Fredag: Dvärglistan 4

Dvärglistan handlar till största delen om det europeiska cup-spelet men även en liten uppskattning till en person som inte blivit bortskämd med uppmuntrande ord.

TOKER – Reaktionerna efter avancemanget i Champions League

Besvikelsen var stor efter förlusten borta mot Arsenal. Trots att vi faktiskt gick vidare och trots att vi dessutom hade många nyckelspelare på skadelistan, var reaktionerna i Milankretsar enbart negativa. Det självförtroende som nådde höga höjder i hemmamatchen ersattes av skamfilade känslor efter bortamatchen.

Men jag ser det som ett sundhetstecken att nästan alla inom och utom Milan var besvikna efteråt. Det betyder att ingen är nöjd eller mätt. Det betyder att det finns mycket mer som man vill visa och som man till varje pris SKA visa. Det betyder ett hungrigt Milan som kommer att slåss för att återta den för tillfället förlorade hedern.

TRÖTTER – Alla påhittade Zlatan-kopplingar med andra klubbar

Zlatan och Allegri har en dispyt efter förlusten mot Arsenal och plötsligt är det klart – Zlatan skall lämna och kommer att förenas med Mourinho i Real Madrid. Samma sak efter den onödiga utvisningen i situationen med Aronica, Zlatan vill göra sig omöjlig och tvinga fram en flytt. Varför kan aldrig saker och ting få vara precis som de är? Zlatan har ett hett temperament och en okuvlig vinnarinstinkt. Zlatan ska göra fullständigt idiotiska saker och vara förbannad på hela världen när det går åt pipan.

PROSIT – Drogba

Napoli har tagit hela Europa med storm med fullständigt respektlöst spel och är förmodligen den klubb i Europa som fått flest nya fans under säsongen. Mot Chelsea var Napoli mycket nära ett avancemang men marginalerna vid de otaliga avsluten var på Chelseas sida. Om både Milan och Chelsea spelar sina kort rätt möts de båda klubbarna i CL-semifinal. Förhoppningsvis slipper vi i så fall ertappa Drogba med fingrarna i syltburken.
http://www.youtube.com/watch?v=0MnCr1hdrQw

KLOKER - Jennifer Wegerup

Att vara kvinna i en mansdominerad värld är inte det lättaste. Wegerup får utstå många direkta påhopp och okvädesord, för det mesta grundade i att en kvinna minsann inte har i fotbollsvärlden att göra.

Hon får skit för att hon inte är kritisk mot Milan i allmänhet och Zlatan i synnerhet, trots att hon är i Milano främst för att förmedla stämningen, inte för att ifrågasätta den eller än värre – försämra den.
Vad vore vinsten i att skicka ner en Janne Josefsson-typ som i intervjuer med Zlatan ständigt söker konfliktytor för att visa sin förträfflighet som granskande och kritisk reporter?
En intervju, sedan är det slut, alla dörrar stängs och lill-Janne sätter sig på planet hem igen efter en rekordkort karriär i Milano, nöjd med att i alla fall ha varit kritisk?
Vad vore vinsten med en intervjuteknik som oundvikligen i slutänden leder till standardsvar som;
”Jag kommenterar inte enskilda händelser” eller ”Det kan jag inte svara på av skäl som jag inte kan gå in på”?
Tvärtom tycker jag det är skönt när journalister inte sätter sig själva i första rummet, men framförallt att det fortfarande finns journalister som respekterar integriteten även hos de som kallas överbetalda divor.

Hon får skit när hon inte fullt ut stöder Vera Spadini efter Zlatans uppmaning till Spadini att ställa sig i köket. Eftersom Wegerup inte ovillkorligen tog Spadinis parti drar vissa slutsatsen att Wegerup tillåter kvinnoförakt så länge det är Zlatan som står för det. Trots att de flesta vet att ingen går säker för Zlatans utbrott, oavsett kön, hudfärg, religion, åsikt eller vad det nu kan vara. Inte ens ikoner som Sacchi går säkra. Således har det inget med kvinnoförakt att göra, och ingen hade reagerat över att Wegerup konstaterade samma sak om det inte var så att Wegerup själv är kvinna.

