Dopopartita Milan-Udinese 2-1: Supermario har landat
Matchen mot Udinese blev både dramatisk och sevärd när Milan drog längsta strået med en feldömd straffspark i matchens sista minut. Balotelli fick oväntat och oförberett debutera efter att Pazzini inte klarat sig igenom uppvärmningen. Och vilken debut då! Balotelli blev matchvinnare med två mål i debuten!
Supermario
Det var liksom hugget i sten. Efter att han plötsligt fick starta matchen på topp fick vi se prov på ett anfallsspel vi endast kunna drömma om.
Balotelli var suverän i första halvlek och med lite tur hade han kunnat ha ett hattrick efter 45 minuter. Han höll sig lugn och spelade moget och klokt. Tänka sig att Balotelli skulle bli pappan i anfallstridenten. Styrkan, tekniken, kreativiteten och pondusen har varit saknad i anfallet. Balotelli är så välkommen så.
Rörelse och uppoffrande spel
Det var ett galet mobilt anfallsspel vi fick se prov på, framför allt i första halvlek. Niang var överallt, Balotelli gjorde allt rätt och El Shaarawy slet och arbetade för laget. Kombinationsspelet verkade stämma direkt och jag tror att de tre pojkarna på topp redan trivs utmärkt i varandras sällskap på planen. Detta kan bli en sprudlande vår!
Jag måste även nämna den kollektiva insatsen defensivt, särskilt i första halvlek. Niang och SES hjälpte till hela tiden och så fort Flamini fick för sig att ge sig av på en djupledslöpning fanns någon som täckte upp för honom defensivt. Det är något vi inte vant oss vid och det är bara sunt. Det har också gjort att ytterbackarna får utrymme och självförtroende att bidra i offensiven.
De som inte får rubrikerna imorgon
Balotelli kommer (med all rätt) att sno alla rubriker efter sin perfekta debut, men det fanns en hel del spelare som förtjänade beröm ikväll.
Abate gjorde sin bästa match på länge och såg ut att vara piggare i benen än en tasmansk djävul. Constant var lugnet själv med bollen och Zapatas snabbhet styrde upp det mesta i defensiven. Nocerino var nyttig men offrades när Bojan skulle in och Niang/SES gjorde som de brukar. Utmanade, sprang, skapade och rörde om. Niang förtjänade ett mål, och var också ytterst nära att bli matchvinnare strax innan Milan fick den där SOLKLARA (*host*) straffen.
Grazie Mario
