Matchanalys: Bologna - Milan
Milan pressat i andra halvlek men världens bästa supersub (?) satte spiken i kistan.
Bologna har inlett det nya året på ett briljant sätt och förväntades ställa till det för Milan denna helg. Idag inledde de bra och Dida fick göra en kvalificerad räddning tämligen omedelbart. Annars var det under långa stunder Milan som förde spelet i första halvlek. Bologna ställde upp med många spelare på mitten, för att i likhet med alla andra lag försöka stänga ner Milan på mitten. Denna taktik skördade inga större framgångar i första halvlek. Pirlo slog sina patenterade geniala passningar från mitten och firma Rui-Kaka skapade ständigt turbulens hos Natali och hans kamrater. Sheva såg väldigt rapp ut och kom under större delen av halvleken in från en högerytterposition och ställde till det för Bolognaförsvaret. Kaká och Rui hade en väldigt fin syntes och kombinerade iögonfallande ett flertal gånger.
Vid ledningsmålet fick vi återigen se prov på Pirlos och Shevas fenomenala samspel. Seedorf slår en bredsida till Pirlo, italienaren kollade upp innan han slog till bollen och med kirurgisk precision träffade Shevas panna. 1-0. De flesta, inklusive ukrainaren själv trodde att det var offside. På reprisen såg man dock tydligt att Bolognaförsvaret var sena med att lyfta backlinjen.
Rui och Kakás samspel skulle i slutet av halvleken nästan resultera i en utökning av ledningen. Rui fintade och lekte med det tröga Bolognaförsvaret innan han mycket vackert hittade en fristående Kaká 2-3 meter från målet. Brassens skärpa var dock inte vad vi vant oss vid de senaste veckorna. Pagliuca skall dock ha beröm för sin fina reflexräddning.
Emellanåt brast passningsspelet för Milan men då var backlinjen alltid på alerten och avvärjde Bolognas attacker. Mazzone, som för dagen var uppvisad på läktaren på grund av avstängning, gav sina spelare instruktionen att ständigt söka Tare längst fram. Albanen som förvisso var utomordentlig i targetspelandet fick dock för dåligt understöd av Nakata och hans kompanjoner.
Andra halvlek skulle ta en helt annan skepnad. Till en början skapade Milan, främst genom Sheva, en del chanser. Möjligheterna realiserades aldrig och 2-0 ledningen uteblev. Istället började Bologna så sakteliga att ta över spelet. Bologna fick nästan fritt spelrum på mitten och Pecchia agerade orkesterledare för sina mannar. Dida tvingades till några räddningar och det började efter ett tag spridas lite oro i Milanlägret. Även om det oftast var distansskott Bologna tvingades till så var det inte mindre än att jag lite oroligt vred mig i min bekväma fåtölj. Carletto såg heller inte nöjd ut på bänken. Milans sviktande spel gjorde att Il Mister såg det som en nödvändighet med lite ändringar i laget. Serginho kom in i ett försök att få mer fart och flärd i spelet. Detta kom han onekligen att bidra med, inte minst vid assisten till Milans andra mål som vackert lyftes in av superhete Tomasson, också han inhoppare. Redondo togs in på mitten istället för Seedorf i förhoppningen att få mer stabilitet på mittplan. Intressant att kommentera är att både Rui, som byttes ut för Serginho, och Seedorf öppet visade sitt missnöje när deras nummer skymtade på skylten.
Sett till det stora hela gör Milan en bra match. Lite mer aggression hade dock varit eftersträvansvärt i andra halvlek. Domare Pellegrinos insats var dock under all kritik. Milan skulle haft en straff medan Bologna borde haft minst två stycken efter hands på olika Milanspelare i straffområdet.
