Exklusivt: Intervju med Lennart Johansson
Del 2.
KL - Kan man se det så att Milano fick Champions League-finalen 2001 och det var det officiella strecket över hela historien?
LJ: - Ja...(tveksam)...men när rättvisa är skipat och domen är fälld så. det gäller klubbar och spelare, det gäller alla. Vi hade besök från The Sun (brittisk tidning, reds.anm) tidigare idag och de försökte att säga att om engelsmännen misskötte sig i Turkiet så skulle de uteslutas från EM. Jag sa att det är ungefär som mord på öppen gata, att innan man har detaljerna och vet vem som är förövaren och vad är bakgrund, att man fäller dom. Först måste vi se om någonting händer - vilket jag tror att det inte gör.
FA och turkiska förbundet jobbar väldigt hårt på att det inte ska hända någonting. Men om någonting händer så har vi disciplinära instanser som tittar på fakta. Vi har delegater som enbart är där för att kolla säkerheten. Jag ska själv åka dit, eftersom det är en A-risk match och jag vill gärna själv se vad som händer, inte läsa i tidningen dagen efter.
Men för att återgå till Milan så faller ingen skugga på klubben eller någon enskild spelare.
KL: - Hur ofta är Du i Milano?
LJ: - Ja, . det är lättare att tala om hur många gånger jag har varit där. Det är som ketchup - först kommer ingenting, sedan allt på en enda gång. Jag var där för att premiera Nils Lidholm, som tillsammans med Gary Lineker aldrig har varit utvisade i cupmatcher. Men i Milano är jag 2-3 gånger per år.
KL: - Lennart, jag gjorde en reflektion häromdagen, inför vårt möte: När jag träffade dig i Monte Carlo så dök du upp där i en vanlig bil, inga vakter, i sällskap med blivande generalsekreterare i UEFA Lars-Christer Olsson...Så kan det inte vara jämnt?
LJ: - Det växlar oerhört. I Milano har du två motorcyklister, en bakom och en framför samt en stor "gorilla". Så är den italienska mentaliteten, begripligt nog.
I öststaterna är det alltid så - det är praxis. Därför tar jag seden dit jag kommer. de torde veta bäst vad som är lämpligt. Sedan inom parantes - vad hör du när någon vill skjuta dig i ryggen? Ibland hjälper inte livvakter. Man får ta det som det är. Allting beror på statusen - fotboll här i Sverige, det är. jag är igenkänd av väldigt många. De hälsar och vill stanna och prata om AIK, hur det känns att Djurgården vinner allsvenskan etc. Men det är aldrig aggressivt.
Medan i Ungern, Italien, Turkiet, Portugal, Spanien - där är det på ett annat sätt. Där är fotboll religion. När jag kommer till Italien så är frågan vem som har högsta rangen - Italienska fotbollsförbundets ordförande eller Påven?
Dyker jag upp - som dessutom är chef över ordförande i italienska förbundets så skapar det lite huvudbry. Men det får man leva med, en svit på 8 rum mot när man kommer till Sofia så blir det ett rum med kokvrå - nu talar jag i symboliska termer. Med det får man ta.
KL: - Jag förstår.
LJ: - Sen ska du veta att det många inte ser, förmodligen, är att UEFA består av 52 länder. Utav dessa 52 så är 40 små och medelstora länder. Alltså är ett 10-tal "stora länder"; Italien, Frankrike, Tyskland, England, Holland, Spanien. så klart att det blir en skillnad på standard. Men ibland kan vara väl så roligt att gå ned på torget, ta en öl och korv och sitta och snacka - än att sitta på bankett i fyra timmar. Man får ta det som det är.
KL: - Kan du improvisera på dina resor?
LJ: - Nej, det kan jag inte. Varje halvtimme är planerad. Så när jag är ute på besök runt om i världen så kan jag inte smita. När jag kan smita undan så är det till vårt sommarställe, eller går ut med hunden i skogen eller gå på fotboll här i Sverige.
KL: - Om vi tittar tillbaka på matchen i Manchester - där vi båda var närvarande, fast på olika omständigheter, så undrar jag vad kommentar är gällande snacket att det var Italiens revansch? Att nu är klubblagen tillbaka på toppen?
LJ: - Jag anser att det är symptomatisk. Det är fotboll. För 10-15 år sedan var situationen liknande. Men sedan fick lagen en nedgång och istället klev Spanien fram som dominant.
Engelsmännen har aldrig riktigt dominerat, förutom 1966, trots att de uppfann fotbollen, säger dom. Så det där är nog tillfälligheter, därför att. och det får du ursäkta att jag säger, men det inte alltid bevis på italiensk standard, utan internationell standard.
Hur många italienare spelar i Milan? Inter? Juventus? De kommer ju från alla hörn i världen. Så ska vi titta på ett lands kvalitéer när det gäller deras egna spelar så får vi titta på landslagen. Och där håller sig Italien alltid långt fram. De har lyckats med mixen blandade lag i ligan men ändå tillräckligt bra inhemska spelar för att gå långt i olika turneringar. Spanien har mycket svårare. Men det stora fenomenet är Frankrike - som har världsspelare överallt och lyckas sedan att skapa ett bra landslag.
Läs fortsättningen här
