rätt tid, imponerande.
