You'll never walk alone
Vår förre skribent Anton Melin levererar en gästkrönika inför onsdagens final. Det handlar om en vänskap som säkerligen var okänd för de flesta såväl i Milan som i Liverpool-kretsar.
Året var 1989. Brevet som var stämplat i Liverpool, England landade i Fossa dei Leonis brevlåda bara dagarna efter att Milan spelat Champions League-semifinal i Madrid.
Matchen i sig var inget att hänga i granen. Det var vad som hände under den tysta minut innan matchen som svetsades fast i många fotbollsälskares hjärtan.
Men först skall vi backa klockan ytterligare, fast denna gång bara ett par dagar. Det var lördagen den 15 april och Liverpool skulle efter en stark säsong spela FA-cupfinal mot Nottingham Forest. Finalen gick av stapeln på Hillsborough-stadion i Sheffield.
Liverpool-supportrarna vallfärdade de runda 130 kilometrarna till Sheffield, trots att tusentals av dem stod utan biljetter. Trycket utanför arenan skulle göra att säkerhetspersonalen tillslut valde att släppa in mer personer än vad som egentligen fick plats, och det skulle inte dröja länge innan katastrofen var ett faktum. Människor kvävdes och klämdes ihjäl och det som skulle bli en folkfest förvandlades till tragedi.
Media ropade genast ut Liverpool och dess supportrar till de skyldiga och en hetsjakt inom den engelska fotbollen hade fått sin start. Men så var det alltså dags för semifinalspelet i Champions League, bara fyra dagar efter katastrofen i Sheffield. Under den tysta minuten som hölls för de engelska offren och dess anhöriga, skedde något som satt spår för all framtid.
Från bortasektionen på Estadio Santiago Bernabéu hördes den välkända Liverpoolsången "You'll never walk alone". Fossa dei Leoni, Brigate Rossonere och de andra i Milans "curva" skrev historia då man hedrade offren i Sheffield samt ställde sig bakom "The Reds" när media var som värst mot dem.
Matchen, som spelades inför 92 000 åskådare slutade 1-1 efter mål av Sánchez och Marco van Basten. Milan åkte hem till Milano, precis som grabbarna i klubbens supportergrupper.
Så en dag kom det där brevet till FdL's lokaler i centrala Milano.
---
Kära Ni,
Jag skulle vilja ta det här tillfället att uttrycka min stora uppskattning till era supportrar för den väldigt fina gesten då ni sjöng "You'll never walk alone" i gårdagens match.
Jag som en gammal Liverpoolsupporter, som bl.a. sett de hemska scenerna från Heysel-stadion med egna ögon, blev väldigt rörd då jag såg höjdpunkterna från eran match mot Real Madrid. Med tanke på allt det lidande er nation måste tagit er igenom efter Heysel, betyder er gest om möjligt ännu mer för mig, och med all säkerhet alla Liverpoolsupportrar.
I Liverpool har vi stora förhoppningar om att katastrofen i lördags kommer att föra supportrar från olika nationer närmare varandra. Om så fallet skulle det vara det finaste sättet att hedra offren som dog i Sheffield.
Vi ser fram emot den dag då våra lag möts igen på fotbollsplanen. Jag är säker på att våra supportrar kommer möta upp i vänskap, särskilt med tanke på det ni gjorde för oss igår kväll.
Ännu en gång; tack så mycket. Vi önskar ert lag och era supportrar det bästa. Vi kommer aldrig att glömma den här gesten.
Er Ray Limb
Liverpoolsupporter
---
Milan och Liverpool har sedan denna onsdag 1989 varit vänner. Curva sud sjunger än idag "YNWA" på matcherna och undertecknad har själv stått i curvan och skanderat "Liverpool Liverpool" i matcherna mot Juventus och Roma*.
På onsdag drabbar Milan och Liverpool samman för första gången i tävlingssammanhang och jag är säker på att det kommer bli en underbar match på läktarplats.
"You'll never walk alone" kommer att dåna på Atatürk-Stadion i Turkiet, från båda lagens supportrar. Tillsammans.
*= Juventus och Romas supportrar är sedan länge fiender med Liverpool. Juventus efter katastrofen på Heysel-stadion för 20 år sedan och Roma sedan engelsmännen slagit dem i Champions League-finalen 1984.
