Lagbanner

Milans Intercontinentalcup historia

Här nedan följer Milans historia i Intercontinentalcupen.

AC Milan har vunnit Intercontinentalcupen tre gånger i sex finaler.

Milan vann Europacupen 1963 och då spelade klubben Intercontinentalcupen för första gången i historien. Tufft motstånd väntade italienarna då Santos ifrån Brasilien stod på tur. Året innan hade dom regerande mästarna slagit slagit Benfica med sammanlagt 8-4 (hemma- och bortamöte). Den brasilianska klubbens stora spelare på den tiden var fotbollslegenden Pelé.

Milan vann det första mötet lagen emellan med 4-2 efter mål av Giovanni Trapattoni och Amarildo i den första halvleken. Amarildo nätade även för andra gången i matchen i den andra halvleken och Bruno Mora fanns även med i målprotokollet för Milan. Santos tvåmålsskytt hette givetvis Pelé.

Returen spelades på den gigantiska stadiumen, Maracana. Olyckligtvis för Santos del fanns inte storstjärnan Pelé med i matchen på grund av skada. I en match med över 150,000 (!) folk på Maracana förlorade Milan med 4-2 efter mål av José Altafini och Mora för Milan. Eftersom målskillnad eller förlängning och straffsparkar inte var tillgängligt fick finalen avgöras i ett tredje möte där Santos drog det längsta strået efter ett straffmål av Dalmo som Cesare Maldini orsakade.

Sex år senare var Milan tillbaka i Intercontinentalcupen där Estudiantes de la Plata ifrån Argentina väntade. Nu hade man infört målskillnad i cupen. Finalens första match segrade Milan med bombsäkra 3-0 efter två mål av Angelo Sormani och ett mål av Néstor Combin. Returen spelades i Buenos Aires där Estudiantes de la Plata vann med 2-1, men det räckte för att Milan skulle vinna cupen med sammanlagt 4-2. Det var första gången i Milans historia man vunnit den ärofyllda trofén.

Vi bläddrar fram till år 1989. Nu spelades Intercontinentalcupen i Tokyo där endast en match skulle fälla avgörandet. Milan ställdes mot den colombianska klubben Atlético Nacional de Medellín. I en taktisk välförd match av båda lagen lyckades Milan avgöra på en frispark med två minuter ifrån ett straffsparksavgörande. Alberigo Evani slog en frispark som letade sig in i mål och gav Milan en 1-0 ledning som dem inte släppte. Milanolaget tog, i och med segern, sin andra triumf i turneringen och man kunde återigen kåras till världens bästa klubblag.

Ett år senare var dom regerande världsmästarna återigen framme efter att ha vunnit Europacupen året 1990. Club Olimpia ifrån Paraguay skulle försöka hindra Milan från att ta sin andra raka Intercontinentalcuptitel, något som bara Inter ifrån Italien och brasilianska Santos mäktat med. Milan med Sacchi och dom tre holländarna (Riijkard, Gullit och Van Basten) i spetsen vann med 3-0 efter två mål av Frank Riijkard och ett mål av Giovanni Stroppa. Rossoneris seger skrevs in i historieböckerna och man var nu ett av tre lag (läs: Inter och Santos) som vunnit turneringen två gånger på två år. Det här var Milans tredje och sista titel i världsmästarcupen för klubblag.

1993 föll Milan i Champions League finalen mot franska Marseille. Efter diverese skandaler åkte inte fransmännen till Tokyo, utan det blev Milan som fick fara iväg till Japan och spela cupen istället. Desvärre föll den rödsvarta maskinen mot São Paulo ifrån Brasilien som var regerande världsmästare redan innan den här finalen. Brasilianarnas 3-2 (Jean-Pierre Papin och Daniele Massaro målskyttar för Milan) seger innebar att även dom skrevs in i historieböckerna med två raka Intercontinentalcupsegrar. Noterbarbart är att Milans brasseback, Cafú, spelade för São Paulo under den tiden.

Året därpå återvände Milan som Europamästare efter att ha besegrat Barcelona i en minnesvärd final. 4-0 slutade den matchen för italienarna. Milan ville revanchera sig ifrån fjolårets förlust och motståndet kom att bli argentinska CA Vélez Sarsfield. Matchen vanns av argentinarna efter mål av Roberto Luis Trotta och Andrés Asad då slutresultatet signerades till 2-0.

Milans facit i Intercontinentalcupen

1963: AC Milan - Santos (Brasilien) 6-7 (4-2, 2-4, 0-1)

1969: AC Milan - Estudiantes de la Plata (Argentina) 4-2 (3-0, 1-2)

1989: AC Milan - Atlético Nacional de Medellín (Colombia) 1-0

1990: AC Milan - Club Olimpia (Paraguay) 3-0

1993: AC Milan - São Paulo (Brasilien) 2-3

1994: AC Milan - CA Vélez Sarsfield (Argentina) 0-2

Kenneth Rundhaug2003-12-09 04:21:00

Fler artiklar om Milan