Matchrapport Juventus - Milan 0-1: Gattuso knockade Gamla Damen i Turin!
Skönspelet uteblev när de två tungviktarna gick upp i ringen under lördagskvällen. Garden höjdes från minut ett och följdes upp av ett avvaktande och trist jabbande under första timmen. Det luktade 0-0. Då gick Gattuso på knock med säsongens skönaste vänsterskott.
Det är härligt med osannolika matchhjältar. Under säsongen har vi blivit bortskämda med att Milans anfallsess klivit fram och avgjort de tuffa, täta matcherna med briljanta prestationer. Gattusos vänsterskott i 68:e minuten går väl knappast att föra till kategorin sublima matchavgöranden. Likafullt var det njutbart att se när kapten Gennaro säkrade segern. Skönt för Rino, som haft en tung period sedan bärsärkargången mot Tottenham för drygt två veckor sedan.
Milan har det tufft under första halvtimmen. Spelet är låst. De båda tungviktarlagen startar matchen i makligt tempo och jabbar sig igenom första halvlek. Ett sårat Juventus i bedrövlig form har svårt att släppa på växlarna. Tränare Luigi Del Neri har uppenbart beordrat sina mittfältare att göra det trångt för Milan centralt och störa van Bommel i uppspelsfasen. Melo och co. lyckas med taktiken och tvingar Milan till chansartade långbollar. Utan Pirlo blir de långa uppspelen om och om igen en vädjan till slumpens försyn. Det går sådär, och under de första trettio minuterna har Milan svårt att få fast bollen på offensiv planhalva. Några ljusglimtar finns dock. Flaminis sköna inställning och vilja att ständigt ta bredd och ta sig in i straffområdet är härligt att skåda. Samspelet med Jankulovski på vänsterkanten är en av få krafter som sätter fart på anfallsspelet.
Pato saknas. Ibra ser sliten ut. Cassano blandar och ger. Boateng är som alltid en outtömlig bränsleresurs och jag gillar att se honom som rivig och hårt pressande trequartista. Tråkigt nog får han en spark av Melo och tvingas byta i halvtid. En säkerhetsåtgärd från Allegri inför onsdagen, förhoppningsvis.
Visserligen har Juventus hyfsad koll på Milan inledningsvis, men det är ändå gästerna som står för de få chanser som skapas. Ibra bränner ett jätteläge redan i matchupptakten och Cassano får ett utmärkt läge i straffområdet efter att ha skottfintat bort sin försvarare. Juventus däremot, är uddlösa. Hemmalaget anfaller till synes planlöst och förlitar sig på Krasic fart i omställningsspelet och att murbräckan Melo någon gång ska bryta fram centralt. Toni, Matri och Martinez bildar för kvällen en härligt harmlös trio.
Det låsta spelet fortsätter i början av andra halvlek. Robinho kommer in, och efter en lovande start vill jag tro att han kanske kan bli den injektion av kreativitet, avighet och fart som krävs för att låsa upp ett välorganiserat Juventus. Men den formstarke brassen misslyckas att följa upp den förtroendegivande starten och försvinner ur matchen innan han egentligen kommit in i den.
Det märkliga är att Juventus efter en kvart plötsligt tappar i press och sjunker längre och längre ner på egen planhalva. Svårt att förklara varför- kanske är det ett av de symptom som följer på dålig form. Det är i alla fall ett faktum att Milan nu lyckas fylla på med fler spelare på offensiv planhalva och för första gången under matchen etablerar Milan press på Juveförsvaret. Abate börjar äntligen sätta fart ute till höger. Robinho kan utmana försvarare istället för mittfältare och Ibra kan oftare ta position inne i straffområdet.
Men, de klara målchanserna fortsätter dock att lysa med sin frånvaro och Milan famlar efter nycklarna som kan låsa upp juveförsvaret. Ibra är inte vän med bollen, Cassano lyckas inte konkretisera sin genialitet och Robinho går en hård kamp mot landslagskollegan Melo. Skönspelet lyser med sin frånvaro. Därför är det kanske logiskt att det är terriern Rino som frälser Milan när han påpassligt stormar fram i djupled och snappar upp bollen som Ibra bröstat ner. Gattuso avslutar med vänstern. Det är varken hårt eller särskilt välriktat, men det räcker för att överlista en Buffon med såpa i handskarna. 0-1 Milan.
En 0-1-ledning mot La Vecchia Signora i Turin är, och kan aldrig vara, en trygg ledning. Men faktum är att segern aldrig känns riktigt hotad. Obehaget uteblir. Juventus agerar märkligt modfällda och saknar både ide och initiativkraft att mobilisera en mottattack sista kvarten. Som alltid när det gäller Milan känns det obehagligt vid fasta situationer. Juve får en del hörnor på slutet, men de förblir resultatlösa. Milan håller undan och besegrar Juventus i lejonets kula. Juventus – Milan 0-1.
--------
Tung, tung seger. Slår Inter Genoa idag har Milan fortfarande ett försprång på fem poäng. Fem poäng, tio matcher kvar att spela. Det kittlar. På onsdag väntar Tottenham i Champions. Uppladdningen kunde knappast gått bättre med två tunga segrar den senaste veckan. Redknapp får se upp. Jag tror vi vänder.
Jo, just det ja, jag höll ju på att glömma bort att nämna det som under säsongen etablerats till ett skönt obligatorium i varje match- och betygsrapport här på redaktionen: Thiago Silva dominerar i försvaret.
Startelvor:
Milan 4-3-1-2. Abbiati; Abate, Nesta, Silva, Jankulovski; van Bommel (gult kort), Gattuso (gult kort), Flamini; Boateng (ut i halvtid); Ibrahimovic (gult kort), Cassano (ut 71:a)
Inhoppare: Robinho (halvtid), Seedorf (71:a)
Juventus 4-4-2. Buffon; Sörensen, Barzagli, Chiellini, Traore (ut 84:e); Melo, Marchisio, Martinez, Krasic; Matri (ut 81:a), Toni (ut 62:a)
Inhoppare: Iaquinta in (62:a), Del Piero (81:a), Bonucci (84:e).
