Milan - Palermo 3-3
Ett pinsamt poängtapp i sista hemmamatchen för året gör att Juventus kan titulera sig själva ligamästare.
Faktumet att det endast återfanns ett lag på banan i den första halvleken räckte inte. Milan når endast ett oavgjort resultat vilket förlänger sviten av insatser utan vinst till 4 (CL och ligaspel). Årets sämsta Milansvit kom alltså när segrarna i ligan behövdes som mest vilket får räcka som motivering till att Juventus är rättmätiga vinnare av lo scudetto den här säsongen. Complimenti!
Kvällens match var lite av karnevalkaraktär och det enda som saknades på San Siro denna afton var sockervadd, matchen var nämligen en cirkusuppvisning i avspänd och obrydd fotboll där Milans andra linje fick visa upp sig för de drygt 60 tusen som tagit sig till San Siro.
Matchens första halvlek skulle uteslutande handla om AC Milan då Palermo inte hade speciellt mycket att säga till om. Tvåmålsskytten Serginho firade stora triumfer med sitt i Milankretsar mytiska löpsteg samtidigt som två lysande experter istället för Il Genio (Andrea Pirlo) tilläts diktera tempot på innermittfältet, nämligen Rui Costa och Vikash Dhorasoo. Speltempot och passningsspelet var ofta lysande jämfört med vad vi sett tidigare under året, förmodligen beroende på den totala avsaknad av press som Milanspelarna kände under matchens gång.
Ledningsmålet kom efter ett mönsteranfall där Serginho till slut fick in bollen vid en tilltrasslad situation där Palermobackarna inte lyckades få undan bollen. Repliken kom omgående när Costacurta och Abbiati missförstod varandras intentioner och en hemåtnick landade i det egna målet.
Nytt ledningsmål kommer efter ytterligare ett vackert anfall där Crespo klackar fram den anstormande Serginho som med en läcker lyftning förpassar bollen upp i krysset bakom en sorgligt ensam Guardalben. Brocchis assist till Tomasson som med en snedträff sänker dit 3-1 gjorde att Milan kunde gå till halvtidsvila efter en underbar insats så långt. Det målmässiga övertaget kunde ha varit ännu större med mer effektivitet även om kvällens match som sagt kändes relativt avslagen.
Den andra halvleken fortsatte som den första avslutats ända fram tills dess att Tombolini (för övrigt helt otroligt värdelöst dålig) uppfinner en straff vid en nonexistent foul när Zauli helt enkelt lägger sig ner. 2-3 av Luca Toni innebar vittring och sedermera även en kvittering två minuter senare av Simone Barone. Någon slutforcering blev det inte tal om då Milan inte verkade bry sig speciellt mycket om att försöka vinna matchen. Men vem bryr sig?
En vacker gest efter matchen tillägnades hemmafansen då ett par stora banderoller vecklades ut (översatt):
"Manchester 28-5 2003, Istanbul 25-5 2005; tre säsonger som protagonister, fyra drömtitlar, en rekordligatitel och ytterligare en kväll att minnas tillsammans. Tack alla rödsvarta."
Med detta lämnar vi ligaspelet åsido. Tutti a Istanbul!
FORZA MILAN!
