Matchrapport/Reflektioner Euroderby II (Del 2)
Att tro att läktarvåldet skulle kunna isoleras till fotbollsarenorna är en grav och ignorant felbedömning. Det våld vi ser vecka in och vecka ut har sitt ursprung i de lösa institutioner och den samhälleliga struktur som präglar samhället. Italienare har av tradition varit temperamentsfulla och detta är ingen dålig egenskap i sig, snarare tvärtom. Gårdagens olyckliga händelser är heller inte frukten av temperamentsfullt beteende utan snarare något som när man lite närmare granskar hur stora delar av det italienska samhället är uppbyggt nästan ter sig som en normalitet, snarare än en absurditet. Jag vet att detta kan låta synnerligen korkat men det är så jag ser det. Om man växer upp i en tillvaro där avsaknad av respekt, där hat får överhanden i relation till kärleken och där de "små" sugs ut till förmån för de "stora" så kan den dystra verkligheten göras lite mer begriplig om än inte accepterbar. När man ser program på italiensk TV där tunga huvudfilurer och klubbpresidenter med miljoner (ibland till och med miljarder USD) på sina konton inte gör annat än griper sig på varandra i de mest brutala och ociviliserade ordalag så är konsekvenserna inte så svåra att förstå. När ALLA, då talar jag om det som inom identitetsteorier brukar kallas för "de andra", har fel och "vi" har rätt så kan man inte förundras över det faktum att dialogen är ansträngd för att inte säga icke existerande. När man från barnsben lär sig att våld är en potentiell lösning på saker och ting så är det inte konstigt att våld tas till i situationer av desperation och frustration. Det är följaktligen på intet sätt sensationellt att höger och vänsterextrema falanger får ökat stöd och lyckas rekrytera ungdomar med sin populistiska politik när samhällets grundvalar vilar på mycket lösa institutionella grunder. När vi ser spelare göra hälsningar till Mussolini (vars förflutna man fortfarande inte vet hur man skall tackla i Italien då en stor skara människor anser honom vara nationens fader och den största ledaren i landets historia) eller ser kravaller på arenorna och gatorna i vad som bäst kan liknas vid anarkistiska upplopp så kan vi inte inskränka oss till att tro att dessa "fans" är korkade. Detta vore att simplifiera sanningen å det grövsta. Visst, en mycket intelligent person hade sällan använt sig av våldshandlingar för att uppnå sitt syfte. Men vad gör unga frustrerade människor som lever i ett samhälle där ärlighet sällan lönas, där möjligheterna till jobb och hyfsade karriärer är som bortblåsta (såvida man inte gör sidospår in på den kriminella banan, något som de flesta storhöns i Italien någon gång i olika omfattning gjort) och där utsikterna för en dräglig tillvaro tycks försämras med åren?
Vad ger det för signaler när en ägare till en klubb (Cechi Gori i Viola) i flertalet år har förskingrat och fuskat med bokföringen och på så sätt tillskansat sig rikedomar av sällan skådat slag och dessutom förstört en av de mest anrika italienska fotbollsklubbarna? Liknande resonemang kan man använda i fallet Parma där de ansvariga inom Parmalat såg till att sånär försätta denna formidabla och sympatiska klubb i konkurs.
Vad ger det för signaler när ledningarna i Roma och Lazio väljer att ignorera det faktum att klubbarnas största supporterklubbar (speciellt Lazios) har extremt intim anknytning till fascism och nazism? Senaste i raden av pinsamma uttalanden är tränare Papadopulos yttrande från igår; "Svastika eller banan? Vad är egentligen skillnaden?". Denna likgiltighet och oförmåga (oönskan?) att på ett propert sätt ta itu med de mörka tendenser som sprider sig likt en löpeld i det italienska samhället är onekligen mycket, mycket bekymrande. När man dessutom ser vilken cirkus som LEGA Calcio är förstår man lätt omfattningen av det tillstånd som närmast kan liknas vid kaos och total oordning inom italiensk fotboll och samhälle i stort.
Vad skall man egentligen tycka och tänka om ett samhälle där det finns offentlig information om vad de tyngsta maffiabossarna tjänar? Vad skall man tycka om ett samhälle där denna skamfläck integrerats och till och med fått inflytande på "normala" människors värderingar?
Jag tänker inte gå in på makrosociala- och ekonomiska processer för att avancera min diskussion ty det vore överflödigt. Poängen är dock den att om inte utbildningsnivån höjs kapitalt (genomsnittlig bildningsnivå i Italien är med västliga standards mått mätt mycket låg) och så länge man inte kommer till rätta med politiken generellt och korruption och övrig form av kriminalitet specifikt så finns det inte anledning till några förväntade förbättringar. När dessutom ekonomin visar en allt brantare nedåtlutande kurva så kan en "vanlig" Svensson lite enklare greppa den verklighet som ligger till grund för det "ofattbara" våld vi ser på arenor i Italien.
Avslutningsvis vill jag bara säga att de som vill se "idioterna" på arenorna utslängda och satta i finkan borde ta sig en funderare då problemen ligger rotade så mycket djupare än att bara sträcka sig till fotbollsarenorna. Fotbollsarenor är bara en bra manifestationsplats där all denna brutalitet, frustration och desperation kan uppmärksammas. Men att tro att dessa problem skulle försvinna bara för att man har rigorösare säkerhetskontroller o.s.v är endast att göra det lätt för sig och skapa sig en illusionär synvilla. "Idioterna" kommer inte att upphöra att existera bara för att de blir färre på arenorna, o nej. Det krävs en strukturell omvandling och en ändring i mentalitet hos hela denna på många sätt imponerande folkmassa. Som ni säkert förstår är inte detta något man åstadkommer i ett handklapp.
Vad beträffar det kommande straffet för Inter får vi bara hoppas att det är hårt och proportionellt då det ändå är deras "fans" som gjort sig skyldiga till detta skandalösa brott. Men å andra sidan så vet jag att Inter som klubb absolut inte stödjer sådana dumheter utan precis som de flesta fördömer dessa fotbollens sabotörer. Förhoppningsvis får de inte ett straff som kan försätta deras framtid på spel ty ett uteslutande ur europeiskt cupdeltagande vore verkligen ett förödande slag för föreningen som kanske mer än någon annan försöker upprätta sin falna gloria och heder.
PS: Claes Åkeson kanske inte var så fel ute i alla fall när jag tänker efter.
