Matchrapport Milan-Palermo
Säker seger mot Palermo. Milan i kvarten.
Milan behövde inte förta sig något enormt ikväll för att radera ut Palermo från årets upplaga av Coppa Italia. Matchen lär dock inte gå till historien som den mest underhållande men vi som såg den kommer ändå att minnas den ett väldigt bra tag framöver. Anledningen kommer vi till så småningom. Först en presentation av laget:
Abbiati fick vikariera för Dida medan Stam gjorde en väldigt efterlängtad comeback som mittbackskollega till eleganten Nesta. Flankerna ockuperades av dunder-krullet Coloccini och evigt unge Costacurta, som dessutom var lagkapten för dagen.
På mittfältet var det idel nya namn sånär som på Dhorasso som fick starta igen. De övriga var Brocchi ute till höger, Ambrosini på det som idag vedertaget kallas "Pirlopositionen" och med två trequartistas, Rui Costa och Seedorf. Vår danske superbomber befann sig längst upp i denna Albero di Natale taktik.
Milan vann matchen med 2-0 och gick därmed vidare med det sammanlagda resultatet 4-1 men nu går jag händelserna en smula i förväg. Trots att det inte var något spektakel vi fick bevittna ikväll finns det en del episoder som är värda att skriva om.
Första chansen inföll efter åtta minuter och det var Colo som var på offensiven och försökte sig på ett vänsterskott som dock täcktes av en självuppoffrande Palermospelare. Drygt tio minuter senare kombinerade Dhorasoo (återigen bland de bästa aktörerna på plan) med Tomasson och fick på ett hyfsat skott som målvakten dock räddade vid stolproten. I nästa anfall skulle det dock smälla. Brocchi var mannen som krutade på från 30 meter. Skottet var bra men långt ifrån otagbart. Bollen fick en lurig bollbana och studsade till precis innan mållinjen, men nog skulle Palermos målvakt kunnat avvärja.
Palermo kändes inte alls farliga men i matchminut 27 träffade Milanbekantingen Ferri trävirket efter att ha skjutit på halvvolley från snäv vinkel. Innan halvleken skall summeras skall vi redovisa för två ytterligare chanser. Ena gången är det Seedorf som fint passar snett bak till Ambro som dock misslyckas kapitalt från bra läge medan sista halvchansen tillhörde Palermo. En cykelspark som nog kunde ha ställt till det för Abbiati om avslutet gått på mål. Som tur var gjorde den inte det och Milan gick till pausvila med en välförtjänt ledning i ryggen.
Andra halvlek blev mer eller mindre endast en trasportsträcka. Palermo kanske ville men kunde inte medan motsatt förhållande kan sägas rådde för Milans del.
Tomasson lyckades dock göra 2-0 i mitten på andra halvlek efter ett fint initiativ där han slutligen fällts och tilldelats straffspark. Väl från punkten var dansken, som så ofta förr, iskall.
Ancelotti valde att låta vissa spelare vila samtidigt som - just det - Harvey Esajas gjorde en mycket uppmärksammad debut. Seedorfs gamle polare som är i Milan av helt andra skäl än att fajtas om en startplats fick göra inträde i den 88e minuten. Sammanlagt blev det fyra minuter och den holländske jätten gjorde mycket bra ifrån sig de gånger han fick röra bollen, framförallt vid ett tillfälle då han serverade Tomasson med ett perfekt inlägg efter marken.
Vad som var allra mest intressant att se (höra) var det fanatiska jubel som utbröt bland den tillresta publiken varje gång Esajas rörde bollen. Sannerligen en minnesvärd afton för en man vars hopp om ära och berömmelse helt hade gått i sank. Om man brukar säga att varje människa har sina 15 minuter i strålglansen under en livstid (vissa, som Maldini och Sheva, har ju betydligt fler) så kan man säga att Esajas nu avverkat åtminstone 4 av dessa 15 minuter. Förlåt, låt mig korrigera: hela aftonen tillhör Harvey Esajas.
Med detta stänger vi butiken och säger tack och hej för denna gång.
