Vågar man hoppas?
Milan gästar imorgon Old Trafford i ett försök att vända ett extremt svårt underläge. Vågar man hoppas, eller är det omöjligt?
Precis som kollega Kaveh skriver verkar United-folket, både hemma i England och här i Sverige (inte minst på SF) ha tagit ut segern i förskott och allt verkar vara frid och fröjd utan minsta lilla bekymmer. Man maler på om hur grymma United är och att Rooney minsann bör adlas och så vidare, utan minsta lilla ödmjukhet eller eftertanke.
Och visst känns det kört för oss rödsvarta. Hjärnan säger "glöm det, det finns ingen anledning att få upp hoppet och tro på en vändning, det är vansinne, Fergusons mannar lär inte förlora på hemmaplan, och de lär absolut inte gå mållösa", en klar poäng som man får svårt att argumentera emot. Milan måste vinna med två mål!
Hjärtat däremot vägrar acceptera det orimliga i uppgiften: "det här är Milan, vi har gjort det förr och många av milanspelarna vet hur man gör det, låt dem underskatta oss, när någon bjuder upp till dans då dansar Milan som allra bäst", ja, vad ska man säga? Märkligare saker har ju faktiskt inträffat och visst har Milan presterat bättre på bortaplan än hemma. Dessutom har vi ju ormen Inzaghi och räven Seedorf, som bägge lever för dessa kvällar, förutsatt att det nu finns något bränsle kvar i deras tankar förstås.
Jag har ännu inte riktigt bestämt mig för vilket organ jag ska lyssna på...
****
Leonardo fortsätter tro. Den sympatiske brassen filosoferar på, som vanligt, utan att avslöja alltför mycket om morgondagen.
"På Old Trafford kommer vi att behöva ett avgörande resultat, den psykologiska aspekten kommer att vara fundamental. De kommer att kunna kontrollera matchen, med tanke på vad de fick med sig från San Siro. Oavsett vad är det inte lätt att förbereda sig inför matcher som denna. Vi har många alternativ och vi ska försöka använda dem på bästa sätt.
Det finns ingen ilska från den första matchen, självklart måste vi skilja på känslor och logik. Det var positiva känslor och kanske även lite ånger, men logiken talar för att vi kan upprepa det positiva från den matchen.
Beckhams närvaro för alltid med sig något speciellt, oavsett om han spelar eller inte. Att ha honom tillgänglig och redo under matchen är viktigt. Jag inser även att han ses som en ikon på denna arena.
Rooney är en referenspunkt för Manchester Utd. De behövde någon som honom när Ronaldo försvann. Jag vet att han kommer att spela, trots att jag har hört att han kanske har skadeproblem, men det spelar ingen roll"
Pato är uttagen i truppen men han deltog inte i dagens träning på Old Trafford, istället följde han träningen vid sidan om. Galliani bekräftar det vi alla fruktat.
"Jag vill inte vara den sortens direktör som släpper laguppställningen dagen innan match, men jag tror att det är osannolikt att Pato klarar det. Skulle så vara fallet, så tror jag att Klaas-Jan Huntelaar, Marco Borriello och Ronaldinho spelar."
Flaminis fina insats senast uppmärksammas även av den buttre vice-presidenten. På frågan om han tror att Gattuso eller Flamini startar svarar Galliani:
"Leonardo får lösa den gåtan. Jag kan bara säga att vi på högersidan har Beckham, den store Gattuso, och Flamini som gjorde väldigt bra ifrån sig i lördags. Vi har tre alternativ"
Men går det att vända 2-3-underläget och gå segrande ur dubbelmötet?
"Är det omöjligt? Vi tror att vi kan spela vårt spel. Detta är åtminstone känslan vi hade efter första mötet. Vi förlorade oförtjänt och spelade bättre än Manchester United."
****
Impossible is just a big word thrown around by small men who find it easier to live in the world they’ve been given than to explore the power they have to change it.
Impossible is not a fact. It’s an opinion.
Impossible is not a declaration. It’s a dare.
Impossible is potential. Impossible is temporary.
"It is difficult to say what is impossible, for the dream of yesterday is the hope of today and the reality of tomorrow".
Robert Goddard, 1927
