Dopopartita Milan-Bologna 1-1: Jag vill ha en förklaring
Milan lyckades med nöd och näppe ta en pinne hemma mot Bologna. Detta innebär att man i princip ger bort scudetton till Juventus. Än en gång fick Milan ett solklart mål bortdömt och flera spelare behöver förklara sin inställning och insats.
Varning: Känsliga läsare undanbedes. Dopopartitan är ALDRIG en matchrapport eller djupgående analys. Den är inte heller någon objektiv skildring av händelserna. Det är helt enkelt en supporters spontana känslor och reaktioner efter match.
Första halvleken
Ni som läser det jag skriver vet att jag är en stor Zlatan-supporter. Jag försvarar honom i vått och torrt, men hans första halvlek måste ha varit bland de sämsta i hela hans karriär. Herregud. Slarvade i varenda situation och brände Milans bästa målchans, mycket på grund av en för dagen inte befogad arrogans och nonchalans.
Van Bommels bolltapp var också pinsamt, och kanske borde Bonera stött istället för att ha avvaktat.
Äsch, jag vet inte vad som försigick i spelarnas huvud i första halvlek men en sak är jag säker på. Om man vill vinna ligaguldet så kan man verkligen, verkligen, VERKLIGEN inte tappa poäng mot Bologna hemma. Så enkelt är det. En riktigt pinsam första halvlek.
Andra halvleken
Zlatan vaknade till liv och Cassano fick komma in. Men det ville sig inte. Och än en gång blev Milanspelarna rakt av bestulna på ett mål. Det börjar bli lite väl mycket för att man ska kunna glömma allt, något min favorit Maldini tycker att man ska göra. Ingen vill älta sådana saker, men som sagt: Det börjar bli lite mycket på en gång nu...
Bologna gjorde det de är bra på. Kontrade. Som jag varnade för innan matchen var det väldigt viktigt att ta ledningen mot Bologna. Milan lyckades inte med detta och Di Vaios gäng lyckades nästan trycka in ett andra mål. De gjorde det bra när de spelade upp bollen till en isolerad anfallare också och gav inte bort bollen för lätt i onödan, något som Milanspelarna förmodligen satte rekord i idag.
Och Bonera. Ja, han blev utvisad efter två solklara gula. Det är inget snack där, och kanske var han tvungen att ta dem korten trots allt. Och Nesta - är han yngst i truppen? Han var vår vassaste trequartista tills Cassano kom in.
Stick och brinn
Det är mina känslor just nu. Fotboll är inte längre det roligaste jag vet. Och spelarnas attityd? Jag vet inte. Muntari ska ju inte spela i Milan. Van Bommel är ganska så slut som startspelare. Seedorf var inte så usel som det såg ut, men han ska inte heller starta i ett mästarlag. Antonini och Abate? Inte ett enda godkänt inlägg. Det är riktigt uselt. Zlatans första halvlek var en skandal. Cassano var pigg (och smal). Likaså Robinho, men i brassens fall saknas det alltid något. Det är synd, för annars hade han kunnat bli något riktigt stort. Nocerino då? Han var väl okej, men när han inte överpresterar påminns vi om varför han inte kostade skjortan att värva. Och varför vi inte var sådär jättenöjda med värvningen av Mr Y. Och avslutningsvis Aquilani. Aquilani. Var är du? Vad gör du? Varför presterar du inte? En dag som denna krävs det att någon kommer in och förändrar allt. Tar på sig hjälterollen och ger fansen ett mirakel. Idag saknades det där miraklet och nu är ligan nog körd, även om Roma mot all förmodan skulle råna Juventus på alla poäng ikväll.
Nä du, kära fotboll. Stick och brinn.
God nivå. Hög nivå. Välj ett av alternativen och håll er till det.
