Brescia-Milan 0-1: En klassisk mästarlagsseger
Milan spenderade påskaftonen i Brescia på Stadio Mario Rigamonti. De rödsvarta övertygade inte men lyckades ändå bärga alla poängen efter ett sent mål av Robinho. Och visst är det den här sortens ”osexiga” bortamatchs segrar som kännetecknar ett mästarlag?
Skadeläget i Milans trupp börjar nu på allvar ljusna, något som man märkte på avbytarbänken i matchen mot Brescia. På bänken återfanns Pirlo, Bonera och Ambrosini, spelare som slickat sina sår i sjukstugan under större delen av våren. Det måste kännas bra för mister Allegri, som nu åter börjar få verktyg i sin taktiska verktygslåda. Dessa herrars brist på matchtempo samt Gattusos sena skada resulterade i att Allegri mönstrade följande elva:
Abbiati
Abate-Silva-Yepes-Zambrotta
Flamini-Van Bommel-Seedorf
Boateng
Cassano-Robinho
Milan inledde piggt och inspirerat. Redan efter tre minuter testar Flamini bössan från straffområdeskanten. Skottet är hårt men går precis utanför målramen. Under matchens första kvart hinner även Seedorf, Robinho och Cassano skjuta hyfsade projektiler från distans, dock går skotten strax utanför eller pareras de av Arcari i Brescia målet.
Milans nykomponerade offensiva trio, Boateng-Robinho-Cassano har en hel del fina kombinationer, men ofta rinner målchanserna ut i sanden då ingen av herrarna är konkreta nog för att ta skott. Matchens första halvlek är i ärlighetens namn en ganska sömnig historia som Milan kontrollerar utan att skapa några riktigt vassa målchanser. Under halvlekens sista fem minuter verkar orken gå ur Milanspelarna och Brescia flyttar fram positionerna. Bästa målchansen skapar Eder då han lurar Silva och Milanförsvaret, avslutet går dock rakt på Abbiati.
Matchens andra halvlek inleds med att Eder återigen vållar problem för Milans backlinje, den här gången är det Abate som blir bortsnurrad. Skottet går dock över. Abate revanscherar sig dock i momentet efter, han glider förbi halva Brescias lag ute på högerkanten. Han levererar in bollen i straffområdet till Seedorf. Holländarens mottagning är inte klockren vilket gör att han inte kommer till avslut. Däremot lyckas han hålla i bollen och chipa in den mot Cassano mitt framför mål. Bollen är perfekt men Cassano lyckas på något magiskt vis nicka utanför.
Brescia äter sig in i matchen ju längre halvleken lider och lagen börjar byta chanser med varandra. Abbiati visar varför han är förstavalet i Milan med flertalet säkra ingripande. Allegri försöker återta matchbilden genom att byta ut Boateng till förmån för Emanuelson. Visserligen satt jag och förespråkade Emanuelson i soffan, men personligen hade jag dock hellre sett att Seedorf eller van Bommel fått lämna planen. Detta då jag tyckte att rörelsen i Milan var för låg, och en av få som tagit uppoffrande löpningar var just Boateng.
Klockan tickar på fort utan att något lag egentligen lyckas skapa något riktigt giftigt läge. Med tio minuter kvar av matchen får Brescia frispark utanför Milans straffområde. Läget är egentligen inte särskilt uppseendeväckande, men frisparken blir hårt skruvad och räddas av Abbiatis ribba. I minuten efter kontrar Milan, Seedorf slår en fantastiskt fin långboll som hittar Cassano. Cassano är kylig och väntar in en framstormande Robinho. Cassano levererar en bra boll till Robinho som blir ensam med Arcari. För ovanlighetens skull visar Robinho kyla framför målet och placerar in bollen i Arcaris bortre hörn, 0-1.
För att säkra upp de sista minuterna bjuds alla Milan-anhängare på en härlig syn, Ambrosini byts in till förmån av Cassano. Milan sjunker hem och försvarar sina tre poäng. Brescia lyckas dock skapa en sista vass målchans i 88:e matchminuten, men Abbiati bjuder på en fantomräddning och Milan säkrar segern.
Tankar efter matchen:
* Även om ligan i teorin inte är avgjord tycker jag att den här segern är ett säkert tecken på att Milan kommer ro det här i hamn. Att vinna dessa oattraktiva bortamatcher utan att spela bra är ett typiskt tecken på ett mästarlag.
* Allegri har gjort det bra och anpassat taktiken efter skadeläget hela säsongen. Men det känns skönt att skadeläget börjar ljusna och många Milanprofiler får återvända och vara en del av att ro den här säsongen i hamn.
Forza Milan
