Topplistan år 2004
Skumpa och lite nyårsraketer serveras när året skall summeras.
A som i...
Alla dessa mål. 2004 kommer gå till rödsvart historia som ett år i Ukrainskt tecken men det fanns ändå fler som bidrog. Seedorfs mörschare i 85:e minuten mot Inter och Kakás uppvisning mot Reggina var stunder av individuell briljans. Shevchenkos mål mot Sampdoria var kulmen av ett lagspel där fem spelare deltog i ett klapp-klappspel som Krutov, Larionov och Makarov hade varit stolta över. Mer sånt 2005 tack!
B som i...
Bredd. Att kalla våran reservbänk för reserver är egentligen befängt med tanke på vilken kvalitet som finns tillgänglig. Utan att skruva på sig eller knorra i media så kommer Brocchi, Vikash, Ambro, JDT och Rui bland andra alltid in och gör sitt yttersta för de rödsvarta färgerna. Kvalitet i kvantitet som kan visa sig avgörande i längden.
C som i...
Capitano. Paolo Maldini har tappat i snabbhet och är inte lika omöjlig i närkamperna eller opasserbar som han tidigare varit men vad gör det? Denne man är ett fenomen som kommer att gå ner i fotbollshistorien som en av de allra största försvarsspelarna att beträda en gräsyta när han en dag lägger skorna på hyllan. Njut av de sista vältajmade glidtacklingarna och kroppsfinterna som han bjuder oss på nu vid sin karriärs höst. Jag ska inte gråta... Ska inte...
D som i...
Dida. Den Brasilianske fantommålvakten överglänste alla med sin säkerhet och förmåga att rädda viktiga poäng med de omöjliga räddningarna gång på gång. Får för lite uppmärksamhet i sina kollegors för starkt fokuserade ljus men vi Milanisti kan njuta av "Baghera la Pantera" i alla fall. Fenomenal.
E som i...
Evighetsmaskinen. Upp och ner, ner och upp. Hur orkar han springa och hur är det möjligt att tugga tuggummi samtidigt som man dribblar byxorna av motståndarlagens ytterbackar? Il Pendolino saknar motstycke och de Romanisti som på allvar vill mena att Mancini är en värdig arvtagare till Cafú har nog tagit fel spårvagn. Klasspelare och en ovanligt sympatisk herre i samma paket. Tappar inte smaken.
F som i...
Framtidsutsikter. Transferrykten präglar vårt forum i sann Manageranda. Det är synd att vissa glömmer bort att vi har en av fotbollsvärldens mest lovande spelare i vårt lag, nämligen Kaká. Blott ett och ett halvt år bevandrad i den Italienska fotbollen så har vi ännu inte på långa vägar sett allt vad han kan göra. "Jag kanske måste ändra något i mitt spel under andra året" säger han. Du duger precis som du är säger jag.
G som i...
Gruvlig revansch. Den bespottade och odugligförklarade målbombaren med porlinsbenen är tillbaka. "Valdanito" har visat sin förmåga att komplettera Shevchenko utan att korslöpa över varandras löpvägar. Vrickningar, väggspel och akrobatiska manövrar är lika förtjusande att skåda som det var under hans jubelår i Parma och Lazio. The Hernan Crespo Show är en föreställning ni inte har råd att missa.
H som i...
Horribla domare. Inför regelbundna internationella domarutbyten omedelbart så att förbunder inser vilken pinsamt urusel kår de ståtar med. En förändring måste till att ske om inte den Italienska fotbollen ska tappa den sista glansen som ännu gnistrar svagt. Måndagsdiskussionerna ska inte handla om misstag och konstiga situationer. Agera!
I som i...
Iskyla. 2004 var ett fotbollsår som läggs till handlingarna som en alldeles enastående säsong av en viss spelare. Högern, vänstern eller med huvudet spelar ingen roll. Numerärt underläge eller överläge är lika oviktigt. Barcelona eller Pro Patria gör detsamma. Andriy Shevchenko tar inte hänsyn till petitesserna utan gör sitt jobb varje match och fick sin efterlängtade bekräftelse i mitten av december. Avgörande.
J som i...
Jakten på lo scudetto. Serieledaren Juventus har ett försprång på +4 men det kommer inte att bli en söndagspromenad emot titeln. Vårsäsongen kommer att bli spännande och varje litet poängtapp kan bli ödesdigert för den slutgiltiga summeringen i maj. En batalj mellan Italiensk fotbolls verkliga storheter.
K som i...
Klass. När fotboll spelas med ett tillslag och frejdig rörelse är det lätt att förstå varför man ägnar 90 minuter av sin vardag till att titta på vuxna män sparka på en boll. Passningsspelet anno 2004 höll en nivå som jag inte sett Milan hålla på ett bra tag och målsättningen nästkommande år borde bli att återvända till den inslagna vägen som man hittills under seriespelet inte lyckats uppnå ännu. Spela enkelt.
L som i...
Läckert. Genomskärare och öppnande passningar hör till attribut man tillskriver en riktig nummer 10, en härförare med fältherreblick och pondus. I överflödets lyx har en spelare fått underkasta sig lagets bästa och därtill acklimatiserat sig på ett strålande vis efter det kollektiva behovet. Bristerna i defensivspelet är inte längre lika markanta och blottar inte alls samma akilleshäl som de stundtals gjorde under 2003. En regista med två underbart känsliga fötter är ett unikum inom fotbollsvärlden och tillsammans med Barcelonas underbara Xavi så är Andrea Pirlo bäst i klassen. Ett ljus i mörkret.
M som i...
Mars. Månaden där nådastöten i ligaspelet sattes in då Sampdoria, Juventus och Parma fick kapitulera under de blivande mästarnas våld. Chievo var nära att ta en sensationell seger men en kraftansträngning och ett mycket sent kvitteringsmål doftade ligaseger lång väg. Månaden mars bjöd på vägvinnande och underhållande spel på samma gång och förhoppningsvis behåller grabbarna traditionen även kommande år när svårspelade Sampdoria, Roma och Brescia står på agendan.
N som i...
Njutning. Clarence Seedorf blandar mellan höga och låga toner som den värste jazzliraren vilket kan vara oerhört frustrerande att greppa ibland. Det som är glädjande är Holländarens fenomenala förmåga att höja sig själv när det verkligen gäller. Sina två kassar mot Juventus på delle Alpi eller kanonskottet mot Inter är alla lika härliga att skåda. Buffon gillar nog inte jazz...
Läs del 2 här