Hon får skit från vissa för att hon inte anses kunna fotboll. Jag har aldrig läst propåer från Wegerups sida om hur Milan bör formera sitt lag, hur Allegri bör lägga upp taktiken eller liknande. Det finns det så många andra experter som gör, dessutom med stor oenighet sinsemellan vilket tyder på att kunskapen är strikt subjektiv.

Hur bemöter Wegerup dessa otrevligheter? Jo, genom att strävsamt arbeta vidare utan att svara med samma mynt (vilket borde vara frestande) och att svara vänligt trots en del ovänliga frågor och påståenden. Resultatet är en mycket läsvärd och personlig blogg med massor av information om både värdefullt samt värdelöst vetande, inte minst i kommentarerna som nästan alltid besvaras.

Ett annat och inte mindre viktigt resultat är Zlatans respons. Det är en viss skillnad på hans blick och tonläge då han intervjuas av Wegerup jämfört med många andra (inga namn nämnda).

Det är hög tid att ge Wegerup uppskattning för den dimension hon tillför.

BUTTER – Lottningen

Det kunde med lite tur blivit cypriotiskt motstånd, eller franskt. Bara det inte blev spanskt. Chelsea eller Benfica skulle också vara OK, bara vi slapp Real Madrid eller Barcelona. T.o.m Bayern München hade varit OK med tanke på riskerna. Det började bra, Real Madrid försvann direkt. Men till slut fanns endast två lag kvar bland lotterna som drogs av Paul, det ena laget var Milan och det andra var Barcelona…

GLADER – Paul valde Milan

…men Paul har varit med om exakt samma sak tidigare: (Till vår lycka?)

VM 2010 i Sydafrika. Paul i form av en bläckfisk väljer mellan två glastankar (representerande varsitt land) att hämta mat ifrån. Förstavalet vinner varenda match.

CL-lottning 2012 i Nyon. Paul i form av en legendarisk storspelare väljer mellan två lotter, representerande varsitt lag. Utan att tveka lyfter han en av sina åtta armar och greppar tag i Milans lott.
Förstavalet…

BLYGER – Europa Leagues status

Kalla det Europa League, Losers League eller vad katten som helst. Den enda anledningen till att man överhuvudtaget bryr sig om skräpet är nationspoängen. Bra resultat där leder i förlängningen till fler platser i Champions League och skulle kunna vara skillnaden för Milan att få spela i CL istället för Losers League om klubben slutar fyra i Serie A .
Men inte ens nationspoängen är en tillräcklig morot. Udinese vilar spelare i bortamatchen mot Alkmaar för viktigare matcher. I hemmareturen är det knappt halvfullt på Friuli.

United säger sig bry sig om turneringen men kan inte lura sig själva och blir därför utspelade av Bilbao på hemmaplan. Någon som tror att matchbilden vore densamma om matchen istället handlade om Champions League? Inte jag i alla fall trots att vän av ordning snabbt påpekar förlusten mot Basel. Varken United eller England är mycket att hänga i granen nuförtiden men behöver man vara det för att äga en matchbild hemma mot Bilbao? Och stjärnspäckade City, hur mycket brydde de sig egentligen om matcherna mot Sporting Lissabon?

Turneringen är en ständig påminnelse om att motivation slår klass, men har ingenting med toppskiktet i Europa att göra.
Klipp av bandet mellan CL och EL i form av nationspoäng och låt endast resultat i CL avgöra antalet platser i CL. Låt Europa League få en högre status genom att man kvalificerar sig dit genom segrar - inte genom förluster.

Dvärglistan återkommer med ojämna mellanrum. Håll ögonen öppna!