Onsdag: Cirkus Pato
Brassen som avgjorde Milans senaste ligamatch är återigen i rampljuset och många tycker att han förtjänar en startplats bredvid Ibra. Trots ett otroligt målsnitt har Allegri valt att använda honom som en "supersub" och frågan är vad som egentligen händer runt Pato. Har vi skäl för att vara oroliga?
Först tyckte Zlatan att det skulle vara en bra idé att säga till pressen att han känner sig mer fri och antyda att han helst spelar tillsammans med Inzaghi på topp.
Jaha, hur bra var det då? Pato, som är den spelare som har potentialen att vara given i startelvan decenniet ut.
Därefter var det ju i vanlig ordning skador och åter skador som satte stopp för hans medverkan. När han återigen var fit for fight och nu lyckats hålla sig frisk ett tag (peppar peppar ta i trä) har han plötsligt konkurrens av Cassano. Bra konkurrenssituation för Milan, bra alternativ för Zlatan men lite halvjobbigt för Pato.
Det är ett understatement att säga att spelet mellan Pato och Ibra inte har stämt ordentligt. I mina ögon har det en enkel förklaring.
Pato gillar att utmana, och han är inte världens mest effektiva spelare när han gör det. Trots hans underbara teknik och fart så är han ofta ovän med bollen, och i en så hög fart kan minsta snedsteg eller felträff innebära att man tappar balansen och därmed också bollen. Det är, bortsett från muskelbristningarna, Patos stora svaghet.
När bollen nu kommer upp i anfallet och Pato får bollen händer ofta två saker samtidigt. Zlatan vill ha bollen mer än Inzaghi vill göra mål och Pato kör ner huvudet i gräset och drar iväg på en egen räd. Det beror inte på att Pato är självisk, utan han saknar en del av den spelförståelsen som t ex Cassano har.
Dessutom är Zlatan inte riktigt känd för att driva på sina lagkamrater och komma med konstruktiv kritik, så hans lilla missnöje i enstaka situationer har blåsts upp till en jättegrej. Av media och fans. En höna av en fjäder. Precis som det ska vara.
Nu råkar Pato ha ett suveränt målsnitt, faktiskt bäst av alla Milans anfallare (mål var 96:e minut), vilket definitivt borde tala för att han borde ha större del i matcherna än han haft på sistonde.
Så nu slår jag mitt slag för Pato.
Det är inte Pato och Cassano som ska slåss om en plats i anfallet. I mina ögon konkurrerar Cassano om två platser - som Zlatans wingman och som trequartista. Robinho har varit riktigt bra, men frågan är om inte en matchtränad Cassano kommer att vara bättre. Oavsett är det värt mer än ett försök.
Vi har ingen spelare som kan ersätta Pato i truppen. Pato är väldigt direkt i sin spelstil (även om det ibland inte verkar så) och vill jobba sig till ett avslutningsläge. När han får chansen tvekar han aldrig. I straffområdet är han klinisk. Dessutom kan han bidra med ett djupledsspel som ingen annan kan. Med sin snabbhet och sitt driv kan han dra upp tempot ordentligt. Milan måste bli bättre på det, och Pato är nyckeln.
Pato verkar ha tagit åt sig av kritiken (som för övrigt mest är baserat på rykten). Man märker stora förändringar i hans spel, särskilt när Milan tappar boll. Han jobbar hem, går in i duellerna och tar för sig mer defensivt. De senaste matcherna har jag även märkt att Zlatans kroppsspråk gentemot honom har förändrats till det bättre. Kanske har Allegri haft ett snack med de båda?
Min största farhåga i fallet Pato är sjävklart att Milan släpper honom och att han blir den spelare de flesta tror att han kan bli. Oj vad jobbigt det skulle vara. Det känns som en ny Davids-situation då, fast ännu värre. Jag är även rädd för att Allegri ser honom som någon form av superavbytare, och att hans talang på så sätt går till spillo.
Milan har en skör och tunn trupp. Om vi vinner scudetton i år så blir det väldigt knappt, och då behöver vi allt material vi har att tillgå. Pato är en nyckelspelare i detta titelracet. Glöm inte det.
Mitt förslag är självklart inte att Allegri ska bänka Cassano och spela Pato istället, för då sitter jag där om en månad och skriver en liknande artikel om Cassano. Jag ser dock helst att han på ett tydligare sätt roterar tre av fyra anfallare. I snitt 60 minuter per match är mer än lagom för de flesta. Zlatan ska spela 90 minuter varje match, vare sig ni gillar honom eller ej.
****
Truppen hade ledigt idag men Pato dök och tränade i circa 1½ timme på egen hand. Ett tydligt tecken på hans intentioner att ta tillbaka sin plats i laget?
Lyckas han göra det kommer han att vara starkare än någonsin. Den dagen en spelare lär sig att man måste ge allt i alla situationer kan mycket väl vara den dagen man går från att vara en talang till en mästare.
Lite statistik på våra anfallare:
Antalet matcher (inhopp inom parentes), mål, assist.
Ibrahimovic: 31(2), 18 mål, 11 assists
Cassano (matcher i Milantröjan): 5(6), 1 mål, 5 assists
Robinho: 24(7) matcher, 11 mål, 3 assist
Pato: 15(6) matcher, 11 mål, 0 assists
Inzaghi: 1(7) matcher, 4 mål, 0 assits
Vad tycker ni?
Forza Milan, Avanti Milan!
Kommentera gärna, men försök hålla en god nivå och bidra till diskussionen. Detta är inget dagis, och jag är inte någons fröken.