Matchrapport Roma-Milan
Efter en jämn första halvlek tog Milan över fullständigt i andra. Aldrig hittills i år har Scudetton kännts närmare.
"Heja Roma" hördes från en och annan Juvetifoso efter gårdagens match. I italien har snacket under veckan också gått och Romamatchen har målats upp som en nyckelmatch. Ja vissa har till och med menat att matchens utgång skulle bli en fingervisningen om vad framtiden håller.
Till skillnad från tidigare matcher så fick vi ikväll se ett Milan bestående av två strikers. Tomasson fick chansen från start på den portugisiske bollvirtuosens bekostnad. Detta kan mycket väl ha varit en av danskens sista starter i Milandressen, åtminstone för denna säsong. Med den stundande påskledigheten i färskt minne och det faktum att Pippo och Sheva beräknas vara helt återställda när ligan fortsätter den 3e april mot Brescia så ser det onekligen mörkt ut för den forne Feyenoord stjärnan. Lägg därtill en glödhet Crespo och vi ser en inte alltför svårlöslig ekvation framför oss.
Nåväl, vi skulle se en annan förändring också. Nesta, med sju färska stygn i foten, fick bereda plats åt Kaladze medan Maldini återgick till sin normala mittbacksposition. Väl där fann han Stam och dessa två kom att utgöra ett svårpenetrerat mittlås. Cafú var som vanligt på sin högerposition och mittfältets general hette precis som vanligt Andrea Pirlo. Hans numera klassiska kumpaner; Gattuso, Kaká och Seedorf gjorde honom sällskap. Dida återfanns i målet.
I Roma kan vi nämna som en liten kuriositet att Casano, införrapporterna till trots, fick starta matchen. Den beryktade tridenten skulle se till så att Dida och hans backkollegor fick uppleva ett inferno på Olimpico.
Nu till handlingarna.
Inledningsvis var det inte mycket man kunde se från sin soffa då bengaler och rök totalt omöjliggjorde det. Efter tio minuter kunde man dock urskilja spelarna på plan. Seedorf slarvade på mitten och gav bollen till Cassano, som i sin tur hittade L´Aeroplanino som dock slarvade i avslutet.
Nästa chans tillföll Milan. Pirlo var frisparksexekutör och fann Kaká med en väl avvägd passning. Brassens volleyträff var välriktad från en svår position men unge målvakten Curci kunde avvärja. Därefter såg vi Totti skjuta en frispark en bra bit över och Stam utföra en essentiell brytning på Cassanos inlägg. Om inte den stabile holländaren hade varit närvarande hade Montella kunnat ge sitt älskade Roma ledningen.
Moment senare hittade Seedorf, som var på spelhumör ikväll, Tomasson med en delikat långpassning. Danskens mottagning var dock, precis som hela hans säsong i övrigt, totalt misslyckad. Vad som kunde, ja till och med borde, ha varit 0-1 rann istället ut i sanden.
Vidare såg vi Kaká, Totti och Pirlo prova från distans utan att ha någon större lycka med sig. En tilltalande Totti-Cassano kombination hann vi också se innan halvtid. Som tur var hade Dida i vanlig ordning koll på förseelserna och aktionen utmynnade inte i någon direkt farlighet.
En chansfattig första halvlek där spelet var jämnt och ingen direkt utmärkte sig var till ända.
Därmed läggs den till handlingarna.
I andra halvlek skulle vi få se ett betydligt mer frejdigt Milanspel. Redan efter två minuter skulle den första superchansen infinna sig. Seedorf hittade Crespo med en lång svepande passning på bästa Pirlomanér. Argentinarens löpning och mottagning i högsta fart höll högsta klass. I nästa moment avfyrade den gode argentinaren en projektil på halvvolley. Oturligt nog gick bollen precis på målvakten. Jag säger "oturligt" eftersom Curci inte hade den blekaste aning om vad som försiggick utan endast vände sig om av rädsla för lädret. Resultattavlan stod fortfarande på noll mål mot noll.
Nästa man att utmärka sig var före detta Romalegenden Cafú när han ytterst brutalt flög in med dobbarna i Leandro Cufré i en häpnadsväckande eftersläng. Den stackars argentinaren hade svåra smärtor och ett öppet sår efter Cafús vansinnesdåd. Tyvärr så bestraffades brassen "endast" med ett gult kort. Min Milanfanatism till trots så anser jag att vissa saker bara inte hör hemma på en fotbollsplan. Unge Scurto ersatte Cufré och gick in som högerback när Panucci flyttades till andra kanten. Detta skulle få förödande konsekvenser för Romas del.
Gattuso, som frånsett det hejdundrande långskottet mot England för några år sen inte gjort sig känd som någon större skytt, avlossade ett tungt skott från 25 meter i 55e matchminuten. Skottet gick en meter över.
Nästa chans var Romas. Kaldze såg till att bryta en livsfarlig passning inne i eget straffområde innan Totti följde upp med högra stortån i ett trångt läge. Skottet var snabbt men rakt på Dida.
Milan tog nu över allt mer. Roma fick ägna sig åt det som Juventus- och Manchesterspelarna borde vara världsmästare på vid det här laget; nämligen att vara fotbollsåskådare och beundrare. För sista halvtimman fick inte Roma låna bollen speciellt mycket.
I 63e minuten kom pigge Kaladze runt på kanten och slog ett formidabelt inlägg mot borte stolpen. Vem fanns där tror ni? Ni gissade rätt - Hernan Jorge Crespo fanns återigen på rätt plats vid rätt tidpunkt, denna gång med skallen; precis som mot Manchester.
Tre minuter senare är Kaldze ytterst nära att göra 2-0 för Milan. En hörna av Pirlo fann sin väg till Kaldzes vänsterfot. Den sistnämnde försökte med en hård och precis bredsida men unge Curci utförde mirakel i målet.
Kaká och Kaladze hade ett mycket fint samarbete i Romas straffområde som avslutades med att Kaká, liggandes, avslutat utanför efter en mycket läcker klackframspelning av georgiern.
I nästa sekvens skulle Milan ånyo komma runt på Romas högerkant. Seedorf slog ett perfekt inlägg till Crespo som nickade mot mål. I vägen fanns dock Panuccis hand och denne såg rött. Beslutet var inte mycket att hymla om, lika lite som den påföljande straffen, slagen av Pirlo. 2-0 med en man mer. Det kändes avgjort vid det här laget.
Crespo skulle de sista 17 minuterna få välförtjänt vila efter en mycket väl genomförd match. In kom Inzaghi medan Ambro en stund senare kom in till förmån för en dålig Tomasson.
Milan visade stort lugn på slutet och kontrollerade matchen precis som de brukar göra i sådana här lägen. Roma var aldrig nära att hota och Tottis idiotiska tilltag i slutet av matchen är bara ett bevis på hans begränsade intelligens. Romaikonen blev, efter att ha tjurat och sparkat på Milanspelare under den sista kvarten, utvisad på övertid. I ren och skär ilska och desperation sparkade han i en eftersläng på Ambrosini. Inte blev det smartare då domare Paparesta återfanns några meter ifrån honom vid tidpunkten för förseelsen.
Vi seglar vidare mot vår 18e sköld. Andiamo avanti cosi! FORZA MILAN