Matchrapport Milan – Chievo 5-1: Gud vad skönt
Det var ett pressat Milan som tog emot Chievo på San Siros gräsmatta på lördagskvällen. Men istället för att som tidigare under säsongen vika ner sig under pressen knöt de rödsvarta näven i byxfickan och gick ut och körde över Chievo med hela fem mål mot ynka ett mål.
Att följa Milans matcher under den här säsongen har närmast kunnat liknas vid självplågeri. Men ändå älskar man de där klubbfärgerna och bänkar sig snällt framför tv:n för att genomlida ännu en omgång av psykisk misshandel. Till råga på allt är det lördag, så varför inte ta med sig några fina humle-baserade läskeblask, sätta sig i soffan och hoppas att just ikväll är kvällen när det vänder.
Jag stötte omedelbart på patrull. Milan-Chievo var som bortblåst, C-sports valde att visa ett norskt reseprogram istället för den italienska fotboll som jag betalar svindyra pengar för att ha tillgång till. Efter några minuters försök och tro att de skulle lösa problemet fick jag snällt ge mig ut i jakt efter en dålig fulstream istället. Under all kritik C-sports! Det håller f*n inte att ta hutlöst mycket betalt för att tillhandahålla en tjänst och sen helt sonika skita i att göra det. Detta är förklaringen till varför jag inte kan säga något om hur de första tio matchminuterna såg ut. Men vill ni ha tips på resmål som norrmännen finner heta så är det bara att fråga.
Inför matchen kunde man konstatera att Allegri verkade ha tagit sitt förnuft till fånga. Experimentet med trebackslinjen var över och åter mönstrade vi en traditionell fyrbackslinje. Mot Palermo i veckan visade laget att man var betydligt mer bekväm i den formationen än i Allegris senaste experiment. Det var även skönt att se Emanuelson och Bojan i startelvan, både gjorde starka inhopp mot Palermo och förtjänade chansen från start. Följande elva mönstardes:
Abbiati
Abate-Zapata-Mexes-Constant
Ambrosini-Montolivo
Emanuelson-Bojan-El Shaarawy
Pazzini
Jag hann inte mer än att få igång fulstreamen innan Constant lyckades få fram ett inlägg till Emanuelson i bortre hörnet av straffområdet. Holländaren klippte till på halvvolley och satte bollen vid bortre stolpen bakom Sorrentino, 1-0 till Milan. Tyvärr han man knappt sluta jubla innan Chievo kvitterade till 1-1. Självklart på en fast situation. Pellissier kunde utan några problem nicka in bollen efter en bra hörna.
Milan lät inte den kallduschen störa kvällens plan. Man fortsatte att kämpa som ett lag, med bra rörelse i det offensiva spelet. Man lyckades vaska fram några halvchanser innan det att Montolivo i den 35:e matchminuten klippte till från utanför straffområdet och gjorde 2-1. Skottläget föranleddes av riktigt läckert anfallsspel som involverade hela det offensiva gänget, El Shaarawy, Bojan, Pazzini och Emanuelson. Fem minuter senare bjöd Milan på en blixtsnabb kontring signerade Emanuelson. Bollen hamnade vid Bojans fötter och den lilla spanjoren ville bevisa att
han inte är en sämre skytt än Montolivo. 3-1 efter att skott ändrat riktning på en försvarares ben.
Under den andra halvleken hade Milan full kontroll på läget. Man rullade runt bollen bra och tillhandahöll hela tiden passningsalternativ för bollhållaren. Det ska dock tilläggas att Chievo inte riktigt orkade höja sig till den nivån som krävs att hämta igen två måls underläge. Efter 67’ spelade minuter fick Emanuelson lämna planen till förmån för Boateng. Bara minuter efter bytet punkterade Milan matchen genom att göra 4-1. Tro det eller ej, men det var Abate (!) som hittade rätt med ett inlägg och El Shaarawy kunde sätta bollen i nätmaskorna.
Med matchen punkterad fick även Montolivo lite välförtjänad vila, in på plan kom De Jong. Nu var affären helt stängd för Chievo, det fanns inget att hämta och Milan höll bekvämt i bollen. El Shaarawy och Bojan ville dock fortsatt framåt och valde att utmana och gå framåt så fort de fick bollen. I den 81:a minuten bjöd El Shaarawy på en fullkomligt magisk djupeldsboll över en hel planhalva som landade på Boatengs fötter. Tyvärr smet skottet över, men mamma mia vilken passning.
Med fem minuter kvar får även Abate lämna planen, De Sciglio gavs några minuter att hitta matchtempo efter sin skada. Som sagt var El Shaarawy och Bojan fortsatt spelsugna. I den 92:a minuten gav det åter utdelning. Bojan slog en precis och avvägd kross som fann El Shaarawy i bortre delen av straffområdet. Den unge italienaren gick mot målvakten, men istället för att testa skott spelade han in bollen till en framstormande Pazzini och 5-1 var faktum.
Milan slog alltså Chievo med 5-1. Gud vad skönt!
Tankar efter matchen
* Allegri har, med all rätt, fått mycket kritik den här säsongen. Men mot Chievo kan man inte klaga. Fyrbackslinjen var tillbaka, formstarka inhoppare som Emanuelson och Bojan fick chans från start, formsvage Pato fick nöta bänk och nyckelspelare som Montolivo fick vila när matchen var avgjord. Fortsätt så tack.
* Ett mittlås bestående av Zapata-Mexes, äntligen! Allegris envishet under säsongen med att spela Bonera har gjort mig frustrerad. Och intill Bonera har det var en frisk rotation på spelare. Alla har fått chansen. Alla har misslyckats. Allegri har vägrat inse att det kanske är Bonera som är den felande länken, inte hans kollegor. Mot Chievo visade Zapata-Mexes att Bonera inte bör spela! Visst, de utsattes kanske inte för de hårdaste prövningarna, men visst f*n såg det säkrare ut än på länge?
* El Shaarawy och Emanuelson gör en jättematch. De är konstant i rörelse, vill hela tiden utmana, värderar lägena väl och utstrålar självförtroende. Utöver det tar båda ett kolosalt ansvar i det defensiva, täcker av ytor, pressar motståndare. En underbar inställning som inger framtidstro. Även Montolivo gör en stark match och börjar verkligen växa in på Milans mittfält.
* Måste vara en ordentlig törn för självförtroendet för våra vänsterbackar när en mittfältare väljs på positionen före dem. Och ännu större törn när mittfältaren visar sig göra det ganska bra. Nu säger jag inte att Constant bör vara vår framtida vänsterback. Men han gjorde det ändå bra och det förtjänar att uppmärksammas.
